Etikett: Jokkmokk

Minnen från en svunnen tid

Av , , Bli först att kommentera 16

Dom säljer arbetskläder, ny i förpackning på Galejan, och dom tar bara 40 kronor per del. Att kunna få en overall för det priset, är rätt otroligt så vägen bar dit, igår. Och vi köpte 2 overaller till, en till Åke och en till…Nicco kanske. Den var i mindre modell. Samt 2 par arbetsbyxor, även dom, små. Äsch då, Nicco och Sally kanske är arbets tagen nån gång.

Vi tog en omväg tillbaka, körde över Adak och där, mitt emellan Adak och Kuorbevare finns Saga Biografen. Jag hade precis sett ett inlägg därifrån, att dom har ett litet Café där. Och kaffe är ju aldrig fel, så vi stannade bussen.

2 tjejer som jobbar därnere, stod uppe vid vägen och jag noterade att dom skulle stänga inom 5 minuter, men vi var så välkomna ändå. Kaffe fanns och även fikabröd. Dom höll på arbeta inför idag och helgen, då dom ska ha filmfestival där. Klicka på översta bilden om ni vill läsa mer om det. Här är det 40 tals minnen, bevarade till oss som inte var med då, och till dom som vill minnas den tiden.


Fortsatte genom Kuorbevare, här körde vi förbi ett hus vi gästat i, long time ago. Fina minnen från en svunnen tid.


Sedan kom vi fram till Kokträsk. Åke kände igen tallen, som stått där i evigheter, och den har nog sett likadan ut, jääättelänge.


Från Kokträsk kan man ta en annan väg och kör man efter den, så hamnar man efter ett tag vid en annan avtagsväg, in i skogen, och sista biten blir det lite gräsmattestuk på vägen och då är man framme i mammas föräldrahem, Jokkmokk. Den vägen tog vi dock inte, denna gång.

I slutet av denna väg, har man plötsligt Lainejaursjön till vänster, och härifrån är den väldigt lång, på den här bilden vid röda krysset, åkte vi, och vid det blå krysset, har vi stugan. Sedan är Jokkmokk inringat.


Här framme skymtar min pappas föräldrahem, den röda västerbottenskåken, där jag hade min farmor och farfar sedan barnsben. Idag bor min farbror Matts där och hans fru Ingmarie. Den grå villan var för längesedan gul, och ägdes av min farfarsbror Elof och hans fru Olga.


Åke for ut i bärskogen för att lokalisera nåt hjortronfält, han kom tillbaka med lite grann i hinken. Nåt fält hade han inte ramlat över, men det är inte heller tvärlätt att veta exakt vart man ska hitta dessa eftertraktade bär. Och helst ska man ju hitta det, innan nån annan.

Konstaterade igår att jag måste ha åtminstone en grön fingertopp, eftersom hibiskusen överlevt resan hit, och den blommade igår.


Annelie trodde att jag bluffade, tygblommor är ju svårare att ta död på, haha…

Hade även änder på besök, ute på gräsmattan. Sally ville att det skulle sparas en insektsrundning av klöver då jag klippte, så där höll dom till. Insekterna käkar där och änderna har då dukat bord. Jojo!


Ha en fin fredag, allihop!

Min hjärna skrek, NEJ!!!

Av , , Bli först att kommentera 12

Första semesterveckan avverkad för Åkes del, vi är mitt i juli och visst tusan är det en kallare sommar är normalt. I Malå är väl risken, kanske lite större att det är kallare, men ändå. Nå, på väg till Arvidsjaur igår, fick man ju nästan hjärtsnöjpen, då plogpinnarna stod och lyste så färggrant och fint…eller:


Nä, nu tyckte jag väl att det där kändes fruktansvärt negativt, det roliga just nu, här idag, är att jag kom på nåt annat,som jag upplevde, som helknäppt.

På vägen upp till Arvidsjaur, från vår stuga, passerar man några små byar, bland annat Baktsjaur, och plogpinnarna började dyka upp, däromkring. Jag städade på Telia, för 20 år sedan, och på kontoret jobbade en kille som höll på med kartor på arbeten, som fotfolket skulle utföra.

