Etikett: kulor

Lite för bra för att vara bra!

Av , , Bli först att kommentera 18

Jag som nu, för en kort sekund, trodde att sommaren visat sitt och nu är det färdigt. Så kollar jag in yr.se, och får se nåt helt annat. Ska bli ända upp till 30 grader imorgon, jisses. Och solen idag, kommer att titta fram, så småningom.

Det var ju verkligen kanon igår, så där, lite snudd på för bra för att vara bra :D Men det är ju dom varma kvällarna, som åtminstone jag har saknat och igår kunde jag, Nicco och Helena, utnyttja det fina kvällsvädret, med att åka ner på Strömpilen, med medhavd kaffetermos, så gick vi in på Ica Maxi och köpte oss lite glass i en bägare, som avnjöts nere vid älvs kanten.

67223380_10157291387681585_6452109711268380672_n 67611386_10157292651566585_4595622265214730240_n67187058_10157292646636585_780088063794610176_nLite glass, skrev jag, jag tog 2 kulor och det var too much, men supergod glass, så den rekommenderas. Den dom säljer utanför kassorna, alltså. 2 kulor i en bägare gick på 30 spänn, så hälften av det, blir ju ett bra pris och alldeles lagom, åtminstone för mig.

Och apropå Nicco, så kan jag ju slänga iväg ett Grattis till henne, hon som sökte ett jobb på GE Health Care, (där hon redan jobbar men via bemanningsföretag), och hon fick jobbet. Så stort Grattis, till det.

Gjorde inte så mycket igår, annat än att jag beställde en ny spis dit upp, hade hit elektrikern, Micke Lund:

67200319_10157292651921585_4358231739068317696_oSom kollade in hur det såg ut bakom spisen, och lämnade oss med orden: ”Ring då spisen är här så kommer jag och kopplar in den, samt byter sladden som sitter i väggen”. Perfekt, då kanske jag ska slänga ut en annons på uthyres, lägenheten häruppe, under Nolia. Borde ju kunna gå vägen, vet dock inte vart man annonserar om det, blocket kanske.

Nu ska vi, det vill säga jag och Winstone, strax ut på prommis, hittade svamp, igår, som jag inte kunde låta bli att fota, så den bilden får avrunda dagens inlägg och jag önskar er alla en fin tisdag!
67584025_10157292653066585_1441582068977893376_n

Oh my g-d, hes so fluffy…

Av , , Bli först att kommentera 8

Ja det hjälps inte, detta kommer att handla lite om Winstone. Han är ju så gullig och rar, en liten ulmerkott i sin vita fluffiga skrud. När han var yngre, så slukade han sina matkulor på en minut. Men det gör han inte längre. Nä, allt annat kan han käka, men inte kulorna.

Nu tänker jag att vi skämt bort honom, med hemlagat, jag ställer mig inte och gör enkom åt honom, men ska jag till exempel göra nåt av köttfärs, så tar jag undan lite, kokar det tillsammans med morötter och potatis, använder inga kryddor eller salt, och sedan får han det med sina kulor, mindre kulor och 2 matskedar av den andra maten.

Likadant gör jag om det är kyckling eller annat kött på menyn. Kan variera med pasta, ris eller potatis, majs kan han få i liten mängd och lite kokt vitkål. Så såg jag på Cesar Millan, som sa att en hund ska äta sin mat på 2 minuter, och ja, det gör Winstone, om det är delux i skålen, men inte annars, då skiter han fullständigt i sin mat och går och lägger sig.

Han kan vara utan i 2 dagar, sen faller ju jag till föga, jag vill ju inte att han ska svälta, jo jag vet, jag är manipulerad, garanterat. Nå, Nicco taggade mig i detta kort på FB igår:

10891896_10152670611391701_6861792712836304751_n

Och ja, varför inte testa, han står ju som värsta master chef i köket då jag fixar maten, kan man lura honom, månntro? Haha…

Sedan detta med hans snälla yttre, men jäklar då nån ringer på dörren, jag lovar, han låter så elak och han drar iväg så han sätter dubbelnollor så det bara skriker i parketten, frambenen är det enda som drar då han sticker iväg, bakbenen hinner inte med, hahaha…alltså det är ju helt sjukt.

Men framme i dörren, och när han fått skälla på den som står där, i en sekund. Så är han sitt vanliga gulliga jag, igen…helt otroligt. Ja, vi måste ju verkligen träna bort detta, han kan ju skrämma slag på vem som helst, även om man inte har ett svagt hjärta i grunden.

003012010

Idag ska jag bjuda min polare Tina på lunch, hon råkar fylla jämt, om några dagar så detta får bli vårt lilla firande. Det blir Kina buffé, perfekt början på helgen! Så jag önskar er alla en trevlig fredag, det har jag tänkt ha.

 

 

Snörlösa bollar

Av , , 2 kommentarer 10

Jag klarade mig helskinnad till bilen igår kväll trots all is, den ligger inte bara på parkeringen utan kolla in vägen, den ser lika illa ut:

Foto1152

Det är allt tur att det finns broddar, tyvärr är dom inte så roliga att ha på skorna då det kommer asfalt, men det är väl bara att gilla läget.

