Etikett: karta

Inte visste vi vart vi var, inte

Av , , Bli först att kommentera 12

Åke åkte hem igår. Han var lite less på regn och rusk, även om det är det i Umeå också. Där är det kanske mest skillnad i temperatur, tänker jag. Vi har 12 grader här, i detta nu. Winstone struntar då i att det är hundväder.

Nå, han tar några dagar hemma, fixar gräsmatta, köper saker som finns där men inte här, till hans projekt. Och förmodligen, njuter han lite i teverums soffan också. Ett bra place att vila upp sig på, med teven på, i bakgrunden.

Men… vad kan man då göra här, för att hålla värmen, månntro? Jo, man kan ta på sig arbetskläa, tejpa fast diskhandskarna med gorillatejp och hoppa ner i sjön.


Precis vad jag gjorde igår. Onaturligt varmt i vattnet, jodå, jag vet, galonisarna/vadarstövlarna, gör att man slipper bli blöt. Fast man måste ändå ner med armarna i vattnet. Den där tejpningen, var dessutom värdelös. När jag pausade och skulle ta bort tejpen så tog den även med plasten i handskarna.

Nicco grävde upp en svartvinbärsbuske, och langade sten tillsammans med mig. Vi la ner 3 stenplattor så nu är hela sidan mot altanen, stenbelagd samt sjoket av sten ner mot sjön. Kvar är att fylla upp små hålorna och sen ska det på sand, så det sätter sig lite.

Passade även på att ta rätt på järn och metallskrot som jag fyndade på botten.

Vi kände oss lite suspekta där vi gick omkring med storstövlen, spadar och skottkärra. Passerade nån båt och vi tänkte att dom kanske tror att vi håller på att gömma undan något lik.

 

Mitt emellan sent mellanmål och middag, så hittade Nicco på att hon ville åka till Jokkmokk, vårat Jokkmokk då. Osäker på stavningen, faktiskt. På kartan ser det ut som man stavar kk, men tror mig ha sett andra kartor där det stavas med ck. Well well, huvudsaken, jag vet vart jag är….hehe.

Vi tog vägen till Kokträsk, den vägen är det säkert över 25 år sedan jag åkte. Vi brukar ta den som går vid Skellefteälven. Och givetvis, så passerar vi Kokträsk i jakten på en avtagsväg till höger. Men hamnar på en: ”FARA kör på egen risk, hinder kan förekomma väg”…till vänster.

Den var snäv, lerig, blöt och på sina ställen, med gräsmatta i mittensträngen. Om vi tyckte att vägen till Hedberg, var en skitväg, så var den, rena rama autobahn, i jämförelse. Oh my, here we go again!! Vi svängde höger, sen svängde vi höger och när vi gjorde det för tredje gången, så hade vi nog insett att detta kunde omöjligt vara den väg vi skulle ha kört.

Jaja, vi kom slutligen till en vändplan, körde tillbaka och kom underfund med att vi skulle ha kollat till höger, betydligt tidigare, i Kokträsk. Nu iddes vi inte köra tillbaka samma väg utan tog 2 vänster och sedan höger. Lite vilse i pannkakan var vi allt.

Så här ser det ut, vi är på Udden, markerat med gult, vi skulle upp till krysset. Den gröna linjen skulle vi ha kört, men vi tog den röda och hamnade utanför kartan, haha.

Här en enklare version, krysset skulle vi till fast…


Och det roligaste av allt var att i mitten av alltihop, kommer vi fram till ett STORT stenbrott, där dom ställt massiva stenar som hinder, vi svänger vänster, för det är det enda alternativet. Och där öppnas plötsligt vägen upp, Nicco tittar ner och ser denna damm. Jösses, mig veterligen har jag aldrig sett den förut.


Möjligtvis om jag och Åke, för 35-39 år sedan, utforskade skogarna här omkring. Men i så fall har jag förträngt det.

Renar fanns lite överallt, Winstone såg smått frustrerad ut där han stod och flåsade.


Följde vägen och hamnade jämsides med älven och sen kom vi ut på storvägen som leder antingen till Arvidsjaur eller tillbaka till stugan. Renar även här efter.


Dodgen såg ut att ha varit på äventyr, i alla fall.


Nicco fixade en sen middag. Och denna potatispizza på libabröd, är nog den godaste jag ätit, så här långt.