Var tvungen att fråga honom en gång, om han möjligtvis var från Malå, jag kände ju igen dialekten. Mja, men jag var nära, han var från just Baktsjaur. Och här kommer jag nu ihåg att han stod och dividerade med andra gubbar, om vikten av att planera arbetet, nu, direkt, för snön, den kan komma redan nästa vecka.

Och här ska ni veta att detta utspelades i slutet av september, och när jag stod där och hörde vad han sa, så skakade jag mitt huvud och hjärnan skrek NEJ, det kommer väl ingen snö nu heller.

Hm, tänk om det är han som flyttat hem, och vill ligga i framkant och sätta ut plogpinnarna, man vet ju inte, eller hur, snön kan vara i antågande redan nästa vecka…haha, fast nej, det kan jag gå i god för att den inte kommer att göra.


I Arvidsjaur var jag och Åke först in på Ugglan, finns en typ av järnhandelsbutik därinne, med diverse blandade saker. Jag hittade en termos som jag tyckte han kunde köpa, och det gjorde han 😀 Värsta patronen!


Sen mötte vi upp Theresé och Sally, som avverkat Jokkmokk och nu var på tillbaka vägen. Var in på souvenirbutiken, där blev det billigt, vi stod emot alla impulser och köpte faktiskt ingenting. Fast det finns väldigt fina saker där.

Tog en promenad till Hans på hörnet, ett litet café och lunchställe, och jag tror att det var den godaste bullen jag ätit på bra nog länge. Ingen fikade samma sak, men alla var jättenöjd, även Åke:


Sista stoppet innan man kommer ut från Arvidsjaur, blev som vanligt Dollarstore. Och där Åke backade in bussen stod en husbil, även den med hundchaffis:


Regnade till och från under hela dagen, får se vad det blir idag, just nu skiner då solen och det behövs för våra frusna själar.

Önskar er alla en toppen tisdag!

Lilla klumpen!

Av , , 4 kommentarer 11

Vi fick då ha en endaste, lång, solig dag igår. Såpass, att vi satt ute nästan hela tiden.

I förrgår, då vi satt härnere, kom samtalsämnet in på Amerika, och språket, förstås. Theresé berättade om nån kompis till Anders, som varit over there, och som ville ha in lite jordnötter till bordet.

Han kunde för sitt liv inte komma på vad det hette på engelska, så han drog till med en direktöversättning…earthnut. Han fick inga jordnötter 😀

Och ett annat gäng som ville ha sugrör till drinken. Nä, barpersonalen hade inga suckingpipes på lager, kan jag säga.

Har skrivit det förut, men Anders och Theresé har ju också en kompis som heter Hellman i efternamn. Och han fick konstiga blickar på sig då han var tvungen att legitimera sig och tjejen som kollade körkortet sa, is your name, really, Hellman Haha…

Tycker dock vi är lite roliga, dom gånger man ska förklara ett ord på svenska, för nån som inte kan vårt språk, och vi tror att dom ska fatta, om vi pratar lååångsamt. Ehh, nä, skulle inte tro det.

Hörru, det där är en leeeerduuuva, (flax flax med armarna you know), a mudbird. Och kan inte du köpa lite jooordgubbar, eh, earthmans?

Apropå gubbe, så informerade Theresé, att det kommer det ordet från klump, visste ni det? Haha…du lilla gubben. Jojo, du lilla klumpen! Eller gammklumpen!

Lekte lite med kameran, då Åke tänt upp en liten brasa för att skrämma bort insekterna, där på kvällskvisten:

Och när det sedan var läggdags, så blev himlen plötsligt, magiskt röd och skiftande, så jag tog några bilder på det med.

Var väl så under 20 minuter och sedan blev det grått, och i natt har det ösregnat.

Theresé och Sally drog iväg i morse, dom åker till Jokkmokk, för dagen och vi ska sedan mötas upp i Arvidsjaur, på vår årliga utflykt åt det hållet. Vi får då lite närmare körväg, än dom 😀

Önskar er alla en fin dag!

Inte hugget i sten, skrivet med krita!!!

