Etikett: kupan

Man förstår nog, språket till trots

 

Igår gjorde vi en påskutflykt, jag och chefen. Vi åkte till Mariedal där jag bjöd henne på en fika på café Victoria, sen gick vi in på buketten, fortsatte upp på Mio, och avslutade på Kupan. Det var trevligt och dagen gick rätt så fort.
När Nicco kom hem stod hon och pratade om skolan och samtalet gled över till språk, både spanska och engelska. Och vi var överens om att om man bara vågar prata så är det knappast ett problem, det kan ju komma en utlänning och snacka knagglig svenska så tycker man ändå dom är duktiga som kan göra sig förstådda.
Kommer osökt att tänka på en snubbe som kom in på Värsåsvillan då jag jobbade där. Han ville veta lite saker om husen som vi sålde och givetvis snackade han bara engelska, hm…
Hur skulle jag enklast förklara ordet nyckelfärdig, har sagt detta till andra som genast svarat: Keyready! Ja, direktöversatt ja, men han begrep väl inte vad det i sin tur betydde. Fågelband ingick, mjo ni, a birdband is free, eller? Nå, det gick bra men ett ord, kan ta tio ord att förklara.
Jag och en killkompis (nu får ni säkert läsa nåt jag redan skrivit tidigare, men so what), liftade ju ner till Tyskland, en gång för längesedan. Jag med min skoltyska som jag läst i två futtiga år, var vi inte mycket hjälpt av, vad skulle dom begripa med dom enkla fraserna om vad man hette och vart man bodde.
I alla fall var vi på väg mot ett ställe som hette Brunnsbuttel, en bil stannar och Urban öppnar dörren och ska säga namnet på staden vi ska till, men säger fel: Bratwurst?
Gubben i bilen tittar frågande på Urban som nu upprepar ordet: Bratwurst? Jag bröt ihop totalt och börjar gapskratta samtidigt som jag ska förklara för Urban att han står och säger korv till gubben, han tror väl att du håller på svälta ihjäl, säger jag mellan skrattattackerna. Allting ordnade sig i varje fall, vi fick lift och till och med erbjudande om mat och husrum hos frun och honom, om vi inte skulle få någon mer lift den dagen, det var ju vänligt men vi tog oss till målet, språkförbistringarna till trots :)
Nu ska jag göra lite smygreklam om klubben Nailheads, som har sitt årliga swapmeet idag, klockan 9 öppnar dom portarna och dom håller till i klubblokalen på Spårvägen 6:
Önskar er alla en fin lördag!

Jag lever…än

Av , , 8 kommentarer 5

 

Jag var ju till tandläkaren i förrgår, inte speciellt kul, men vad gör man? Tanden som jag haft problem med, har en gång i tiden blivit rotfylld, och det fick man i alla fall vara tacksam för, hålet var nämligen så djupt att det gick ända ner till käkbenet. Och i och med det så var det svårt att laga den…men till slut så.
Det som kanske är mest retfullt är att jag lagade den för kanske tre år sedan, sa då –Dra ut den! Men inte då, nä den här kan vi laga, sa dåvarande tandläkare. Och det gjorde han, men jag tyckte aldrig att den kändes speciellt bra. Sen gick den sönder efter nåt år, -Dra ut den! Sa jag, nejnej, den där går att laga, och det gjorde han, och återigen så kände jag att det inte var rätt.
Och nu vet vi ju varför, den var djup redan då och det har alltid fastnat mat där, inte underligt om det har kunnat bli hål i tanden, nu kunde hon dessutom inte sätta dit något annat än ett provisorium, eftersom ”vanliga” lagningar inte tål fukt och tydligen går det inte att hålla torrt så där långt ner. Nu får den där sitta så länge den kan och sedan blir det en fejkad tand. Tänk om jag hade fått dra ut den från början, så hade jag kunnat lägga dom pengarna jag nu betalat på den nya tanden istället. Mm, så kan det gå om man heter Maria, eller hur det nu var.
Jag var kaffesugen igår och hittade nescafé i skafferiet:
Burken stod där redan då vi flyttade hit och egentligen borde den nog inte ha gjort det för enligt bäst före datumet skulle den redan ha sprungit vidare:
Men jag testade i alla fall, tänkte att jag sätter mitt liv på spel och provar en kopp, vad värre kan hända än att man vandrar vidare:
 Nå, jag lever då idag och kaffet var det absolut inget fel på, det var smakrikt och gott.  Det där med bäst före datum, då det gäller kryddor och såna här saker är nog mest en smaksak, att grejerna kanske tappar lite sting.
Jag träffade mamma igår på barnens hus, vi kollade in presenter till Sally, sen fikade vi, jag var in på Ohlsons och köpte vaxduk, sedan gick vi på kupan, jag åkte på Biltema och fixade grilltunnan till Andre, gjorde den där tvärsvängen på Jula, var in på granngården och köpte jord, planterade lite purjolök, jordgubbar och några blommor som jag redan glömt namnet på, men tror…bara tror att dom kan heta lejongap och var i flera olika färger. Sen ringde dom från Umeå Energi och klockan sju i går kväll, funkade äntligen internet.
Efter middagen kopplade vi släpen och åkte upp på Jula och köpte dom där två sakerna, jag skrev om tidigare, en av dom var Åkes födelsedags present från mig, kolla in schabraket:
Nu ska den inte stå precis där men den är mobil. Där kan han ligga och ta igen sig i fin vädret, det kan han ha gjort sig förtjänt av.
Idag ska jag hämta chefen och hon som jobbar idag, jag ska bjuda på fika och chefen ska få ta en husesyn här, när vi nu är två så får vi in henne i huset, på egen hand så är det nog för krångligt. Ni får ha en bra dag, det ska jag ha, och jag ska även ladda inför helgen, jag jobbar nämligen lördag och söndag, sedan är det …SEMESTER!!!