En riktig arbetsdag, blev det. Vi får saker gjorda och det känns jättebra. Styrketräning fast med naturliga redskap, så att säga. Stenar i vattnet är lätt, men prova kasta några kilon över en kant som är i brösthöjd…jisses.

Idag blir det en Loppis sväng till Malå-Vännäs, och sen blir det säkert mer arbete på det. Finns alltid nåt som borde göras, här. Önskar er alla en fin måndag!

Drive-through garage 🙄

Av , , Bli först att kommentera 12

Så här långt ser det väl relativt bra ut för Winstone. Hans hjärta och lungor låter fint, blodprovet U.A, knäleder bra. Dock 3 knölar på bringan, men.. hon trodde som jag att det är fettknölar, men det ska ändå tas prover på dom.

Detta ska göras under sövning, då han även har en något lös framtand som ska åtgärdas, och sedan ska dom få ta tandsten, vid samma tillfälle. Sen gissar jag att han blir som ny, igen. Killen…snart 9 år 🥰

Nånting mer som blivit som nytt är vårat garagetält.


Ja det har inte blivit nytt, utan snarare utbytt till ett nytt. Inte utan krångel. Jag beställde det, snabb leverans från Tyskland, så det var här på 2 dagar. Pyssel, knep och knåp under några dagar. Sen upptäcks det att det saknas något väsentligt. Fram och baksidan 😳

Trodde dom att jag beställt ett Drive-through garage. In i ena änden och ut genom den andra. Eller nån typ av tunnel garage. Nå, dom var lika snabb på att skicka dom saknade delarna och nu står det på plats, extra uppsäkrat för att hålla för snö och vind.

Nicco skickade 4 bilder till igår, från landet långtbortifrån. Vackert.


Kvällen innan skickade hon en bild på karta över en väg dom åkte, på tisdagskvällen, tror jag att det var. Snacka om kringelikrok vägar, jösses 😬


Nu ska dom vara ledig i helgen så då har dom tänkt sig en tur in till Genève, som är en av dom två, största städerna i Schweiz. Med drygt 200 000 invånare. Hoppas på bilder, även därifrån.

Idag dök det upp ett minne på fejjan. Det var nämligen för 6 år sedan, idag, som Theresé bokade in Sallys första flygresa på egen hand. Och då var Sally 5 år och absolut inte bangen för nåt.

Det är hon inte idag heller, faktiskt. Och om en vecka är hon här igen.

Hoppas på en fin fredag, för er allihopen!

Remont? Ring Åke ☎️ Han vet…

Av , , 4 kommentarer 15

Nu ska ni få nåt att fundera på, ni som vet, vet. Ni som inte vet, kommer att få veta. Och guess what, Åke visste. Jag är lika chockad över det som när sista frågan i vem vill bli miljonär, är nåt som man faktiskt visste svaret på, men som man inte haft nån som helst användning av veta.

Vi har 3 nya gatunamn här i Umeå, varav 2…här i närheten. Ett är Kåls gränd, och ligger faktiskt i tadaa…Hedlundadungen. Det är infarten till Björkenskolan, f.d. fänrikbostället i Hedlundadungen, som fått det namnet.

Kål var en tjänstehäst inom armén och tillhörde under 1930-talet världseliten inom dressyr med flera medaljer inom OS och andra större världsmästerskap. Han ärades med en minnessten år 1942 vid Hedlundabostället.

Och det andra namnet, Remontstråket 🤓

Vad är nu en remont, och vet ni vart det stråket ligger, eller vill ni ringa en vän eller utnyttja en av era andra livlinor? Jag skulle i alla fall ha ringt Åke, då, eftersom han visste vad det var, dock inte vart det låg.

Vägen från Skolgatan in till de nya byggnaderna på Noliaområdet har fått namnet Remontstråket. Remont betyder ung häst under grundutbildning.
Klicka på kartan för att läsa mer.


Och denna info hittar ni wikipedia och jag citerar:

”Remont (från franskans remonter som bland annat betyder förse med nya hästar) är en unghäst som genomgår grundläggande utbildning. Finlandismen ”remont” avser renovering.

Ursprungligen var remont i Sverige en till krigstjänst anskaffad häst till dess att dess enskilda utbildning var avslutad. De hästar som inköptes till krigsmakten skulle ha en höjd av minst 147 cm bakom sadeln och vara mellan 3 och 6 år gamla.

