Etikett: kortlek

Bara 2 saker att förhålla oss till ☕🍰😂

Av , , Bli först att kommentera 12

Rev av förmiddagen igår, med att hämta ett paket, svänga förbi Sambo och gav honom lite godis, iväg och tränade, hem och käka lunch och sedan en trevlig kaffedejt med Ina på Ullas. Jag var där 5 minuter innan, och medan jag väntade fick jag ett samtal från en arbetsgivare som ville boka in en intervju på måndag…spännande 😊

Jo jag hann förresten med lite mer än så. Pratade med Tina innan jag drog iväg också. Vi har redan bokat in en första grej på vår to do list nästa gång hon kommer upp hit. En fika på Nybro, haha. Det är tur att vi åtminstone har en sak att förhålla oss till, eller 2. Fika 😜😁

 

Och skratt

När jag körde hem såg jag alla grenar och kvistar och större delar från träd som låg utspridda lite överallt. Blåst (stormar) är mäktiga. Då jag såg att det skulle vara än värre, längre upp i landet och lite inåt, så sa jag till Åke att nu ryker väl det som är kvar av vår altan i stugan. Fast vi får väl hoppas att vinden vek av och inte gjorde mer skada än den redan gjort.

Såg ett snöras från ett tak och det landade på 2 bilar som stod parkerad under. Inte så smart, tänkte jag, att ställa bilen där. Det här var dessutom en privatägd villa, så dom borde ju rimligtvis ha vetat vad man bör undvika, om det inte är nya ägare förstås.

Apropå paket så fick jag ett i förrgår också. Var bergsäker på att det var mina spanska mandariner som jag beställt från CrowdFarming. Det skulle nämligen hämtas på lastbilscentralen. Jag tordes inte ta hemkörning som alternativ, det gjorde ju Theresé sist och hennes frukt och Avokados forslades hit och dit i en vecka.

Då killen plockade ner mitt paket med en hand så hade jag tänkt säga med en gång, att nu tar du fel. Jag vet ju att mandarinerna låg på några kilo i alla fall. Men så såg jag en Lewis dekal på sidan. Jodå det var mitt paket. Fick nämligen ett par jeans av Theresé då jag fyllde år. Men jag hittade inte vad jag ville ha, just då.

Så dök dök det upp ett par jag gillade, på en Lewis sida för nån vecka sedan. Printade och skickade bilden på jeansen till Theresé och skrev att nu beställer jag födelsedagsbyxorna. Hon undrade om det inte varit ett bäst före datum på presenten, haha. Mja, jag svarade att hon fick göra som hon ville, jag behövde ett par nya ändå.

Dom satt som en smäck, förutom längden då. Den längd jag velat ta var slut, men det var inget problem att fålla upp. Theresé betalade för dom så det var en perfekt present, tack så mycket!

Antar att dom flesta av er sett den äldre trenden på TikTok, där man går runt och frågar folk om dom vet att det är någon i huset som är besatt av en uggla. Det funkar alldeles utmärkt då man gör detta på engelska, svenska går fetbort, för vi säger ju inte who, när vi frågar… ”vem”

Klicka på bilden för att se vad jag pratar om, haha, den är ju för rolig

Jag har fastnat lite i spel på mobilen. Svårt att sluta då man börjat, så i förrgår bestämde jag mig för att nu, jämmarns, ska jag dra ner på mobiltiden. Av installerade 2 spel, behöll 1, med förbehållet att jag inte får spela mer än 2 nivåer (tar 10 minuter), och sedan är det kört.

Sa det till Åke vid middagen. Han sitter med sitt kortspel på datorn varenda gång han sätter sig i soffan. Kanske är dags för förändring, tänker jag. Ja jag förändrar då i alla fall. Det håller ju på vara knepigt då man ser figurerna från spelet då man släcker lampan och ska somna. Jag frågade om inte han såg kortleken då han blundade. Nopp, det gör han inte.

