Etikett: Jennifer

Utlåst i morgonrock & -15gr

Av , , 2 kommentarer 3

Jag hatar att knyta mina skor och igår blev det sex gånger. Först att hjälpa Åke med bilen, gå med Jennifer till skolan, promenad med Kerstin och Janne, träning, bilen igen och sist, hämta Jennifer på dansen.

Sedan hade jag dessutom tvättstugan så det var ett evigt springande. Jag vet varför jag hatar att knyta skorna, inte så mycket för själva knytningen utan för att jag vet att dom ska av, sedan. Och det absolut värsta jag gör, rent smärtmässigt, är att ta av mig skorna efter att jag varit ute. Det gör så j-kla ont i både ben och rygg.
 
Men efter att ha pratat med Annika igår så vet i tusan om jag hade velat byta dag med henne. Hon tar sig ju hjälpligt framåt och igår morse skulle hon ut, i morgonrocken, och skorna hon brukar traska runt i brukar vara foppa tofflorna så det hade hon säkert på fötterna, hon skulle bara hämta in tidningen. Det var ju, som ni säkert vet, ca 15 minusgrader ute.
 
När hon kommer tillbaka till huset, så kommer hon inte in, handtaget på insidan av dörren har ramlat loss. Nu har hon en inneboende hos sig och hon var därinne men lyckades inte få fast handtaget så dom kunde öppna dörren, med den följden att tjejen fick gå ut på baksidan (hon hade tider att passa på skolan) och ni som följer mitt bloggande, vet att Annika inte är så kurant just nu, med flertalet frakturer på revbenen, flisor som slagits av på ryggkotor, en förstörd minisk som ska opereras osv. så själv kunde hon inte ta sig in den vägen, då den ligger väldigt otillgängligt till.
 
Hon har fått diverse hjälpmedel, däribland ett larm, så hon larmar och dom ringer upp, så hon frågar om dom möjligtvis kan komma och hjälpa henne in, även fast hon nu inte har ramlat omkull. Det ska dom göra men…dom får ett fall som är mer akut och måste ta det först vilket innebär att Annika blir stående därute på altanen i en timme innan dom kan komma…brrrrrrr.
 
Hon sa att hon fick sitta två timmar framför öppna spisen innan värmen så sakteliga började återkomma. Nä, fy fasen, jag ska inte gnälla på att jag måste ta på eller av, mig skorna. Det är ju en världslig sak.
 
Bilen vill fortfarande inte starta, vi försökte otaliga gånger igår men den enda gången den huckrade till var med startgas. Undrar just om det kan vara en ispropp? Vi lämnade det bekymret till i helgen, då kanske han kan få in den i nåt garage. Det värsta är att jag ska ta Jennifer till Hagaskolan idag, för den sista vaccinationssprutan och jag som fryser bara jag tittar ut, och nu är det minus 19 grader här och inte såg det ut att bli varmare till i eftermiddag. Det är bara att bita ihop, framkalla en bild av Annika ute i blåsten i morgonrock och he sig iväg. Jag ska nog plocka upp sparken, så går det lite fortare.
 
Önskar er alla en trevlig fredag!

Helt orädd…ska man vara

Av , , Bli först att kommentera 3

Gick ut och hämtade Jennifer på scouterna igår kväll, i stormen och snön, då man egentligen skulle ha suttit framför en öppen brasa någonstans i världen. Det var som att gå i lera, man tog två steg framåt och ett bakåt. Dessutom fick jag öva i att gå ner i spagat. Det är fruktansvärt halt under snön och det är där traktorskopan legat mot backen. Varför kan dom inte sätta en typ av rasp därunder i stället för att det bara ska var blankt? Inte är det konstigt att folk bryter benen av sig. Det behöver ju inte vara så dom river upp den hårdpackade snön under, bara så pass att det inte blir blankt.

Jennifer hade ett litet utlägg på hemvägen om att när man är rädd för att halka så gör man ju det. Sant, därför att man går och spänner sig, och jag tror också att ju äldre man blir desto värre är det.
 