De remonter som inte genast kunde lämnas över till militärförbanden sändes till en remontdepå för att först påföljande år tilldelas förbanden där deras utbildning tog vid. De ryttare som red in och tränade hästarna kallades remontryttare, vilka ansågs vara särskilt dugliga ryttare inom armén.” slutcitat

Vi blev bjudna på fika uppe på Lundalogén igår. Ja, det är ju där Brälla och Lena bor. Av den anledningen gick vi förbi just Remontstråket och jag fick syn på skylten, som ingen av oss sett förut.


Lena, ja jag gissar hej vilt på att det faktiskt var hon som bakat det som bjöds på. Nämligen en zucchinikaka. Man använder zucchini istället för morot. Jättegod kaka och roligt att man kan göra nåt av dessa grönsaker också. Brälla visade upp ett praktexemplar från Lenas lilla odling. Jisses, jag har aldrig sett ett sånt monster. Bilden gör den egentligen ingen rättvisa.


Ser ut att bli en ”hängainne” dag idag, tråkigt men det behövs säkerligen…då slipper jag vattna morötterna, haha. Ha en fin måndag. allihop, för oss fortsätter semestern, en vecka till.

Minnen från en svunnen tid

Av , , Bli först att kommentera 16

Dom säljer arbetskläder, ny i förpackning på Galejan, och dom tar bara 40 kronor per del. Att kunna få en overall för det priset, är rätt otroligt så vägen bar dit, igår. Och vi köpte 2 overaller till, en till Åke och en till…Nicco kanske. Den var i mindre modell. Samt 2 par arbetsbyxor, även dom, små. Äsch då, Nicco och Sally kanske är arbets tagen nån gång.

Vi tog en omväg tillbaka, körde över Adak och där, mitt emellan Adak och Kuorbevare finns Saga Biografen. Jag hade precis sett ett inlägg därifrån, att dom har ett litet Café där. Och kaffe är ju aldrig fel, så vi stannade bussen.

2 tjejer som jobbar därnere, stod uppe vid vägen och jag noterade att dom skulle stänga inom 5 minuter, men vi var så välkomna ändå. Kaffe fanns och även fikabröd. Dom höll på arbeta inför idag och helgen, då dom ska ha filmfestival där. Klicka på översta bilden om ni vill läsa mer om det. Här är det 40 tals minnen, bevarade till oss som inte var med då, och till dom som vill minnas den tiden.


Fortsatte genom Kuorbevare, här körde vi förbi ett hus vi gästat i, long time ago. Fina minnen från en svunnen tid.


Sedan kom vi fram till Kokträsk. Åke kände igen tallen, som stått där i evigheter, och den har nog sett likadan ut, jääättelänge.


Från Kokträsk kan man ta en annan väg och kör man efter den, så hamnar man efter ett tag vid en annan avtagsväg, in i skogen, och sista biten blir det lite gräsmattestuk på vägen och då är man framme i mammas föräldrahem, Jokkmokk. Den vägen tog vi dock inte, denna gång.

I slutet av denna väg, har man plötsligt Lainejaursjön till vänster, och härifrån är den väldigt lång, på den här bilden vid röda krysset, åkte vi, och vid det blå krysset, har vi stugan. Sedan är Jokkmokk inringat.


Här framme skymtar min pappas föräldrahem, den röda västerbottenskåken, där jag hade min farmor och farfar sedan barnsben. Idag bor min farbror Matts där och hans fru Ingmarie. Den grå villan var för längesedan gul, och ägdes av min farfarsbror Elof och hans fru Olga.


Åke for ut i bärskogen för att lokalisera nåt hjortronfält, han kom tillbaka med lite grann i hinken. Nåt fält hade han inte ramlat över, men det är inte heller tvärlätt att veta exakt vart man ska hitta dessa eftertraktade bär. Och helst ska man ju hitta det, innan nån annan.

Konstaterade igår att jag måste ha åtminstone en grön fingertopp, eftersom hibiskusen överlevt resan hit, och den blommade igår.


Annelie trodde att jag bluffade, tygblommor är ju svårare att ta död på, haha…

Hade även änder på besök, ute på gräsmattan. Sally ville att det skulle sparas en insektsrundning av klöver då jag klippte, så där höll dom till. Insekterna käkar där och änderna har då dukat bord. Jojo!


Ha en fin fredag, allihop!