Vad håller dom på med *less*?

Av , , 4 kommentarer 3

 

Ja vad säger man? Nu har vi bott här sedan 2/4, alltså mer än två månader. Detta att få in Internet i huset kändes ganska så aktuellt så vi påbörjade ju det, tydligen jättestora, snudd på ouppnåeliga projekt, ganska omgående. Tror ni vi har det nu då? Näpp!
 
Umeå Energi, är dom som vi måste ha till att sätta igång det hela, det är dom som grävt ner kabeln. Det skulle ta fyra veckor, ännu snabbare sa han som ringde och bad om ursäkt för strulet i början (han skulle i alla fall försöka fixa det snabbare), det tog 7 veckor och för två veckor sedan kom en hit och installerade konvertern. Nu tar det en vecka sa han, innan ni är uppkopplade, fråga mig inte varför, fortsatte han, det kan jag inte svara på.
 
Igår, exakt två veckor efter installationen, hade vi hit en datakunnig Mattias, som satt i över en timme för att slutligen komma fram till att det inte ens kommer signaler därifrån, allt annat funkar. Så han tyckte att jag skulle ringa upp Umeå Energi och fråga vad dom sysslar med. Inte nog med att detta kommer att bli en rätt så dyr historia, vi står dessutom och betalar en leverantör för något vi inte har tillgång till. Skit dåligt, om ni frågar mig.
 
Nu över till något helt annat. Kolla in vad dom kostar på, uppe på Ålidhem, vilka exotiska blommor man hittar i deras krukor, jättefina!
 
En kruka fylld med smörblommor:
 
En annan med nåt grönt, omgivet av ehh…kvistar, tror jag, vilken konstellation:
 
Och slutligen, dessa vackra maskrosor, oj så fint, man får nästan tårar i ögonen:
 
Det var dagens ironiska, tror jag :-)  Jag kan visserligen förstå att om man fyller dessa krukor med något fint och påkostat så kommer dom förmodligen bara att få stå orörda en kort stund, men då kanske man kunde fylla dom med något annat, bestående, om man nu nödvändigtvis måste ha dessa hinder, eller hur?
 
Skolavslutning idag, tråkigt väder, så det förslår, men inget att göra åt saken. Sen ska jag som sagt var till tandläkaren och efter det ska jag och Lena åka på kupan och se vad dom fyllt sina lokaler med. Ni får ha en bra dag, det ska vi ha!

Motvind inne på Mio

Av , , 4 kommentarer 7

 

Min mamma har legat inlagd på kardiologen, hon blev utskriven i förrgår och igår så åkte jag och Nicco och hämtade henne på lasarettet, där hon hade fått en tid hos tandläkaren samt varit in på apoteket för att plocka ut mediciner.
 