Minns en vinter då jag hämtade Jennifer från skolan, hela skolgården var ett stort, tjockt ishav och barnen sprang omkring helt oberörda medan alla lärare och fröknar trippade runt gården och vevade på med armarna. En fritidsfröken kom fram och vi stod och pratade, och hon sa att visst är det konstigt att dom inte ramlar? Nä, sa jag, egentligen inte, dom är inte rädd för att falla, dom tänker nog inte ens på det så dom håller upp farten och därför klarar dom sig. Dessutom så har dom bara hälften av en vuxens längd så om dom ramlar så blir det inte så högt fall. Dom glider bara omkull, och vi sätter oss med en ordentlig smäll.
 
Jag och Åke var ute och körde för nån vecka sedan och körde på Morkullevägen, Åke frågade om bron eller viadukten som vi alltid kallade den då jag bodde på Mariehem, hade funnits där (man passerar under bron på väg upp på Mariehemscentrum). Ja svarade jag, såvitt jag minns så har den det. Och där har man sprungit många gånger uppe på räcket. Helt orädd för döden eller vad som skulle ha kunnat hända om man tippat över på fel sida. Det är trots allt några meter ner till asfalten. Men återigen, man var inte rädd och det var nog det som räddade en, plus en massa tur.
 
Idag är det broddar under skorna, ska jag gå ner i spagat ska det vara för att jag vill det, inte för att man blir lurad till det. Ha en bra dag och håll er på benen.

Så mycket allvarligt

Av , , Bli först att kommentera 4

Hade precis suttit och skrivit alltihop, hade en mening kvar och då stängde datorn ner. Jag som skriver detta i Word bara för att kunna spara så det inte försvinner, men vad hjälper det om man inte klickar på spara med jämna mellanrum utan bara då man är klar. Jag fick morra en del men se, när jag startade upp igen så hade den sparat allt själv. Perfect!

En morgon då jag följde med Jennifer till skolan så gick vi och pratade om att vara utbytesstudent. Jag frågade henne om hon skulle få välja ett land i hela världen, vart hon i så fall skulle åka.
 
Först sa hon nåt som jag inte kom ihåg och hon undrade vad kriterierna skulle vara för att få åka just dit. Jamen det handlar ju om att lära sig språket och kulturen, svarade jag. Jaha, men då skulle jag åka till Thailand, sa hon. Där skulle hon köpa en massa coola saker och ta fina bilder.
 
Jag upprepade mitt svar och sa att du ska lära dig kulturen och språket, har du tänkt bo där i flera år, och det är inte en shoppingresa du ska ut på. Att lära sig Thailändska är nog inte tvärgjort.
 
Aha, sa hon, då väljer jag Japan. Och sedan kom värsta utlägget om hur bra det var där. Hon hade hört genom någon som varit där att det fanns dom som klädde ut sig till seriefiguren och gick runt på stan. Jamen Hallå, sa jag, du ska väl inte åka dit för att bli en seriefigur heller. Då skrattade hon och sa att det kanske vore kul. Jaha, men språket då sa jag. Japanska är säkert inte så mycket lättare att lära sig än Thailändska.
 
Det oroade inte henne ett dugg. Jag kan redan Japanska, sa hon. Ehhh, ok? Ja, sa hon, jag kan säga Hej, Skit, Tack och Vi ses.
 
Mhum, och på dom fyra orden skulle du kunna klara dig själv. Du skulle alltså kunna gå in i en affär, säga Hej, peka på en vara och säga Skit, sedan Tacka då dom ger dig den och till sist säga Vi ses. Jag tror inte att dom skulle vilja att du kom tillbaka till deras affär i så fall.
 
Så kan ett samtal låta på väg till skolan, fantasin r det inget fel på och ofta kan hon ge svar på tal.
 
Jag blev uppringd igår, av ett företag i Uppsala, han undrade om jag kunde länka till två bilföretag därnere. Jag trodde först att han var en försäljare av något slag men fick sedan förklarat för mig vad han var ute efter.
 
Han hade gjort en sökning på motor eller bilar eller nåt liknande och då hade min blogg legat ganska högt upp på den listan och därför blir bloggen intressant och i gengäld för att jag gör det så lägger han ut min länk på andra ställen. Ok, jag förstår att företag kan behöva detta men jag som vanlig bloggare har ju inget för det, så egentligen spelar det ingen roll om jag finns på andra platser, men å andra sidan, vem vet. Kanske man får andra erbjudanden från oväntat håll. Så, det var en förklaring över varför jag länkar till företag i Uppsala.
 