Stoppklossar i Tvärån

I måndags, var det någon som satt ner en pinne där den där stolpen var på väg upp, några dagar innan. Ok, då har dom noterat vad jag såg, tänkte jag, och ska åtgärda det.


Igår, då jag och Winstone tog en Tvärån promenad, åt andra hållet, så kastade jag ett getöga ner åt sidan och såg nåt intressant.


Jojo, där ligger stolpen, och den har färdats en bra bit.


På kartan kan man tro att det är 100 meter, men nä, lite längre än så, och dessutom inte bara rätt fram. Sen undrar jag om det är nån typ av stoppkloss därnere. I augusti 2018, följde ju jag och Jan A, denna pilatesbolls resa, och då stannade den på precis samma ställe.

fotnot…på dessa bilder ligger inte bollen där den sedan stannade.Men det är bollen i fråga.
Visst är det tur att man kan roa sig själv och sin hjärna, på promenaderna i omgivningarna 🥸😅

 

Det är i alla fall en fin period vi är inne i, just nu. Det både grönskar och luktar gott, lite varstans.


Maskrosor finns det då i överflöd. Blir man less på det gula så kan man placera nåt vitt, däri.


Den här bilden dök upp på Klotterplanket, nu på morgonen.


Hahaa… ja, ibland kan man förstå the point, och andra gånger hugger man tillbaka, rakt av. Det gjorde jag. La en kommentar att om det där stämde, så kommer då auto korrigeringen på mobilen från männen…en massa misstolkningar, heeela tiden 🤣

Idag är det operation för mammas del. Jag åkte dit igår kväll för hon ville ha hjälp att plasta in armen, inför kvällsduschen. Nej, hon var inte så vacker i ansiktet, men jag sa att det var ju en väldans tur att hon klarade ögat. Hennes glasögon gick sönder, och det var på hennes högeröga, det öga hon då har syn kvar på. Det hade ju varit fruktansvärt om något hade hänt där.

Det är väl från såna händelser det berömda uttrycket, tur i oturen, kommer ifrån. Nu hoppas vi i alla fall att operationen går som dom tänkt och att läkningen går fort.

Var ledig idag, enligt schemat, men det körde ihop sig lite och jag gick med på ett byte. Får vara ledig 2 dagar på raken nästa vecka istället och det är skönt, det med. Börjar först 15 så jag kommer att njuta av dagen utomhus, ändå.

Önskar er alla en fin fredag!

Till ett paradis över dagen…

Av , , 4 kommentarer 12

Spruttagningen gick som på räls. In och ut på 20 minuter. Inga konstigheter förutom en ond arm. Såpass att jag inte kunnat sova på den sidan. Känns ungefär som en träningsvärk, typ lyft med 3 kilos hantel under 10 minuter utan att ha gjort det förut.

Och det kom inte med en gång utan efter 10 timmar, ungefär. Nå, jag är nöjd och ser fram emot nästa tillfälle, och hoppas att det går lika smidigt.

Sen åkte jag till Renbergsvattnet på en mini utflykt. Och nej, ni kan vara lugna, detta var ingen random resa och träff med 20 okända personer. Utan planerad och säker tripp för möte med Annelie, och sedan fick jag träffa hennes fina familj, då vi åt middag ihop.

Ni kan vara lugna för att jag hade vägbeskrivningen med mig.

Trots detta, så passerar jag deras hus, men kör inte så långt innan jag ringer upp henne och undrar om jag kört för långt. Detta var en miss i beskrivningen, jag gjorde en feltolkning.
Annelie missade också en sak, och skrev högersida då det skulle vara vänster, men där klurade jag ut att hon hade fel.

Fick lunch med deras specialare, en biff, som får mosas ut på ett stekt bröd. Och på den läggs en ananasskiva och sedan valfritt tillbehör, typ ketchup eller nån starkare sås. Det enkla är det godaste, på riktigt. Och att dom kan laga mat i det huset, det förstår jag. Inte alla som kan göra en biff, till perfektion!

Till middag, fick vi underbart goda renbergsburgare, som jag och Annelie åkte och införskaffade på Lill Einars.

Haha, coolt place. Ingen personal, en frys i rummet, med burgare och annat. Ett swishnummer, papper och penna. Och dom har till och med en öl jour, hur cool är inte det, jämarns!