Vi har noterat lite grus i bilen, på passagerar-sidan, Nicco undrade vart det kom ifrån och ja… hahaa… jag vet faktiskt inte. Mm, ingen kan ju i alla fall haft dom där stenarna under skorna då dom klivit in i bilen, det borde dom ju upptäckt innan, i så fall. Jag håller med:

Foto1136

Det blev julgrans framtagning och uppställning på jobbet igår. Ja det där går ju fort, sa jag, och inte har man lärt sig att man inte ska säga sånt där. Först var det julgransfoten som var alldeles knäppt, fyra delar med böjar och skruvar, nedersta delen gick inte ens in.

Nå, vi vände på hela skiten och fick till slut fast den, med lite våld och åtdragande. Kommer ut i tv rummet med granen och ser vad ett av felen var. Det var inte den nedersta delen vi satt fast, utan mittendelen *suck*. Inte konstigt att den inte ville passa. Jaja, loss med den och byte, sen gick det undan… en stund.

Nu började uttjorvningen av julgransbelysningen. Chefen hade efter tips av mig köpt en ljusslinga istället för dessa 12-16 ljus man annars har. Nu var det inte ihopvirat utan mer bara knölat ner i lådan, så det tog sin lilla stund att reda ut alltihop… men det gick också, till slut. Och nu det lättaste av allt, hänga upp kulorna… HA trodde jag, ja.

Chefens ex, hade införskaffat nya kulor på Willys, tror jag, närmare bestämt att det är. Kulorna ser jättefina ut, men vad fasen, inte ett enda snöre i bollarna utan det har dom tänkt att man ska knyta fast själv. Mja, sa chefen, det är väl det där som kallas julpyssel. Och jag måste ju hålla med, så är det nog. Jag tycket dock att det kunde ha stått på paketet att den innehöll snörlösa bollar så dom som tycks ha tid, kan köpa just dom där, och sedan hoppas jag att det syns i plånboken också att dom är billigare.

Foto1151

Och med dom orden lämnar jag er åt erat julpysslande, arbete, ledighet eller vad det nu kan vara man gör en fredag, så återkommer jag vid senare tillfälle, ha det gott, allihop!

 

 

Red ut i horisonten

Av , , 6 kommentarer 12

 

Igår kom några grannar från stugan, upp för att träffa pappa. Efter lasarettsbesöket åkte vi till mamma och åt lunch och satt och pratade. Det finns ju som sig bör, en massa änder däruppe i stugan, och eftersom stugorna ligger på en udde så har många av oss stugorna alldeles nere vid vattnet, så även dom.
Änderna har alltid legat, Sören och Margareta, varmt om hjärtat och dom har full koll på alla kullar som vistas där. En sommar fick Margareta syn på en and som svalt ett halsband med en stor medaljong. Kedjan/bandet till medaljongen hade den svalt, och den stora medaljongen hängde utanför, alldeles nedanför näbben.
Hon förstod att den där anden inte skulle klara sig då den inte kunde äta, och hon gjorde otaliga försök att få tag i den, men utan att lyckas. Dom hade även pratat med Stellan, en året runt boende därute, som skulle komma och göra lidandet kort för anden.
Så en dag noterade hon den nere vid bryggan, hon smög upp och hade precis tänkt slänga sig ner i vattnet och gripa tag i den då hon får syn på en hel flock med änder som landade en liten bit utanför och kom simmande emot den stackars utsatta anden.
Det är ju naturens lagar att dom starkare ger sig på dom som är skadade och svaga, så Margareta hann tänka att nu skulle den anden få vad den tålde, men inte då… en av änderna simmade kvickt fram till stackaren, greppade tag i medaljongen och formligen slet ut den och bandet den satt fast i… med andra ord räddad av sina polare och ett öde, värre än döden. Medaljongen har Margareta kvar, som minne av händelsen.
Jag har ett annat minne jag, inte utav en massa änder men en granne som Sören och Margareta hade under en vinter däruppe i stugan, Risfjällan, kallades tanten. Och jag var naturligtvis nyfiken på denna tant som hade fiskenät hängandes i taket med stora glaskulor i.
Stugan hon bodde i var liten som rackarn, med bara ett rum och möjligvis en liten alkov (numer är detta Emma och Johans stuga, men idag är den betydligt större mot för då). Inget rinnande vatten utan på vintern hackade hon hål i isen och hämtade vatten från sjön.
En gång då jag nu råkade vara därnere för att kolla in vilka lustiga saker hon hade i huset, hoppade hon plötsligt upp från stolen, greppade ett gevär och rusade ut på bron, efter vägen kom en gubbe på moped men han vände snabbt då han fick syn på hennes hotfulla min och hörde hennes varningsrop.
Efter den dramatiken gick Maria hem och besökte aldrig mer den tanten… det blev nog för spännande för en 8-9 åring som inte riktigt förstod vad allt handlade om. Tanten bodde inte kvar så länge utan tog sitt pick och pack och red ut och försvann i horisonten… ehhh, eller nja, där tog jag nog i lite i överkant, en häst vet jag inte att hon hade :)
Önskar er alla en trevlig lördag!