Då sa jag att för längesen, då även jag satt med kortspel, kan jag göra idag med, fast en kort stund nån gång i månaden. Så la jag upp en spelplan i huvudet då jag skulle somna. Istället för det sedvanliga, ”räkna får”. -Va, gjorde du, sa Åke, och höll reda på korten? Ja, det var inga problem, måste ha nött in spelandet och korten så dom satt där, precis som när man lärt sig cykla, så är det inget man glömmer bort. Det sitter i ryggraden. Det bästa med att spela utan kort, var att patiensen alltid gick ut, haha. Men egentligen, tacka vet jag den riktiga kortleken, det är en mer genuin känsla än att sitta och klicka på dator eller mobil

Blir nog en promenad i omgivningarna idag. Bra väder, har kvar några timmar av ljudboken. Sen ska jag dammtorka, tänkte jag. Det inser man då solen skiner in för att belysa damm-hinnan som ligger på tv bänk och andra utsatta ställen.

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

 

 

 

 

 

Ljudlös kontra ljud!

Av , , Bli först att kommentera 12

Sally hakar på mig och Winstone på morgonpromenaderna, här försökte jag fota henne in action, men antingen var hon för snabb eller jag för långsam:

56883620_10157066757711585_9216192913120165888_n57244615_10157066756796585_6754220090280902656_n58372942_10157066757216585_2789274275964518400_nVi gjorde som jag trodde, satt ute hela dagen, grillade korv, städade lite på gräsmattan (evighetsprojekt), och Sally och B:son var ner två svängar till lekparken.

57262845_10157064609486585_4969466260292108288_nNoterade påskäggstillverkning igår, hm…

57125754_10157065458396585_4058856176186556416_nVad månne bliva?

Idag ville Theresé att vi skulle åka en sväng till Gammlia, det är vårt museum som hägrar, så då gör vi väl det, men sitta ute en stund hinner vi säkert också.

Det har dykt upp en massa inlägg om elbilars vara och inte vara. Dom är säkert bra på sitt sätt, men för oss som gillar buller och muller, är det lite småtråkigt. En Vindelbo, Håkan, skrev just det, att det är tråkigt utan ljud och jag kommenterade och frågade, om han möjligtvis var en av barnen som satte fast kort i cykelhjulen så det skulle leva om då man kom.

Sedan skrev jag att jag använde hela kortleken, om jag bara hade tillfälle att norpa den, jag älskade smattret. Berättade detta för Åke, han däremot, körde en specialare. Han hade 1 kort, men det satt fast med ett snöre som han höll fast, och drog man i snöret spändes alltihop och det blev ungefär som när man gasar på…smart! 😀

Nu kom Sally ner, nya sockar på fötterna, dom här är halkfria, sa hon. Aha sa jag, för snabba riviga starter? Mja, svarade hon det är så kallade Turbo sockar, haha…ja det kan man ju också kalla dom.

57336171_10157066756381585_4688349522508644352_nNu önskar jag er alla en mycket trevlig skärtorsdag och början på påsken!
57244705_10157065504506585_2898524323985752064_n

Vart tusan är fikat?

Av , , Bli först att kommentera 13

Ännu en varm dag har passerat, men med betydligt lägre temperaturer på kvällarna, fast det känns ändå rätt ok, och jag tror att många håller med mig.

Jag for och hämtade vatten igår:

38686900_10156494544236585_5091695338704601088_nKan ju tala om att vi har faktiskt rinnande vatten i kranen, och det är drickbart, men kan aldrig jämföras med källvatten, finns inte på världskartan, inte heller på Vintergatan. Det vattnet kan man borsta tänderna med och diska, men varför ska man nöja sig med sämre kvalité om det finns andra resurser.

Nicco ville ha lite sällskap och hjälp med målningen av framsidan på stugan, så vi gjorde ett tvärryck och blev klar med den på ett kick. Nu är det ”bara” 3 sidor kvar.

Tina ringde från deras residens i Torre, hon hade städat och gjort fint, dom åker till Sverige idag. Och tyckte att nu när det var så fint där, så vill man ju inte lämna stället. Jag kände igen det, här har det nu sett ut som en arbetsplats, hela semestern och vi får inte uppleva hur slutresultatet blev, ja vi vet ju, men det är en sak att hinna se det en dag och en annan att få bo i ett, några veckor.

Jag hann duka upp, Swedish fika på den ny städade altanen, och vi hann med första klunken, sen kom störtskuren som gjorde att vi gick in i huset:

38729530_10156494738816585_3998568549181292544_nOch nu tänker ni, vart tusan är fikat, jomen det gömmer sig ett litet paket Brago kex, där bakom termosen 😀 Väl inne i stugan kom kortleken fram…lite annorlunda mot för hemma.

Det dök upp ett 2 års minne på FB, denna bilden, fast den var egentligen tagen 6/8-16:

38810901_10156495996341585_1365295890658492416_nDå var vi i Maltträsk, minsann. Gillar den lite trolska bilden.
Idag blir det en tur in till Malå, vi ska slänga skräp på återvinningen, kanske det blir en fika någonstans, Dungers har ju öppet 😀 Eller gräddhyllan på Nystedts, vi får se.

Det var jämngrått då vi vaknade, men nu har molnen spruckit upp och det kan dom få fortsätta att göra, tycker jag.

Avrundar dagens inlägg med en bild på kusin Jenny…jag är mållös, seriöst:

38848778_10156495997551585_2054167095423270912_nHoppas på en fin dag för er alla!

Lika disträ, båda två

Av , , 2 kommentarer 8

Igår kom äntligen åskan och blixten, luften är nu klarare, och kyligare, kan behövas efter dessa heta dagar. På dom sena kvällstimmarna har kortleken kommit fram, och vi har spelat vänd tia, Chicago, femhundra och vänd åtta. Det är annat än tv det 🙂

Tv har vi här, men jag vet inte om den är så rolig, den funkar nämligen bara då det är bra väder, och då sitter man inte inne och häckar.

Nicco kom ihåg en liten episod, som utspelades för x antal år sedan, ja, jag gissar att det är många år sen, eftersom det var på den tiden som jag sällan bar med mig min mobiltelefon. Jag lämnade den hemma (undrar just vad den då gjorde för nytta?).

Hon skulle gå över till en kompis och tänkte ringa till mig och säga det. Hon plockar upp luren i sitt rum, ringer och min mobil sätter igång att ringa ute i hallen. Nicco lägger på, för att skynda sig att svara i mobilen, men hinner ju förstås inte dit.

Hon går tillbaka och upprepar samma sak, ringer till mig, mobilen sätter igång, hon springer för att svara och svär tyst över att människan som tydligen försöker ringa mig, lägger på, så fort hon rundar hörnet. Nå, då kommer hon på, att det är hon som ringer…ju 😀

Så då, för att meddela mig om att hon är borta, skriver hon en lapp som hon sätter på utsidan dörren: Jag är hos XXX och dörren är olåst!

Bra va…hahaa….tur att det inte brukar vara så många som passerar dörren längst upp, förutom grannen, och jag var inte borta så länge heller.

Hon var med andra ord lite disträ, något jag kan skriva under på, att jag var alldeles nyss. Slår igång kaffepannan, det kokar, jag måttar inte kaffet, utan häller direkt från påsen, och döm om min förvåning då det kommer ut en sked ur paketet…jag har tagit fel, och hällt i bryggkaffe!!!

Jaja, vi dricker med andra ord dubbelkokt kaffe, först kokat i pannan och sedan filtrerat i bryggen, man får aldrig bli rådlös 😀

Idag åker vi till Arvidsjaur, mamma och Bosse ska också dit. Vi tar bussen, ett måste då vi har Winstone, så han får följa med. Dollarstore ingår i resplanerna och en affär som mamma varit in på flera gånger men som vi aldrig hittat till. Och givetvis lunch, någonstans där i omgivningarna. Hoppas ni har det gott, allihop!

Kul-Janne

Av , , Bli först att kommentera 12

 

God morgon världen! Vi är hemma igen, välbehållna och intakta. Resan till Malå gick smärtfritt, vi tog oss hemifrån, fem minuter senare än planerat men det tror jag var det närmaste den tiden vi någonsin sagt förut, så det var nästan värt en guldstjärna i kanten.
Väl framme i Malå, stannade vi och käkade lunch på Byblos, Malås pizzeria, men ingen av oss tog pizza, utan vi testade andra saker. Vädret var grått och småruggigt hela vägen upp och fortsatte så att vara.
Ner till stugan och på med ett element vi hade med oss och i väntan på lite värme tog vi oss en promenad längst ut på udden och tillbaka igen. Noterade med en gång att det inte var någon värme att prata om, eftersom elementet av någon outgrundlig anledning hade stannat av. På med kaffepannan och felsökning på elementet.
Efter en lååång stund började vi inse att felet inte bara var elementet utan kaffet tog ju evigheter och lamporna i taket glödde bara, förmodligen en fas som gått. Och nu började felsökning på riktigt och flytt upp till storstugan där vi då hade ”riktig” vattenburen värme… synd bara att det även där, var fel, och det insåg vi också då lampan i kylskåpet feglyste och värmen hade stått på i 2-3 timmar men fortfarande var det bara 12.5 grader varmt.
Och till råga på allt la vattenpumpen av och då var det färdigspolat på toaletten.
Vi började även undra om vi skulle få äta ljummen potatisgratäng med regnvattensmarinerat kött (vi grillade ju också och det regnade dessutom).
Kul-Janne (ja, Jan A heter numer så) och Åke, gick från stolpe till stolpe och kollade elskåpen och säkringar till förbannelse, men till slut, där vid sextiden, så hittade dom den felande säkringen, som första gången, inte hade löst ut ordentligt, men nu kunde Åke se att den var trasig och äntligen började gratängen få färg och värmen stiga i huset… det kändes som att vinna på lotteri.
Senare på kvällen plockades kortleken fram och där showade Jan med att vinna kulen i Chicago, gång på gång och hur kul är det på en skala, undrade vi och döpte om honom till Kul-Janne. *Eksjöreglerna försökte jag mig på då jag ville lägga en klöver femma under klöver sjuan, men där blev det minsann protester så det var bara att backa, annars hade det ju varit hur ”kul” som helst då Kul-Janne hade suttit med sitt sista kort på handen och inte vetat vart han skulle lägga sin klöver sexa, hahaa…
Nu ska ni få en förklaring till varför Åke ligger under bordet i bussen (på kortet jag lade ut igår)… han skulle nämligen köra fram bussen en bit då vi packat ihop och skulle åka hem, men glömde kontrollen innan körning, där man checkar av att ingenting står uppe på bänken, och där stod naturligtvis en dunk med vatten som hoppade ner, locket flög upp och ut rann vattnet, jodå.
Nu önskar jag er alla en fin måndag, själv ska jag jobba och såg i kalendern att bastukvällen börjat igen, så jag vet vart kvällen tillbringas.
*Eksjö regler innebär att man själv, under kortspelens gång kan justera lite på vad som gäller… man hitt som på nåt som förmodligen gynnar en själv litegrann, men det är inte alltid dom reglerna kan träda i kraft, det beror väl på hur mycket man är villig att diskutera och lägga ner tid på, (moahahaa…).
 

Kerstin har sex

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Vi var inte utanför dörren mer än nödvändigt igår, den lilla promenaden till ”gammgrannen” och en sväng på HP:s…och ja, till soptunnan en sväng, men mer behövdes ju inte heller.
Tjugo minuter innan middagsgästerna skulle dyka upp så skulle jag ta fram potatispressen… tror ni jag hittade den, nä, den har försvunnit, spårlöst borta. Nu har jag säkert lagt bort den på ett finurligt ställe eftersom den så sällan används, så den kanske poppar upp om några månader så där, men som tur var hann jag skicka ett sms till Jan A och fråga om dom möjligtvis hade en press att låna ut, och det hade dom. Så det bidde pressad potatis i alla fall.
Som vanligt hade vi en trevlig kväll med många olika samtals ämnen, Jan B, berättade om hans dammsugarsladd som blev varm då han dammsög, det där trodde minsann inte Kerstin på, nähä sa Jan, då ska du få komma upp och känna på min, då den är ljummen. Mja, det där kan man ju tolka på olika sätt 🙂
Sen övergick samtalet till olika provsvar. Ja, jag har då 6, sa Kerstin. Ok… det är ju bra. Ja och läkaren sa också att jag har 6. Ehhh, ja vi hör det. Japp, ja jag är då glad att jag har 6… komma noll får jag väl säga då så ni begriper vad jag pratar om 🙂
Nicco och Rickard var på bio, dom såg på Sherlock Holmes och den tyckte dom var bra. Vid tolvslaget gick alla hem, Åke gick i säng, jag och Nicco plockade fram kortleken och spelade lite innan vi också gav upp.
Nu ska jag klura ut vilka kort jag ska hitta på till dagens fototriss, den blir svår, tror jag, hm… Ha en fin dag, allihop!