Och vilket drömställe dom har. Svårt att beskriva, ett foto kan inte, i det här fallet, visa hälften, utan man måste uppleva det.

Jag fotade i alla fall lite av den världen. Nåt djur, här och där.

Nej, Mattis morrar inte, han var så himla go, och ville helst sitta som en knähund. Lite jobbig mot dom andra hundarna, han ville nämligen ha all uppmärksamhet för sig själv.

Deras hus som ligger på bättersia, och deras spahus, nedanför.

Bägge husen med utsikt över vattnet. Här undrar jag varför jag inte knäppte en endaste bild från den vinkeln Altan har dom förstås, så jag fattar att sommaren kan man inte annat än älska på den platsen.

Huset, invändigt…wow. Dom bor verkligen på ett ställe som överträffar många andra. Här tog jag inte mer än 2 bilder, lite privacy, kan dom få ha… tänker jag, hahaa…

Kollade in orrarna som spelade ute på isen. Dom har ett rikt djurliv inpå knuten här också, precis som familjen Söderberg- Hällsten i Järlåsa. Tackar Annelie för en dag som gick alldeles för fort, jag fattar nada. Lika snabbt som ett överljudsplan flyger, så hade 8 timmar passerat.

Hemvägen hade jag 100% säker, i min skalle. Jag visste exakt hur det såg ut efter vägen. Sitter och tänker på just det, och läser skyltar lite så där, random. Susar förbi en sjö på högersida, läser Ånäset i 80 kilometer/timmen. Ånäset, upprepar jag…hm, ÅNÄSET, what the…, Jo, det var ju där jag skulle svänga, haha.

Jaja, 2 missar får jag ju vara nöjd med, jag räknade kallt med en timmes försening för att jag skulle ha hamnat i Skellefteå på gamla grusvägar. Men det gjorde jag inte. Dock var det grusigt och dammigt efter E4:an då jag inte slapp vägomläggningen.

Här kommer en liten sång om specifika bilister, haha. Jo, det finns såna, också.

Nu ska ni få höra, nåt helt annat. Min gammboss, Annika Collén, har brödförsäljning imorgon, på tunnbrödets dag, i Hissjö. Så bege er dit, ni som är sugna på tunnbröd, får se om jag tar mig en tripp dit också.

Nu får ni ha en underbar fredag, allihop. Här ska vi ut på morgonprommis inom kort.

Litet blev JÄTTETSORT

Av , , Bli först att kommentera 11

Det bjöds på fika hemma hos Georgos föräldrar igår. Det var trevligt och Nicco hade, dagen till ära, bakat en jättegod morotskaka tårta. Vi pratade om Holmön, en plats jag aldrig varit på. Men som hans föräldrar tillbringar väldigt mycket tid på.

Jag får verkligen fascineras av mig själv som hela mitt liv trott att Holmön, varit en lite ö i havet. Liten som i JÄTTELITEN 😁 Och jag förmodar att ni är många som redan vet, hur pass stort det är. Det är bara jag som är lite behind 🤣

När jag frågade Nicco för nåt år sedan, varför man ens har bilar därute, så fick jag en snabb lektion i hur stor, den lilla ön, egentligen är. När man ser kartan och jämför med Umeå, jo, det är stort.

Igår plockade Clarissa fram en karta över ön/öarna och med små prickar över fastigheterna som finns där, så förstår man att det inte är en ö, du tar en liten promenad runt, hahaa…wow!!!

Jo vi ska ut dit nån gång, varken jag eller Åke har varit där så vi får vidga våra vyer.

Teven stod på igår kväll, och det var nån som intervjuades om ett foto han tagit på Frank Zappa, som satt på toalettstolen. 

Så frågade Åke om Frank är död. Njaaeee, sa jag, det är han väl inte. Och som vanligt då såna där frågor poppar upp så tvärgooglar jag 🤓

Och visst tusan är han död, man skäms, ju, hur kunde inte vi veta, att han varit död i 27 år. Jag säger det till Åke som svara med en mmum. Och det lätet triggade igång ett skrattanfall hos mig.

Han lät nämligen som flickan i reklamen, som kommer in i köket där pappan har godis i munnen och hon frågar vad han äter på, då han svarar selleri, vill du ha, så mmum, hon lite så där, självsäkert fast frågande. Och titta här, jag hittade just den snutten 😉

Och nu apropå snuttar, kolla in det här klippet, fantastiskt, men hur ids man ens räkna ut nåt sånt här. Jag hade gett upp efter andra hindret, seriöst. Och tänk hemska tanke, efter allt detta arbete, och nån grej på vägen, plötsligt diffar nån centimeter och allt blir fel, nooo 😱

Hoppas på en fin måndag för er alla, vädret till trots!

