Jag insåg att jag faktiskt är ett proffs på att känna igen fåglar

Ok, säger Åke, vad är det där då?

Jag svarar på en nanosekund: Fåglar, förstås. Se, jag visste det! Vilken talang!!

Handlar det om arter, mjae, en skata, sibirisk nötkråka, duva, sädesärla, domherre eller flamingo, japp, då vet jag. I övrigt skulle jag nog inte svära på att jag vet, men jag kan ju alltid gissa. Eller bildgoogla 😁🤘

Mamma och pappa har alltid haft ett intresse av fåglar, och ägde en del böcker och uppslagsverk. Kan väl dels bero på att pappa jobbade i skogen och där lär han ju sett både den ena och den andra fågeln. Var dom osäkra på vilken fågel dom såg, slog dom upp det. Nä, jag kommer aldrig att bli nån expert på fågelarter men jag tycker dom är fascinerande att se på.

Väldigt många tror nog att vi är intresserade av Rallyt som pågått några dagar nu. Fast nej, inte egentligen. Därför har många frågat om vi ska dit och kolla, svar nej. Jag tyckte mest det kändes jobbigt. Fast jag ska väl ändå säga att det är omöjligt att inte, vända sig om och kolla då en rallybil närmar sig.

Så kom då frågan från Nicco, igår eftermiddag. -Ska du inte följa med till Redbarn och rallyt på kvällen? NEJ, det tänker jag inte, svarade jag. Och förberedde mig för en kall kväll utomhus. Åke skjutsade dit oss och jag sa att det är då första gången i mitt liv som jag sätter på mig en mössa för att gå och köpa en öl ute i minusgrader. Se, öltält, visste jag att dom hade, minsann.

Vi placerar oss vid det största hoppet, och även fast vi är där 30 minuter innan start (det skulle vara en snabb skogssträcka från 120 skogen), så var det rätt mycket folk och ingen plats vid kanten. Hade ingen möjlighet att få med bilarna på film, då lampor tändes varje gång en bil kom flygandes över hoppet. Men en liten TikTok på området, och nån stackars filmsnutt, fick jag till, som jag la ut via youtube. 

Sen måste jag tillägga att detta är definitivt en upplevelse ändå. Första bilen som kommer och flyger över hoppet, och jag tjoar som om jag står där ensam. Man får det där som kan liknas vid ett biobesök. Man taggar varandra och man förstärker upplevelsen gemensamt genom hurrarop, skratt eller skrik (beroende på vad man ser, förstås).

Största minuset ever…jag har för lite kläder på mig, även om jag har satt på mig extra saker. -6 grader men lätt blåst och att stå direkt på snö i 3 timmar är inte nåt som värmer. Ölen då… nä, vet ni vad. En kall öl då man står och fryser och kön ringlar sig så låååång att det känns lika avlägsen som planeten Pluto, gjorde att vi struntade i den.

Nå, vad tyckte du då, frågade Nicco. Ja dom första bilarna, kan ju knappast jämföras med dom efterkommande. Nä, sa hon det är ju som då du tävlar, din bil VS dom stora klasserna. Jodå, det fattar ju jag med, fast, sa jag, då sitter ju jag själv och kör, där har du ju självaste grejen. Jag vill ju köra inte stå och kolla, haha. Fast, sa jag, blir det nån fler gång, så ska jag bara mer preppad, gärna gå dit en timme ännu tidigare. Ha med både fäll och annat som gör att man dels får en bra plats, och kan härda kylan.

Man kan ju också gå runt på området, köpa mat, korv, och kolla in andra kändisar

Själv blev Nicco taggad på att bli kartläsare. Jösses, sa jag, det är inte tvärenkelt.

Kartläsarens uppgift i ett rally är att ge föraren instruktioner i hur han eller hon ska köra. Det kan låta enkelt, men det ligger mycket kompetens och arbete bakom minuterna i rallyt.

Innan rallyt får föraren och kartläsaren åka så kallade besiktningsrundor. Under dessa skriver kartläsaren ner anteckningar om hur vägen går, hur skarpa kurvorna är, om de går över krön och vilken växel föraren bör ligga på vid olika tillfällen, för att ge några exempel. Dessa anteckningar används sedan under tävlingen, då föraren och kartläsaren kommunicerar via ett system som är inbyggt i deras hjälmar. Läs mer om kartläsarens uppgifter HÄR

Man får ofta sitta i bilen 10-16 timmar/dag, oh my guard. Körinstruktionerna kallas för noter, jag vet inte om det är för att dom skrivs med speciella tecken, jag gissar det. Det blir nog för mycket att skriva en hel novell, för en sträcka. Men gissa vad, när jag skrev det så kom jag på att jag kunde ju googla för tusan. Så här ser noter ut. Klicka på bilden för att se källan. Och för mig blev det som att läsa kinesiska, fattar nada.

Det skulle i alla fall, definitivt INTE, vara något för mig. Ser ni framför er hur jag tappar kartan i bilen, vet inte vad jag skrivit, höger, och vad tusan heter nu det där tecknet, eller njaää jag tror att det är nästa sväng, eller….jo nu vet jag…och där åkte jag ut ur bilen och föraren fortsatte själv.

Nu är det uppvärmningen på gång så ljudet har vi här hemma. Och vill vi se bilarna kan vi kika ut genom fönstret

Hoppas på en fin söndag för er alla! Jo ja just ja 😊👌