Idag ska jag till Annika och göra mina 4 timmar, det är inventering av företagets tillgångar och alla papper för december som ska läggas i ordning till bokföringen som ska hinnas med, plus mailen som ska gås igenom och säkert något mer på det. Vi får se. Ha det gott!
 
 

Hemlig miljonär

Av , , 2 kommentarer 5

Vi såg på outsiders igår och vad säger man, nog är vi alla olika. Jennifer satt och suckade hela tiden och tyckte att det var mycket som inte stämde in i bilden. Apropå ”sockiplast mannen” så kom jag att tänka på Tex. Inte för att han diggade sockiplast, utan för att jag och Åke, skickade ett par blå sådana, storlek, typ…44, till honom då han fyllde 50 år med ett bifogat gratulationskort där det stod att dom var för snabba och riviga starter.

 Nu finns han ju inte längre hos oss, men om hans son eller övrig släkt råkar hitta dessa sockiplast så kan dom i alla fall sova lugnt, han hade ingen förkärlek till dom, inte vad vi vet.
 
Ikväll är det ett ganska intressant program, den hemlige miljonären, den går på kanal 9, och handlar on miljonärer som går runt inkognito, i jakten på människor att skänka pengar till. Såna som arbetar ideellt, som hjälper andra utan att räkna med att få något tillbaka. Och i slutet av programmet så talar dom om vem dom egentligen är och skänker en del av sina tillgångar till just dom här människorna.
 
Det roliga är att många av miljonärerna säger att dom ska fortsätta med detta, att dom på något sätt har avskärmat sig från dom ”vanliga” människorna och nu öppnas helt plötsligt en annan värld för dom. Som den där radiohandlaren i förra omgången, han som sa till miljonären som var osäker på om han skulle köpa den lilla radion eller inte, att ta med radion hem och testa den några dagar, utan att betala något för den. Den radiohandlaren fick några tusenlappar efter det, bara för att han visat förtroende och att han litade på en helt okänd människa. Ja, jag ska då se på det ikväll.
 
Sen fick jag ett uppdrag av Theresé eller det var hon som framförde det men egentligen är det hennes sambo som vill ha hjälp, idag, klockan 10, för att vara exakt. Då ska jag logga in och köpa 4 biljetter till AC/DC. Dom tror nämligen att biljetterna kommer att ryka, med en gång. Ja vi får se hur det går, jag har aldrig köpt en biljett heller så jag hoppas att jag klurar ut hur jag ska gå tillväga. Ni får ha en bra dag i snön, tänk, nu säger dom att ett annat snöoväder är på G, KUL, precis vad jag ville ha, MERA SNÖ!!!!

Dagens usch

Av , , Bli först att kommentera 3

Glömde att skriva att Jennifer och Alicia var ju på "prova på" breakdance igår, och i och med det så ger jag Umeås dansskola ett dagen usch.

Klockan 13.00, skulle det börja, vi var där fem minuter innan. Jag gick ner med dom till lokalen och sedan åkte jag och Åke på affären. 13.25 fick jag ett sms från Jennifer, att nu skulle dom inte idas stå där och vänta längre. Kursledaren hade inte kommit dit ännu och ingen hade heller kommit förbi för att ge en förklaring till förseningen.

När dom var på väg upp från lokalen så kom han äntligen, dom gick då ner igen för att se vad det skulle handla om men kände sig väl inte speciellt taggade efter all väntan så dom kommer att börja med streetdance istället, som hålls av Hedunda kyrkan, eller kanske inte av dom men hos dom i alla fall. Så där gick dom miste om två potentiella dansare, deras förlust!

JEPPE!!!

Av , , Bli först att kommentera 3

Då får  man lov att gratulera ännu en 50 åring, nämligen Peder "Jeppe" Bergdahl. Grattis Grattis!!!

Och det är då killen med ansiktet vänt hitåt, inte Mats Jonsson, i ännu en ny hatt (han diggar hattar han :-D ).

Vi ska på Jeppes lilla fest ikväll, hade vi tänkt, det blir säkert jätte trevligt. Vi syns där!

Såg en reklamfilm från willys någon kväll i veckan och då kunde jag inte låta bli att fundera…igen (ovanligt), dom sa när dom öppnade här i Umeå, att dom inte har rabattkuponger eller medlemskort och det av den enkla anledningen att dom istället för dom, kunde ha betydligt lägre och bättre priser. Men vaddå, hur mycket kostar reklam i teven då?

Och innebär det i så fall att priserna nu har höjts? Nä, isf är jag gärna utan den reklamen och det gäller egentligen all reklam, för det är ju till syvende och sist, vi konsumenter som betalar för den. Likaväl som vi får betala för alla snattare som tror att sakerna är gratis.

Nu ni, ska jag börja att ladda inför kvällen med att gå ut och gå en runda med grannarna, sedan ska Jennifer få testa på Breakdance och efter det ska jag bara chilla, tills det är dags att fara. Ha en nice lördag!

 

Hur svårt kan det vara?

Av , , Bli först att kommentera 3

Vi såg på mästarnas mästare, igår, ett ganska intressant och underhållande program, där man får lära känna våra idrottsstjärnor på ett naturligt sätt. En av tävlingsgrenarna var speciellt rolig att se på. Den där då alla stod på rad och inväntade en färgad lampa.

Röd kunde betyda att dom skulle stå still, grön att stiga ett steg framåt, gul att lägga sig ner, blå att ta ett steg bakåt…typ. Man fattar ju att det var svårt, för att fixa det och inte dras med av vad alla andra gjorde så krävs koncentration och att stänga av vad som händer på sidan om.
 
Tänk vad roligt det kunde bli om dom införde detta på dragracingtävlingarna. Röd lampa, stå still, grön lampa, åk iväg, gul lampa, gör en burnout, blå lampa, släng in backen. Hahahaha, nae, det kanske inte var en sån smart idé.
 
Har ni någon gång provat på att skicka en mening med flera frågor i, till en myndighet, företag eller liknande? Och har ni i så fall fått svar på alla era frågor? Inte jag, jag retar mig nåt fruktansvärt på att det ska vara så svårt att svara på ALLA frågor man ställer.
 
Började i förrgår med att skicka två frågor, ställda i samma mening, till facket/a-kassan. Jag fick svar på den första frågan. Det måste ju vara jättesvårt och tidskrävande att svara på den andra frågan och om dom inte har ett svar, kan dom väl för sjutton, tala om det då.
 
Sedan är Jennifer intresserad av att kanske börja med breakdance, då schemat dom hade innehöll en massa bokstäver, dålig beskrivning osv. så mailade jag dit istället, med frågan finns det en nybörjarkurs, och i så fall, när, var, och hur mycket kostar den? Svaret blev det finns en kurs och den kostar 840:-. Och det skulle då vara svaret på mina frågor??? Skickade ett till mail och lade till en fråga med vilken beteckning kursen hade, då man skulle skriva det i anmälan. Fick svar på vart den skulle vara men inte beteckning eller när den skulle börja. *Arrghhh*
 
Dom senaste jobben jag har haft har inneburit att sitta och svara på olika mail, jag har alltid minimerat sidan med deras frågor och betat av dom eftersom. Ska det vara så svårt att göra på det viset? Det sparar ju tid och energi att lägga på annat än att sitta och skicka mail till samma person flera gånger. Att man kan missa ibland, kan man väl förstå, alla är mänsklig men nog känns det som om dom har lite engagemang när dom inte kan svara på frågor man ställer. Ja, man kan säkert ringa dit men jag brukar välja att maila, dels får man ju då sina svar, svart på vitt och kommer man inte ihåg så är det bara att gå in och kolla igen sedan tänker åtminstone jag, att dom kanske har mer tid med att maila än att svara i telefon då dom kanske har fullt upp med kunder eller dylikt. Men jag måste väl ha fel i det fallet.
 
Idag ska jag jobba hos Annika, hon har nu äntligen fått komma hem, visserligen inte i toppskick och med en massa hjälpmedel, men hemma är alltid hemma. Sen ska jag fila på en lapp som jag ska sätta upp på sophusen om en ”mitt i veckan fika” som jag hade tänkt dra igång här i lokalen, till att börja med, en gång i månaden, sen får vi se om det finns intresse av något sådant och att man kan lämna över bakning och kaffekokning på andra så vi delar på ansvaret. Om man inte testar så får man aldrig veta heller, kan väl vara trevligt att ha ett ställe att träffas på under vintern, och få ta sig en fika. Ni få ha en bra onsdag!

Kryptisk mening

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag finns med på facebook, inte så mycket för att jag tycker att det ger just mig något utan när jag loggar in där är det mer för att spela nåt spel. Ganska värdelöst om jag ska vara ärlig, men det blir lätt, som ett gift. I varje fall så finns det nåt som snurrar runt där just nu, man ska ta den bok som ligger närmast där du nu sitter, sedan slår du upp sidan 56, och skriver sen upp den femte meningen på den sidan.

Låter ju som när man har lite att göra men det blir ganska kul, själv blev det den här meningen för min del: This involves simply inserting the cold pressure hose in the bottom radiator outlet to allow the clear water to run against the normal flow, draining through the top.
 
Denna kryptiska mening kommer sig av att vi råkade ha den engelska versionen av verkstads handboken till Camaron, liggandes närmast mig och datorn.
 
Litegrann som när jag gjorde en pysselbok till Theresé, då hon skulle iväg med sin farmor till Stockholm och jag tänkte att hon skulle ha något att göra om det blev långtråkigt. Jag skrev en berättelse och hoppade över vissa ord som hon sedan skulle fylla i, men inte med ord som hon själv valde, jag tror att hon skulle lotta fram eller dra på något sätt så om det egentligen skulle stå att giraffen har en lång hals så kunde det istället bli, hamstern har en lång svans, om jag hade hoppat över orden giraff och hals. Jaja, lite roar småbarn och jag kanske inte är så vuxen än :-)
 
Jag har en annan idé på hur man skulle kunna göra sagoböcker för barn men jag vet inte om jag ska avslöja den här. Kanske man kan få användning av den idén någon gång i framtiden eller så kanske man kan sälja det med royalty. Vi får se, jag har i alla fall talat om hur ag skulle vilja ha en bok, för chefen och hon tyckte att det var en toppen grej, men å andra sidan kan hon ju vara lite partisk, men hon brukar vara ärlig och säga precis vad hon tycker om mina påhitt och det är inte alltid jag får medhåll.
 
Jennifer kom in i teve rummet igår och sa att om hon skulle skaffa sig två guldfiskar så skulle dom heta ett och två. För om ettan dog så hade hon fortfarande två kvar :) Då sa jag, det är väl bättre om du döper dom till två och tre i så fall, för om då trean dör sa har du två kvar och om tvåan dör, ja, då har du ju tre. Ha det gott!
 
 

Knickedick

Av , , 4 kommentarer 5

Att man fick vara nummer ett…hela dagen igår. Jag slog mitt besöksrekord med hästlängder och hade 1919 sidvisningar. Man blir som lite lur att något är fel. Har det brunnit någonstans, har ledningar frusit, har räknare fått skvatt? Men kul är det att iaf att någon, tycker att det är tillräckligt intressant för att sitta och läsa det man skriver.

Nåja, när jag steg upp i morse så hade jag ordet knickedick i huvudet. Det är nämligen ett ord som Åke använde förut och ska betyda ungefär något som, knäppgök eller kuf eller någon som ser lite vilsen ut. Vi åkte upp och lämnade igen borrmaskinen i söndags och stannade för att bussen skulle plocka upp en man och då kom det över Åkes läppar –jaha det var en knickedick där. Det var så längesedan han sa det att jag hade glömt bort just det ordet och det var kanske därför det fastnade.
 
1997, gick jag ju en sån där kurs, och vid ett tillfälle så fick vi till uppgift att skriva upp ”fula” ord om kvinnor/tjejer, respektive ”fula” ord vi använder om eller till män. Och nu varnas det för att det kan komma svordomar och fula ord.
 