Åt vilket håll ligger nu landet?

Av , , Bli först att kommentera 10

Åke hittade en artikel på VK i förrgår, om vägar i Umeå som ska stängas av, tillfälligt och jodå, Hällsten-Lundmarks infart och utfart till Timotejvägen, ska också stängas och det stod, att detta skulle ske, typ nu.

Dom har satt ut skyltar för att visa på vägarbeten, tror inte att dom tänkte så mycket där, inte. Kommer man från Industrivägen och ska svänga in här, blir det 180 grader och det går inte med Camaron…glöm det! Om jag inte svänger över på andra körbanan, men då ska det inte vara nån trafik, då. Och vi kommer oss inte ut med bussen heller utan att riva ner bägge skyltarna, samma sak då vi ska in med den igen. Jaja, vi får väl knuffa bort dom då:

69892663_10157406206866585_4659741123307110400_n 70030219_10157406208866585_5720775410388566016_nFint, sa jag till Åke då han läste ur brottstycket, hur tar vi oss då in och ut med bussen? Lär ju inte vara så tvärenkelt. Och vi som ska ut med den på lördag om allt går enligt planerna.

Jag ringde till projektledaren för ombyggnationen igår, och han förstod vårt dilemma, men sa flera gånger att vi kommer ju att få använda gräsmattan utanför. Bra, sa jag, fast vi kan inte göra en 180 graders sväng med bussen, det är omöjligt.

Jo, han förstod nog det med, men han skulle meddela ansvarig för detta, att dom får lov att tala om för oss vilken dag det gäller ifrån, så vi har en chans att flytta på fordonen som ska flyttas.

Så säger han plötsligt, ja…hur i hela…kan erat hus vara det enda med in och utfart på Timotej, vad tänkte dom där? Jag hörde hans uppriktiga förvirring 😀

Ja svarade jag, vi vet inte, men däremot skickade Theresé en arkivbild där vårt hus finns med, den nedre pilen pekar på oss, och den övre, på grannens, och se, grannen hade på den tiden, även dom, infart som vi:

Inked67148297_350867082503189_7756529890819571712_n_LIMen det var nog inte så länge, eftersom Åke inte kommer ihåg det. Han berättade förövrigt igår, att det var aldrig meningen att Timotejvägen skulle gå förbi här, utan den skulle vara connectad med Näckrosvägen…ja, fråga mig inte hur det hade sett ut, jag som måste se en karta för att fatta åt vilket håll landet ligger 😀

Och tänk er alla stackars människor som frågat mig om vägen:

29792242_1645758575460133_6218062779390724599_nHahaa… ja, så är det, på riktigt!

Gamla bilder på Winstone, får bli dagens avslutet, inte så stor skillnad idag, tycker jag. Ha det gott, allihop!

IMG_0657-1024x1024IMG_0659-1024x1024IMG_0664

Lill Jan finns nog inte…eller?

Av , , 2 kommentarer 16

Theresé skickade mig en länk, alldeles nyss. För en liten stund sedan la SPÅR från 10 000 år, en sida på FB, ut följande text och bild, och jag citerar:

”Behovet av nya bostäder i Umeå är fortsatt stort och därför planerar Umeå kommun att bygga nya bostadsområden på Liljansberget. I området finns förhistoriska lämningar som består av gravar samt historiska lämningar i form av stenbrott. För att undersöka om det finns ytterligare lämningar inom det område som ska bebyggas, genomförde Västerbottens museum en arkeologisk utredning under hösten år 2017.

Vid utredningen hittade arkeologerna två förhistoriska boplatsgropar, ett stenbrott, sex äldre vägar, en sentida husgrund, sju röjningsrösen/stenmurar av röjningssten, två sentida härdar och ett område med stämplade träd. Vid utredningen påträffades även delar av en rostig packmoppe, liksom sentida graffitikonstverk. Ett flertal schakt togs upp med grävmaskin i närheten av de registrerade boplatsgroparna, men några fynd eller tecken på förhistorisk verksamhet påträffades dock inte.