Av , , Bli först att kommentera 11

Läste det här i nån tidning, kan ha varit i Transport:


Jahaja, är det därför man kan bli matt i schack…av ren utmattning inte att du vann spelet 😀

Jag vet hur man styr pjäserna, Kungen 1 steg åt vilket håll som helst, hästen 1 steg och 2 åt sidan eller 2 steg och 1 åt sidan…blablabla. Men jag vet inte hur man tänker strategiskt eller vad som händer då det blir remi eller såna där saker.

Det gäller också att ha nån att utmana, lite trist att spela själv. Haha, man vinner ju rätt så lätt, då. Ingen större kaloriförlust, tänker jag 😀

Fick lite vårkänsla igår, då solen sken och det droppade från taket, såg även lite rök utanför fönstret som blir då vattnet ångar bort från fönsterblecken. Men jag var inte utanför dörren, utan jag städade på övervåningen och nu har vi en hyresgäst däruppe. 1 månad ska han bo där, alldeles lämpligt, tycker jag.

Städade även härnere och försökte mig på en middagsplanering några dagar framåt. Rätt så bra att veta vad man ska laga för mat, då vet man även vad man behöver handla eller plocka fram från frysen. Kan även ligga nåt steg före och även fixa morgondagens käk om man känner för det.

Och nej, bara för att jag skriver palt på måndag, så innebär det inte att det står hugget i sten, utan man kan justera lite och flytta runt maträtterna man kommit på.

Smidigt värre!

Samernas nationaldag är det på torsdag, och på Trapphié ska det tydligen finnas gáhkkuo och köttsoppa, kokekaffe och annat. Får se om jag åker dit. Här citerar jag vad som las ut i Umeå tipsgrupp:

”Samernas nationaldag 6/2 🎉🎊

Kom och fira samernas nationaldag med eld, köttsoppa, kokkaffe, tårta och lassokastning!☕️🔥🍲🎂

kl. 10.45-11.00 Barnen vid den samiska förskoleavdelningen Hublluo hissar den samiska flaggan framför Västerbottens museum

kl. 11.00-13.00 Köttsoppa med gáhkkuo, kokkaffe och saft serveras vid det sydsamiska vistet

kl. 13.00-15.00 Tårtservering med musik och lassokastning på Tráhppie

kl. 18.00-20.00 Tårtservering med musik och berättande på Tráhppie

Buerie båeteme! Buerestbåhtieme! Burist båhtem! Buoris boahtem! Bures boahtin! Välkommen!

Tráhppie

Helena Elisabeths väg 4″ Slutcitat

Theresé ska ha föreläsning på en skola i Uppsala, om just samer, och Nicco, hon går för tillfället en kurs i umesamiska.

Fick höra en inspelning av min farmors mamma, där hon intervjuas, och hon pratar både svenska och samiska. Hon var från Kåtaträsk/Malå, och det var så likt min mormor, då hon pratade. Min mormor hade dock inget sameblod i sig, tror jag, men hon var ju från Visseljaure/Malå, så det är nog malåbondskan som lyser igenom samt likadana ordval.

Otroligt att sånt här finns sparat. Vi har ju min mormor på band också, som Åkes kusin Staffan, tog fram från DAUM arkivet, så roligt att höra hennes röst, det var som om hon satt jämte oss i rummet, med sin gitarr 😀

Här en karta från hitta.se där jag märkt ut vart Visseljaure ligger, Mårken är där min farfars far, byggde huset som min farmor och farfar bodde i, och Jokkmokk, där min morfar föddes och även min mamma och hennes syskon, mitt ute i ingenting.


Vi hade kunnat vara Malåbor, jag och Åke, det var en gång i tiden vi kollade runt på hus men med facit i hand, så är vi nog lika glada, bägge två, att det aldrig blev av.

Nu ska jag ha lite kaffe efter lunchen, har suttit i telefon så allting blev lite förskjutet på morgonen. Och efter det blir det prommis igen. med hunden. Hoppas solen skiner på era huvuden med!

