Etikett: kedjebrev

En kedja är inte starkare än…

Av , , 2 kommentarer 14

På Facebook, florerar det ofta, dagligen dags, varje minut, varje sekund, en massa ovidkommande saker, men…

Jag bryr mig inte, seriöst, så länge det inte är ett direkt påhopp på mig, eller om det handlar om annat som ligger mig varmt om hjärtat. Klart man kan strida, om det skulle vara så. Men nu pratar jag mer om, ”dela vidare”, inlägg.

Såsom, kramar, läs detta inlägg och dela eller skicka vidare för att visa att du bryr dig om dom som har cancer, eller att du vill att pensionärerna ska slippa betala skatt, eller att du visar engagemang i andra behjärtansvärda saker.

Julkrama mig hit eller julkrama mig dit, visst, jag tar ju emot dom, men jag skickar aldrig vidare. Nopp, jag är inte sån!

15590313_1539536796074930_6683605117104262004_nOch NEJ, jag uppmanar ingen att skicka denna tomte heller, utan bilden finns med till er alla som inte har FB och därför inte vet vad jag talar om.

Tänker på kedjebreven man höll på med som barn, och detta kom jag nu på i samband med utrensning i källaren där jag hittade en massa kedjebrev jag fått, av okända människor som en del i kedjan, det var ju det som var grejen. Man fick ett kort tillbaka, fast…jag var redan då, en usel, svag länk.

Det glömdes bort, eller så ville jag inte skrapa ihop 10 vänner där jag visste att 5 av dom inte skulle vilja ha brevet till att börja med.

1e86ef2fb0756753bc16d3569f6a1525Tycker ändå att många av dessa inlägg, har ett budskap, vi ska inte heller glömma, eller förtränga, minimera andra eller tro att livet är en raksträcka.

Många lider av olika diagnoser, och man vill att andra ska veta hur det kan vara att leva ett sånt liv. Jo, jag läser många av dessa inlägg, men, som sagt var, jag delar oftast inte.

Samtidigt som jag tänker att för dom som vill förmedla, en god jul, en glad påsk, eller bara visa värme, fast dom egentligen inte mår bra själv, så är detta ett väldigt lätt sätt att ändå visa att man har nåt att ge, men man orkar inte mer än bara klicka och skicka vidare. Så visst, skicka om ni vill, men skicka vidare, gör jag inte <3

En kedja är inte starkare än dess svagaste länk:

47578813_10156772664966585_7859907571790905344_nI detta fall…moi! :D

36327635_10156392461911585_6577888945223237632_nHa en fin torsdag!
47483912_10156771984261585_2697966793124741120_n

Undrar om han lever än?

Av , , Bli först att kommentera 13

Det brukar, titt som tätt poppa upp olika saker på FB, där man ska gilla eller dela saker, om man saknar någon i himlen, om man älskar sin dotter, sin son, eller om man hatar cancer, ja, ni fattar. Jag brukar av princip aldrig gilla såna saker, kanske för att det kommer från vad någon annan skrivit. Det är inte mina ord, även om innebörden oftast är sann.

Ibland är det roliga saker som står, men avslutas med att man ska dela innan viss tid eller man ska skicka vidare till si eller så många, annars drabbas man av olycka och annat. Skitlöjligt, säger jag, och bryr mig inte om att göra det som står, why should I?

Men det påminner onekligen om dessa kedjebrev som florerade på min tid som barn, typ, 8-10 årsåldern. Man fick ett vykort från någon man kände och skulle skicka vidare 4-10 vykort till okända personer och det skulle resultera i att man fick tusen åter, ungefär.

Jag vet att man fick tjata sig till att få vara med, man ville inte känna sig jäklig och bryta en kedja, men det kostade ju en del också. Både vykort, frimärken och lite jobb. Jag har fått två hela vykort som var från ett kedjebrevs svar, så jag gissar att det var några stycken som inte ville hålla kedjan vid liv :D

Det fanns dock en sak som jag tyckte var lite roligt…Herman, surdegen som skulle skötas om i x antal dagar, sedan delas upp i kanske 4 bitar och delas vidare till andra som skulle sköta om, föda upp och fortsätta ”the mission”. Delen man behöll själv, blev en super god sockerkaka, faktiskt. Jag tror, om jag nu inte missminner mig totalt, att det var Nicco som kom hem med Herman. Men jag har aldrig hört talas om honom sedan, undrar om han lever vidare idag?

Kallt, kallt KALLT idag, och blåst på det, inte kul. Men vi gillar läget och tar oss igenom detta också. Lite kontraster blev det för Tina och Christian som jag hämtade upp på flyget igår, hemkomna från Spanien, och det förstår man ju, även om det inte är högsommar där, men knappast några minusgrader eller ens i närheten.

Åke gick just ut på bron för en cigg, Winstone undrar vart sjutton han tog vägen :D

006 007

Önskar er alla en toppen måndag!