Om kvinnor kan vi säga:
*Slyna
*Bitch
*Hagga
*kärringjävel
*Hora
*Fitta
Ja, jag behöver väl inte skriva ner mer, och till männen kan vi höra följande:
*Gubbtjyv
*Gubbjävel
*Gubbstrutt
Sen kan jag inte komma på några fler ord, det finns säkert men inte i närheten lika kränkande som orden till kvinnor och då kan man ju fråga sig varför det är så här? Åke däremot har ju några ord men dom är nog ganska hemmagjorda, som till exempel, just ordet knickedick eller plösjävel men dom är nog inte heller så hemska egentligen.
 
Vi fick aldrig något svar på varför det är som det är men man får sig en funderare (vilket jag egentligen inte behöver, min hjärna arbetar för högtryck ändå :-D ).
 
Jennifer, hör och häpna, var pigg och alert igår då jag skulle ha upp henne, hon har längtat till skolan från dag ett, på jullovet. Och det är klart, många kompisar försvinner ju bort till släktingar och vänner och kvar i stan blir inte så många. Tyvärr brukar längtan till skolan avta ganska snabbt efter skolstart så jag räknar inte med några större förändringar vad det gäller väckningen av henne.
 
Idag ska jag iväg hem till Annika och jobba lite, sedan åker jag upp till henne på lasarettet, nu ligger hon på en annan avdelning och jag hoppas att dom kommer fram till vad dom kan eller ska göra. Det är ju tragiskt om hon bara ska ligga där och se tiden an.
 
Ni får ha en bra onsdag och kolla…snart är det fredag igen, otroligt!

ÅÅÅKEEE! Ta båten du…

Av , , Bli först att kommentera 9

Ryktena säger att Ingvar, en kille som är gift med min kusin Anna, fyller år idag. Så därför tänkte jag skicka en liten Grattis hälsning till honom, Grattis Grattis, hoppas du får en jättefin dag med mycket goo´fika.

Ingvar och Anna har en fin sommarstuga nere vid Övik, en av gångerna vi var där så tyckte Åke att det var dags att prova på hans surfingbräda. En bräda han hade mer för att han tyckte det såg cool ut att ha den fastspänd på busstaket, än han var villig att prova på själv. Eller villig och villig, han var sugen men det är inte så tvärenkelt som det kan se ut.

Nu var det Ingvars tur att visa upp vad han dög till. Han blåste iväg över viken och fick upp en hejdundrande fart, det såg verkligen proffsigt ut. Sen hördes en röst från andra sidan, -ÅÅÅKEEE! Ta båten du.
 
Han trodde inte att han skulle få brädan att vända utan att han skulle sluta ute till havs. Nu hann inte Åke ner till båten innan vi såg att han hade rätt teknik och lyckades vända brädan så han kom tillbaka. Nu var det Åkes tur. Det såg väl lika bra ut från början men Ingvar kände sig nödbedd att starta upp båten för att åka och hämta upp honom från andra sidan, han fick inte brädan åt rätt håll då det var dags att sno om.
 
Åke plockades upp på båten och satt längst fram i fören med brädan liggandes tvärsöver knäna. Ingvar gasade på och kom mot stugan, jag och Anna satt uppe på altanen och skådade färden, då gasar han på ordenligt och tänker inte på brädan som Åke kämpar för att hålla fast men som han inte klarar av i den hastigheten, brädan rycks ur hans händer och flipper runt som en propeller över båten. Och där kan vi tacka någon däruppe, att brädan inte klippt Ingvar som stod upp och rattade båten. Puh!!! Egentligen, som vi såg allt från altanen, om vi hade filmat in denna händelse så hade den platsat i Ameircas funniest videos vilken dag som helst, för nu slutade det ju lyckligt och det var verkligen en sån där grej som man knappast ser varje dag.
 
Idag börjar skolan igen, för Jennifer, och för min del innebär det en morgonpromenad innan jag går en sväng med Kerstin, sedan tränar jag i eftermiddag och jag funderar starkt på att plocka undan julen så det är gjort. Så nu är det läge att få upp Jennifer, en tjej som skämt bort sig själv med att sova till mitt i dagen, tror ni jag kommer att få problem nu, med att få upp henne? Det gissar jag det. Ni får ha det gott!