Han får man aldrig för mycket av…

Av , , Bli först att kommentera 13

Börjar med att gratulera alla mammor idag, man känner ju en hel del. Jag är inte mamma åt min man, men han plockade ändå fram en present till mig igår, och ja, man kan ju tvista till det, jag är i alla fall mamma, till hans barn 😀

Och Thomas Sabo, får man väl aldrig för mycket av…

18671299_10155296065201585_1967047462851682234_nNu var det ju det där attans armbandet som jag skulle ha hittat igen. Tog ett varv nere i källaren igår, fick nämligen ett tips från Tina, som hittat igen en gammal väska,och däri, fann hon ett saknat smycke.

Jag försöker nu komma ihåg vad jag använde för kläder ifjol. Ramlade över min gamla vinterjacka, kände i fickorna och gissa vad…nä, inget armband, men ett örhänge jag fått av mina föräldrar, inköpt på marknaden i Jokkmokk, för x antal år sedan…där ser man, jag har säkert stoppat in armbandet, på nåt sånt där smart ställe, frågan är bara i vad.

Jag käkade lunch på Umeå pizzeria och grill igår, det är alltså gamla Bamse grillen på Sofiehem. Dom har bytt ägare, piffat till stället och dom är klart godkända. God pizza och här kunde man välja vilken man ville men som barnpizza. Nu tyckte jag att den pizzan var överdrivet stor ändå, så jag fick ta med hälften hem, och då vet jag vad det blir för lunch för mig idag…pizza, igen!

Väl hemma igen fick jag inte bara presenten, utan vi passade på att gå över på Ullas kondis och festade till ordentligt. Kaffe och godbit, så där på lördagen.
Nu stundar frukost, sedan ett längre arbetspass, och sedan, gör jag helg. Härligt! Önskar er alla en trevlig söndag och mors dag!

2016-03-22 16.25.37

En 25 öres fantomenring

Av , , 6 kommentarer 9

 

Satt och tänkte på min mormor och morfar, kanske ett udda par om man såg till storleken på dom. Morfar, lång, reslig och bred över axlarna, mormor (som jag kommer ihåg henne), liten, klen och hade barnstorlek på sina kläder.
Dom bodde i det där huset i Jokkmokk (Malå kommun), mitt ute i skogen.
Min morfar fick cancer i ryggen och detta var någon gång under 50 talet, och behandlingen var kanske inte heller så noga uträknad.
Han blev förlamad i benen efter en operation och såret läkte aldrig ihop under hans livstid, eftersom strålningen dom använde sig av, brände sönder hans förmåga att läka ihop köttet, runt såret.
Mormor skötte om honom i den mån hon klarade av det, masserade hans ben, lyfte honom till en portabel toalett, då utedass var det enda dom hade att tillgå, och när mamma berättade detta för mig så kunde jag för mitt liv inte se den bilden framför mig, hur stackarn kunde den lilla människan få honom upp från rullstolen och ner på toaletten, jag fattar det inte.
Vilken kämpe hon måste ha varit, min mormor. Morfars förlamning gick tillbaka och mormor fick ett diplom (wow) för hennes insats. Nu blev inte allt bra för det. All medicin han åt gjorde att han fick syner och psykoser, och folk var rädda för honom. Han tvångsomhändertogs, till slut och hamnade någon månad här i Umeå, på Umedalen, och sedan låg han på sjukstugan i Malå, från och till, under flera år. Varje gång vi åkte upp till stugan (varannan helg under hela min uppväxt) så vinkade jag upp mot sjukstugan då vi passerade, och sa: där bor morfar!
Min mormor och morfar skiljde sig till slut, mormor såg väl ingen framtid tillsammans med honom, och det kan man väl förstå, saker och ting var inte så tvärlätt på den tiden. Han fixade sig ett litet pensionärs boende i Malå och mormor flyttade till Koler (Piteå kommun).
Mormor flyttade tillbaka till Malå på äldre dar och berättade att hon fick celebert besök en dag. En pensionerad socialarbetare som gav henne 2000:-, för han visste hur dåligt ställt dom hade haft den en gång i tiden, och aldrig hade dom bett om hjälp. Mm, en fin gest, kan tyckas, men kanske dom hade behövt dom där slantarna bättre, då det verkligen var nöd.
Min morfar var en snäll man, han gjorde inte speciellt mycket väsen av sig. Jag sov över hos honom en gång, jag var 6 år gammal och tyckte att det skulle bli spännande. Alldeles själv skulle jag få vara där. Jag kommer så väl ihåg att vi skulle gå ner på Ica och handla. Han höll mig i handen hela vägen ner.
Utanför butiken hade dom en sån där tuggummi apparat och jag skådade en fantomenring i ena byttan och satte igång att tjata. Jag ville verkligen ha den där ringen. 25 öre kostade det och morfar muttrade på och försökte få mig på andra tankar. Det där var ju bara skräp… men han gav med sig och jag fick ringen, vilken lycka!
Nå, det var lite om mina morföräldrar, och hur dom hade det i början på sina liv, vilka livsöden det finns och tänk att vi alla upplevt sorger, tragedier, lycka och välbehag. Önskar er alla en fin torsdag!