En av de registrerade vägarna låg i utredningsområdets norra del och utgör troligen den gamla vägsträckningen till Nydala. Vid en jämförelse med laga skifteskartan från år 1887, kan man se att vägbanken följer gränsen mellan Umeå stads ägor och ägorna tillhörande Teg och Ön. På laga skifteskartan finns även ett hus utritat, alldeles i kanten på en åker. Huset på kartan överensstämmer med den husgrund som registrerades vid utredningen. I närheten av husgrunden påträffades även röjningsrösen som troligtvis bildats i samband med att åkermarken brukats och rensats på sten. Det är möjligt att husgrunden är det s k Giljams-nybruket som har gett namn till området. Gilliam var enligt uppgift befäl och namnet Liljansberget sägs härstamma från en feltolkning av namnet Gilliam. ” Slutcitat

Bilden lånar jag från samma sida:
42273484_10156637272036963_6946828186432831488_oFast faktum kvarstår eller kanske frågan…i  texten står det Liljan, men på kartan Lilljan. Och hade det varit Gilliam, så hade det kanske varit två L. Oh my, mer att fundera på 😀 Eller så lägger jag ner nu, det verkar ju inte som om det är nån annan som vet hur det ska vara, heller.

Var en sväng till mamma igår och sedan uträttade jag ett ärende som god man, alt för att ha ryggen fri idag. Jag åt nämligen en kola i fredags…och då gav en tand upp, så jag väntar på en akut tid. Story of my life!

ALLTID när sånt här händer så är det på en fredag eller helg, det sa jag till och med till tandläkaren sist jag var dit. Och att det sällan är nåt hårt jag tuggar på då dom går sönder. Men det är ju konstaterat sedan tidigare, i och för sig, marsipantänder är inte så hållbara 😀

Vi såg givetvis på Allt för Sverige igår kväll och inte att förglömma, det skulle även inmundigas en liten swedish fika:

42486151_10156606599381585_4773645687516561408_nHoppas på en bra dag för er alla!

42233059_10156603045846585_3560302587284553728_n

Finns det nån Lill Jan?

Av , , Bli först att kommentera 14

Nu är jag något förvirrad eller så kan man ju bli det. Ni vet, Liljansberget, här i Umeå…vad heter det egentligen? Lilljan, uttalas som Lill Jans berget, eller Liljansberget, som lilja. Kolla här:

Screenshot 2018-09-18 21.16.47Själv har jag nog alltid tänkt på det som en blomma, med andra ord lilja, men så såg jag skylten vid vägen, och där stod det med två L, och därför googlade jag, men blev ju inte klokare av det.

Nå, världen går väl inte under för det, det blev bara en sån där grej som jag ville veta. Och heter det nu Lill Jan, så undrar jag vem lill Janne var eller är. Någon som vet?

Och ännu en huvudkliare, kolla på den här kartan:

InkedScreenshot 2018-09-23 10.05.08_LISen när, har Mariehemsängarna legat där? Spännande!!!

Blev varken chill, symaskin eller pappersjobb igår. Jag och Nicco åkte på Avion, hon hade en mission, men det blev inte som hon tänkt sig. Vi tröstade oss med en kaffe/iste och en halva myrstack.

42359172_10156603675456585_1619232061053206528_nJag köpte en ny skjorta till Åke, han har som fortfarande problem med att få huvudet genom en vanlig tröja, och det är väl nice om man får sätta på nåt nytt ibland. Jag kommer ihåg för 3 år sedan, ni vet, då jag hade hålet i magen och inte fick ha annat än mjukisbrallor, på mig.

Jag var spyless på dom där byxorna, fy falicken! Dom har dessutom legat kvar i min garderob under dessa år, såna kan man ju ha även om man krympt en del, men nä…jag vägrade sätta på mig dom, så nu har dom åkt all världens väg, jag slipper se dom.

Nicco bjöd mig på middag igår, hon gjorde en variant på Vietnamesiska vårrullar, smakrikt, annorlunda, gott på sitt sätt…man kan ju fylla såna där rispapper med precis vad man vill. Lite skum konsistens på rullarna, rispapperet blev som gummiaktigt. Men det är väl hur man vänjer sig.

42353740_10156604147386585_6160991205833310208_nÖnskar er alla en fin söndag!
42279762_10156603045456585_4557241870521991168_n

Maria Lundmark Hällsten