Hon berättade att det var ett glatt gäng som låg på salen, speciellt en kvinna som tydligen härstammade från Finland. Hon hade skämtat och berättat roliga historier, oavbrutet och allihop hade skrattat och mått gott. Hon hade bland annat frågat om det var någon som visste hur man kunde göra sig av med en pitebo, och nu frågar jag er, samma sak, kan ni gissa hur man lättast går tillväga?
 
När vi åkte från morsan så gick vi först in på kupan för att se om dom fått in något nytt och intressant, jag hittade en kryddburk, gammal sådan, som jag vet att det finns tre stycken av i huset och som jag sett att dom skulle 160:- för, på mattex, och här kostade den 30:- så jag slog till. Annars var det inget som lockade.
 
Vi vandrade vidare in på Mio, för att kolla på soffor, vi ska ha en ny till tv rummet och Nicco ska ha en bäddsoffa till filmrummet, gärna med divan, och såna finns det ju gott om, grejen är väl att den ska vara skön att sitta i samt att sova i, och då får man nog betala lite extra, skulle jag tro.
 
Nå, soffor fanns det då gott om och vi hittade vad vi skulle vilja ha, nu återstå det att se vad Åke säger, och man skulle ju också kunna titta lite på andra ställen också, innan man bestämmer sig helt. Vi gick i alla fall runt där och rätt vad det var så blev det motvind nå hemskt, min hjärna var inställd på att ta mig framåt, men mina ben, stannade mitt i steget, sedan började Nicco asgarva.
 
Jag har nämligen en sån där gummistropp som hänger ner från min jacka, därbak, och nu hade den lurat in sig i en sån där inplastad prislapp som hängde på sidan av soffan, och det där såg väl givetvis kul ut. Nicco kämpade för att inte brista ut i ett högljutt skratt men det var svårt, och jag skrattade och fnissade så hade någon kommit fram och tittat på oss så hade jag förmodligen skrattat till jag hade börjat grina.
 
Jag tog mig då lös, och ingen tycktes ha uppfattat vad som skett, hela händelsen passerade obemärkt…förutom Nicco då, som såg alltihop. Sen dinglade den där stroppen ända nere vid fotknölarna, kanske skulle ta bort den, hm, tål att tänka på.
 
Fick ett mms igår, från Järlåsa och en stolt ägare av en mössa från busmonster, vi tackar Helena blogg.vk.se/e-lack som utsåg mig till vinnare, och tillverkaren av mössorna, som gör fina sådana, tack, tack!
 
Och den bilden får avsluta dagens blogg, ha en fin dag!

Ångorna ligger tät :-)

Av , , 2 kommentarer 4

 

När vi skulle ut igår så startade inte Cheven, men se konstigt. Så vi fick gå och ta den andra bilen, fördelen med att ha fler än en bil, med andra ord. Men Åke ska väl köra och sätta cheven på laddning idag så jag tar mig på jobbet imorgon bitti.
 
Vi åkte på k-rauta och valde ut toastolar, handfat och duschvägg samt dusch kabin. Det kommer att bli mycket fint då allt är klart. Jag skulle provstänga locket på toan som jag redan bestämt att vi skulle ha, för att höra ljudet då den small igen…men det kom aldrig, hehe, det är ett tyststängande lock, precis som det finns lådor som inte kan smälla igen utan, den sista centimetern, stannar den upp och glider den sista biten. Coolt!
 
Sedan åkte vi på kupan men några stolar hade dom inte kvar, som vi skulle ha velat haft, men såna kan nog dyka upp då man minst anar det, på någon antikaffär eller loppis.
 
Så var det middag hos Kerstin, på plan två. Jan A och Ingegerd var redan där och kvällen började med en mexikansk drink, innehållandes is, socker, lime och andra hemliga ingredienser, och god var den. Likaledes middagen som hon bjöd på, den föll alla på läppen, det var en potatisgratäng och en låda med lövbiff, broccoli och andra godsaker. Sedan plockades whiskeyn fram.
 