Malå och Jokkmokk

Av , , 4 kommentarer 5

 

Det finns bara en anledning till varför jag är vaken just nu, jag hade ställt väckaren på sju för vi ska åka med Eloise till veterinären idag. Halvnio ska vi vara där. Här kommer några bilder från vårat Malå och Jokkmokk:
 
Melissa och Nicco på kanottur
Här kommer lite bilder på min mammas barndomshus

Och ett kort på infarten dit…eller om man nu kunde kalla den för det:

Och här, kort på våran gigantiska syrenbuske, som vi inte får se blomma, varje år, inte då vi har sen semester:

På vägen hem passerar vi Rusksele…och deras ridskola, hahaa…eller vad det nu föreställer, snygg målning i alla fall 🙂

Ett dödligt vapen

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Igår brakade det lös ordentligt, någon öppnade himlen och det tog inte lång stund innan man var genomblöt, paraplyet till trots. Det haglade dessutom.
Mitt i detta så åkte vi iväg till Jokkmokk, min mammas barndomshem, men inte det Jokkmokk som ni nu kanske tänker på, nä, Jokkmokk, på andra sidan sjön, härifrån Lainejaur udden räknat. Där, in the middle of nowhere, är hon uppvuxen, ingen el och inget rinnande vatten. Så när hon sedan var 14 år och dom flyttade hit, till Udden, så var det ett mindre paradis, vatten och toalett. Bilder på ingenmanslandet kommer sen, då vi är hemma igen. Här går det tydligen inte att ladda upp bilder.
Niccolina upptäckte en myrstack däruppe, vid en tjärn, någon hade kört ner ett metallrör i stacken, nu råkar jag ha fått veta anledningen till varför folk gör så där, när vintern kommer så leds nämligen kyla ner i stacken och den dör ut, grymt men sant. Vad gör myror som är så farligt, ja jag vet inte jag ja.
Sen efter middagen åkte vi till min morbror Matts och hans fru Ingmarie, dom bor bara en tre kilometer härifrån. Vi blev bjuden på torkat renkött och finsk kaffeost, inte illa, och Melissa som blev så fascinerad av renarna fick ett renhorn, som sitter på en träplatta, att ta med hem till Amerika, undrar bara hur, på planet vet i sjutton, det kan ju räknas som ett dödligt vapen och sen tror Theresé att dom inte  vill ha in uppstoppade saker i landet, det kan ju  föra med sig ohyra trots att det är över fyrtio år sedan, den mötte sin baneman. Jaja, hon blev då jätteglad över det och det får väl lösa sig på ett sätt eller annat.
Vi fick också med oss souvas, rökt renkött och Ingmaries välkända, hemkoke lingondrickan, det tackar vi för.
Idag packar vi ihop och drar hemåt, vi blir i Umeå en vecka nu och sedan åker vi tillbaka hit. Vi har suttit dom fina dagarna, på altanen och blickat ut över sjön och sagt att det hade nog inte varit semester om vi inte hade fått suttit här. Kanske vi avslutar denna Malå visit med fika på Dungers, ett måste om man är här. Och med det så önskar jag er alla en fin dag!  
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten