Etikett: kula

Vad händer vid kraschlandning?

Av , , Bli först att kommentera 13

När vi satt hos Nicco och Georgo igår, blev det prat om longboards/skateboards, och dom här som är eldrivna, hur länge dom kommer att få finnas innan lagen säger att dom endast får framföras i inhägnat område.

Problemet är väl kanske hastigheten och vart brädan tar vägen vid eventuell kraschlandning?

Jag har sett klipp på youtube, småbarn som står på Hoverboards, och det ser ut som om dom föddes med dessa på fötterna, helt otroligt. Här får ni se 2 klipp:

Själv skulle jag förmodligen ramlat innan jag fått upp den andra foten på brädan. Så kul det hade varit om man hade lärt sig detta som barn, så det hade suttit i ryggraden. Nu är man mest rädd för att ramla, och då gör man ju det, tveklöst!

Eller så är vissa människor födda för specifika saker och andra lär sig aldrig, någonsin, hm. Jag hade i alla fall rätt så bra bollsinne som barn/ungdom, spelade basket, pingis, tennis och badminton, landhockey, swingboll och kula :D

Ja, bara som amatör, jag var inte med i nån förening, eller jo…förresten, Umeå IK, ett kort tag, enbart för att få åka till Skellefteå och stöta…tadaa…kula!
Var även med i uppstarten av basketlaget Kometerna, men gillade inte att 3/4 av träningspassen gick ut på att springa, vadå, springa, jag ville ju spela, sätta bollen i korgen…trams!!!

Jaja, som sagt, nåt höll jag på med och stjärna på nåt specifikt blev jag aldrig, men kan kanske lite, om lite av varje, det får duga :D

Det blev köpepizza middag igår, jag tog 43:an med namnet ”det blir godast så” och valde 4 toppingar, skinka, ananas, champinjoner och vitlök…gott! Och tur har jag som fick över en halva, så då får man käka det en gång till. Det var förövrigt Ciao Ciao på kronoparken som fick göra arbetet, dom har goda pizzor.

Screenshot 2019-04-07 10.07.44Tog fram borste och sax och fixade till Winstone lite i pälsen och innan läggdags stoppade jag in hunden i duschen, fy fasen, vilket jobb.

56262500_10157041032276585_330829107333955584_nOch nu är det snart 12 timmar sedan och han är inte torr än, han fick, mot sin vilja, ha på sig regnkläderna på morgonturen, bara för att slippa skita ner sig, igen. Kul med våren, solen och förväntningarna, tråkigt med sand, grus, lera och skitig snö.

Ha en fin söndag, allihop!

56157717_2321183841253725_8134006835523878912_n

En till bild från en FB sida som heter A different type of Art

Vårt place, uppe vid vattentornet!

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag och Winstone, bjöd in oss på kaffe hos mamma på Mariehem, igår. Och då vi lämnade henne så tog vi en promenad upp till vattentornet. Det var längesedan jag var där, och min skolväg, gick ju där i skogen, under 3 års tid då man var stationerad på Bräntbergsskolan.

Jag hade ju även en hund, på den tiden, då man var Mariehemsbo, Lady, eller Tolletott, som hon också fick heta:

fdf 010 fdf 013Så med henne var man åtskilliga gånger däruppe och vandrade på.

Vattentornet var också en samlingsplats, för oss, ungdomar. Vet inte om jag skrivit om detta förut, inte otroligt, men här kommer det i så fall, ännu en gång :D Jag och min bästa kompis på den tiden, Urban, gick runt där för x antal år sedan och var nyfikna på den där kullen, på baksidan av vattentornet. Det finns ett rör som sticker upp där, och gör så, än idag:

2016-10-17 14.00.06 2016-10-17 14.00.45 2016-10-17 14.00.48 2016-10-17 14.01.32Av någon anledning, var den lilla fyrkantiga pansardörren öppen, och detta fick vi ju naturligtvis se. Man kunde krypa in i en liten gång, det var inte ståhöjd därinne. Kröp man fram, låt oss säga 2 meter, så öppnades det upp lite och där var som en rund kula, om man kikade ner, med 3 bänkar som gick runt där man kunde sitta och en hylla på ena sidan.

Kulan var vattenfylld upp till bänkarna, det luktade rost och vattnet var rostfärgat. Det där, mina vänner, blev ju jätte spännande, vilket fynd!!!

Jag och Urban fixade hinkar, trasor, säkert nåt ”luktagottmedel” och begav oss dit upp, värsta städpatrullen…och rensade upp i kulan, tömde ut allt vatten och donade på. Vilket mys ställe det blev :D

Ryktet spreds, givetvis, och avundsjuka, väcktes…vi hade satt på ett eget hänglås, på den där dörren. Så det var liksom vårat place, tyckte vi. För ett tag, i alla fall. En dag då vi kom upp dit, så hade låset bytts ut. Och ett annat gäng hade tagit över. Deras lycka över att ha ”stulit” vårt place, blev dock kortvarig. Deras lås byttes också ut, och nu var det nog allt kommunen, eller vem som nu äger detta, som låg bakom och hade återställt ordningen.

Ja, vi fattade nog då, att detta inte var nåt som vi fick göra, men tyckte väl att det var onödigt att ha ett sånt där ställe, utan att det skulle kunna användas :D Nåja, jag gissar att det vi gjorde, numer är preskriberat. Och jag kan meddela att kulan, inte finns där längre, nu är i alla fall dörren övervuxen, …eller borttagen, vem vet, jag tänker då inte ta med en spade och kolla om jag hittar dörren igen.

Avrundar med 4 bilder som min pappa tagit, 67-68, från vattentornet. Och med dom önskar jag er en trevlig tisdag!

011-1024x768 012-1024x768 013-1024x768 014-1024x768

Ett ställe att ”bara” hänga på…

Av , , 2 kommentarer 9

 

Apropå skjulet, fjortisarnas mötesplats, som jag bloggade om igår, så hade vi, på Mariehem, också en möteplats, fast inte riktigt lika öppen och offentlig. Det är nämligen så att det uppe vid vattentornet, finns ett skyddsrum… en liten rund kula under en kulle.
Det där stället hade jag vetat om lääänge länge, som barn hade man alltid funderat vad som kunde gömma sig bakom den fyrkantiga, armerade dörren i kullen. Och nu, just den där dagen då jag och en kompis passerade, så stod dörren på glänt.
Och givtevis… ni behöver inte fundera, så kröp vi in där. Det var en smal liten gång, kanske en meter i takhöjd, och efter ca två meter kom man fram till en större öppning, och där var det runt som en kula med träbänkar runt om, därnere.
Det var vatten på botten och luktade rätt så skarpt, vi hade en snabb överläggning och sedan gav vi järnet hem och hämtade städgrejer och hinkar och slutligen ett lås (vilken tur att detta nu är preskriberat).
Vi fixade till stället rätt så snyggt, bjöd in speciellt utvalda till vår lilla kula och när vi på kvällen gick hem så låstes pansardörren… med vårt lås. Detta pågick väl under några veckor, men fick ett abrupt slut då vi kom dit en dag och låset var utbytt, hm…
Nå, jag begriper ju idag att detta var ingen lekplats, än mindre ett tillhåll för tjuvrökande fjortisar, och förmodligen var det någon med tillstånd, som varit där från början med uppdrag att göra något där och sedan mötts av en låst dörr, ja jag vet ju inte, men jag gissar på något sådant. Vad man kan hitta på, med lite fantasi. Men där ser vi också vilket behov det egentligen finns för ungdomar att ha en mötesplats, där man ”bara” kan hänga, utan att betala för det.
Jag fick byta arbetspass idag så jag jobbar förmiddag, och det är den enda anledningen till varför jag sitter här nu, annars hade jag faktiskt legat och sovit.  Önskar er alla en fin dag… i regnet, jo, för det regnar just nu, enligt säkra källor, Åke har varit ut på trappen och rökt.