Etikett: katten Benny

Cykel VS 1458cc

Av , , 2 kommentarer 17

Såg på nyheterna i morse, att man i Östersund, kunde gå till nåt ställe, kanske det var Folkets hus…ish Och där fick man tips på hur man kan få sin ekonomi att gå ihop. Det är bistra tider för många, som kommer efter med hyra och andra räkningar.

Ja, sa jag till Åke, det kan ju vara bra, för vissa. Men vart ska alla gå, som redan lever på gränsen, och plötsligt ska ut med nån tusenlapp extra Tänkte på kvinnan det stod att läsa om, på vk.se. Hon lever redan nu, så sparsamt hon kan. Bor i ett litet, litet hus men där påverkas hennes ekonomi rejält, då elräkningen plötsligt stigit med 12 eller om det var 1500 kronor.

Det är ju fruktansvärt mycket om du inte har pengar undanstoppade. Och hur trollar man då, om man redan lever så snålt man kan Mm, sa jag till Åke vattlingon har man hört talas om, här blir det vattublask, om inte vattnet frusit i ledningen.

Nä, skämt å sido, om du inte har nåt att spara in på, vad gör du då Vi har absolut inte haft et överflöd av pengar, speciellt inte, då Theresé var liten. Sent 80-tal, och jag hade egentligen, inte hunnit jobba för att få en ordentlig föräldrapenning. Hade väl nätt och jämt, kommit in i systemet.

Är det dock nånting jag vet, att vi alltid sagt, så var hyran, prio ett. Den skulle betalas oavsett. Det var inget man satte åt sidan, för att se om det rullade in pengar från nåt håll. Att låna är oftast inte, ett bra option, lån ska ju betalas tillbaka. Har man då inga slantar innan, hur har man tänkt att dom ska komma sedan då.

Nej, jag är ingen ekonomisk rådgivare, vi lever och lär, allihop, på olika sätt. Det som kan vara bra med såna där informations möten, kan väl vara att man stirrat sig blind på det lilla man har, och inte ser vad mer man kan göra. Men visst är det tråkigt och bedrövligt, att det blivit så här. Och det är tufft, för väldigt många.

Vi var bjudna på lägenhetsvisning hos syrran igår.

Mamma, brorsan och svägerskan, var också där. Jättefin lägenhet, och lite annorlunda, då dom flesta lägenheterna bär åt ett håll och du måste vända och gå tillbaka. Här kunde man runda köket, och gå runt genom sovrummet, in i teverummet och sedan en glasvägg med dörröppning för att komma tillbaka till start.

Fina färger och till och med 2 balkongdörrar ut till balkongen, den ena från köket och den andra från sovrummet. Och faktiskt en tredje balkongdörr i teverummet, fast den kan man inte gå ut på, det är en fransk balkong.

Benny såg också ut att trivas. 20 år gammal, men är fortfarande med.


Han kan dock inte, jämföras nånstans, med Niccos lilla kisse…


Klicka på bilderna för att se lite rörelse. Ja inte den på Mr W då, det var bara för att jag skulle vara putslustig.

Här snackar vi motsatser som lent potatismos, kontra grovriven, rå potatis. Eller varmt vatten VS isbitar, eller cykel VS en Triumph 2458cc.

Nopp, det är till och med sant, den största, serietillverkade motorn har Triumph med 2458cc. Den väger bara 322 kilo, jösses, det är ju bra då om man når ned till marken, då man sitter på den.

Näpp, nu spårar jag. Och härmed anser jag att jag är klar med dagens bloggande. Promenad är utförd. Helt ok väder, lite krispigt men skönt. Inga bitande vindar, här på Västerslätt i alla fall. Önskar er alla en fin fredag!

Benen rätt upp i vädret

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Vi åkte upp till Norum igår kväll där morsan och farsan bjöd på middag och kaffe. Dom har ju ett litet tillhåll där också, inte bara här i Umeå och uppe i Malå. Lillasyster Emma, Johan och katten Benny var också där.  Theresé, Anders, Sally och Nicco hade åkt lite före oss, vi var ju ändå tvungna att köra med två bilar då vi är för många för att rymmas i en bil.
 
Jag och Åke snackade om älgar och hur stor dom egentligen är, jämför en ren och älg, det är skillnad på höjden det. Vi skulle åka ner till Nyåker en gång för rätt så längesedan, och hälsa på Tex, vi hade då bland många andra bilar, en liten Daihatsu. Det snöade lite lätt och mörkret hade redan fallit. Rätt var det var så klev det upp en älg på vägen, Åke bromsade vad han kunde, bilen sladdade och det enda jag kommer ihåg var benen på älgen, nåt annat såg man ju inte där man satt. Vi klarade oss och det gjorde även älgen, men nära var det, och då om inte annat, så fick man en viss hum om hur stor dom är.
 
Apropå benen på en älg, jag har ju berättat tidigare om hur det var då man var liten. Vi åkte ju upp till Malå var och varannan helg, eftersom mina föräldrar är därifrån, renar såg man alltid i massor, älgar var lite mer sällsynta, men inte just den här gången. Vi hade drygt en mil kvar in till själva Malå, det var vinter och kolsvart ute. Pappa satt förstås bakom ratten och vi hade precis svängt ut från ett vägskäl och höll på få upp farten då det hoppar upp en älg från diket.
 
Han hade säkert hunnit över om det inte var för att älgen halkar när han kommer ut på vägen och hamnar platt på ryggen. Farsan bromsade, då älgen ligger precis mitt framför vår bil, vi får dessutom ett möte och han blinkar åt den mötande bilen för att varna honom. Det enda jag såg från baksätet var älgens ben, som fortfarande sprang i luften, han hade inte tänkt stanna av minsann, det såg faktiskt ganska så lustigt ut.
 
Den mötande bilen gjorde allt han kunde för att få stopp på ekipaget och det lyckades han med, ungefär 2 meter från vår bil och då, äntligen, får älgen rätsida på sig själv, ställer sig upp och laddar iväg för att hoppa över diket igen. Då han sticker iväg sparkar han in hoven i sidan på vår bil, men som tur var hittar han av navkapseln och inte plåten, för det smäller till rejält då han sparkar till.
 
Några fler så nära möten med älgar, har jag nog inte haft, men sett dom har man ju gjort. Åke som är ute efter vägarna, åtminstone fem dagar i veckan, ser mer av dom, och det går ju bra, så länge dom håller sig i skogarna och ger fasen i att försöka ta sig upp på vägen.
 
Idag åker Järlåsa borna hem, så jag gissar att jag får ägna dagen till att bära bort dynor, städa undan och fixa lite. Och snart ska man bort med alla julsaker, puh, man kan ju bli svettig för mindre. Nu önskar jag er i alla fall en bra måndag, en lugn och fin sådan!
Maria Lundmark Hällsten