Sjötomt???

Av , , 4 kommentarer 3

 

Därnere runt Uppsala tycks vi ha sett en hel del sjögräs, sådär i dikeskanterna, detta ska då bero på att det en gång i tiden har varit en sjö där. Så är det även där borta där Theresé och Anders nu har köpt sig lite mark samt hus på densamme.
 
Jag sa att dom skulle bygga sig en liten brygga där, från vägen och sedan sälja fiskekort, Åke fyllde på med en mekanisk flytbrygga, vem skulle kunna se att det faktiskt inte är något vatten där, med allt det sjögräs som finns?
 
Nicco noterade att det var ett litet stängsel, därutanför sjögräset och undrade varför det satt där. Det har väl varit något djur av nåt slag, sa jag, du får väl fråga Theresé. Jag vet inte vad hon fick till svar men jag hörde vad Nicco sa och jag citerar: -Aha, det är alltså sjöhästar då!
 
Nicco har lärt känna några tjejer därnere i Järlåsa, en av dom, Elin, var med på lördagskvällen och hon och Nicco satt och spelade kort, men dom tyckte att kortleken var i jobbigaste laget, och jag förstår dom:
 
Mr Bean är inte att leka med.
 
Igår var det då min första dag på förskolan, det gick bara bra, jag höll mig lite i bakgrunden och lät barnen komma fram till mig och ställa frågor, det gör dom, för eller senare, och jag fick min några anhängare 🙂
 
Vilka charmtroll det finns, En liten kille kom ut genom dörren och föll framlänges, jag förväntade mig ett gallskrik, men han var knäpptyst, upp på benen igen och när han vandrade iväg så hade mössan halkat ner för ögonen. Han sa fortfarande ingenting, inga protester överhuvudtaget utan han knallade vidare. Jag hann fram till honom och drog upp mössan så han skulle se åt vilket håll han var på väg.
 
Efter ett tag därute så blev han satt i en vagn, även där, så råkade mössan halka ner men han opponerar sig icket utan man ser bara hur han lutar huvudet bakåt för att få in lite ljus, vilken kille, inga klagomål utan han finner sig i att han ser lite sämre…just då. Kan man annat än le?
 
Tänk också vad mycket man missar, när det gäller just barn. Såna här småsaker som det här med mössan, eller när dom säger något som blir hur tokigt som helst men om du inte står där, just i det ögonblicket så har du missat det.
 
Jag kommer ihåg när Nicco gick på förskolan, då hade dom ju ibland besök av polisen, som var där för att visa upp bilen och prata lite och visa upp sina saker. Just denna gång så hade dom plockat fram sina handfängslen och genast så ropade en av killarna till – Såna där har min pappa!!!
 
Nu lät det ju väldigt roligt då han sa så, för vem kunde veta, som inte kände honom, att hans pappa också jobbade som polis, så det var kanske inte så konstigt. Nä, ibland önskar man att man kunde vara en fluga på väggen, men jag lär nog få vara med om många såna där små händelser när jag nu finns på plats, enkom för att hålla koll på vad barnen gör.
 
Det är ett stort jobb dom gör, våra förskolefröknar, tänk er ljudnivån, alla som ska servas och framförallt vilket ansvar som vilar på deras axlar, dom gör det bra. Själv tyckte jag att det bara gick bra men visst kände man sig lite tung i huvudet då man kom hem, förmodligen för allt ljud som man är utsatt för, hela tiden. Nu önskar jag er alla en bra tisdag, det tänker jag ordna till mig, i alla fall!
Maria Lundmark Hällsten