Först var det en tjärsmakande whiskey och sedan en gammal fin lagrad whiskey som skulle insupas med en skvätt vatten. Och ja Theresé, jag får nog böja mig för dina tidigare påståenden. Det finns whiskey som smakar bra, och jag förstår att det finns en viss tjusning i att smaka på olika sorter. Jag har nog tyckt att det mest smakat och luktat kräkmedel, och det kanske det har, vem vet, det kan ju ha varit billigare sorter som serverats. Men så är det ju också som alla vet, en smaksak.
 
Sedan blev det bildvisning från en del av deras utlandsresor och medan Jan B berättade om bilderna så körde Jan A med lite ljudeffekter. Åke hade gett upp och gått hem, han kände sig lite sliten, men det är inte så konstigt, han har haft det fullt upp i veckan, med både jobb på dagen och jobb på kvällarna, med huset. Det blev i alla fall en trevlig kväll med mycket skratt och prat, och vi ser redan fram emot nästa gång…och det kommer helt sannolikt att bli en kväll, någon gång, närmare jul :-)
 
Önskar er alla en fin söndag, jag kommer nog att ta det lite lugnt ett tag, känns som om det ligger lite whiskey ångor i luften här, och hur kan det komma sig?
 
 

Prästen fick en munk

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Kupan kom och tog alla möbler vi ställt fram i huset, bra, då får vi lite mer plats att vara på och det blir lite mer överskådligt. Dammsugaren startade när jag kom hem igen så det är tydligen inte bara människor som kan drabbas av utmattnings syndrom, utan även hushållsapparater :-)
 
På väg hem från huset gick jag in och köpte lite fikabröd, prästen skulle ju komma efter middagen och berätta lite om vad som kommer att hända under gudstjänsten (begravningen av svärfar), och jag tänkte att lite kaffe med tilltugg, kanske skulle passa.
 
När vi ätit middag så visade jag Nicco, vad vi skulle bjuda på till kaffet…Nicco tittade på påsen och sedan sa hon –Munkar…ska du bjuda prästen på munkar??? Det lät som om hon tyckte det var opassligt, och jag ska villigt erkänna att jag hade inte en enda tanke på vad själva fikabrödet hette. Nå, inte kan ju det spela någon roll.
 
Men då hon nu sa så, så började jag fundera på vad jag skulle servera kaffet i, vi har ju burit över alla ”vanliga koppar till huset, så jag öppnade skåpet och allt jag såg var döskallekoppar, hm…men då jag sa det till Nicco så såg hon, längst upp i skåpet, några kvarglömda koppar, så det fick bli dom, som ställdes fram på bordet. Man vet ju aldrig vad olika människor tycker och tänker, och man kanske ska hålla sig lite neutral till att börja med.
 
När det sedan var kaffedags så kunde jag ju inte låta bli att säga vad Nicco sagt om munkarna till en präst, då skrattade hon högt och sa, ja men nunnorna kanske var slut, så det fick bli munkar. Och inte var hon nå eljest, mot för alla andra, en helt vanlig människa med humor, och glimten i ögat. Åke visade henne till och med skelettet på toaletten, innan hon gick och då skrattade hon ännu högre och sa att det där hade hon då aldrig sett förut, en döing på toan.
 
By the way, så hann vi också visa henne urnan, och hon trodde nog att det faktiskt kunde vara en sådan, och apropå att gräva ner den i någons blomrabatt, med risken att all grönska blir svart, så tyckte hon att man kunde lägga in urnan i kyrkomuren, tydligen något man gjorde med små barn som var ovälsignade (rätta mig om jag har fel).
 
Det var den dagen, i stort, idag är en ny sådan och säkert med nya utmaningar. Jag ska ut med Kerstin, det vet jag, sedan upp på Mariehem och dricka kaffe med morsan, det vet jag också, ett bankbesök klockan två men sen…är allt ett oskrivet blad. Nä, nu ljög jag, vi ska också träffa dom ska jobba med huset, kvart över fem ikväll, för att säga vilka tapeter som ska upp vart, och vem som köper vad…typ, men sen, så vet jag inget mer. Önskar er alla en bra tisdag!

Sh*t happens!!!

Av , , 4 kommentarer 3

 

Vilken dag det blev igår. Först skulle Chefen upp på Ålidhem och köpa en fralla till kycklingsalladen, sen kom hon på att hon ville sätta en slant på Maharadjan, hästen som skulle springa i frankrike, med Kihlström som kusk. Spelkiosken, skulle öppna först klockan tio och vi var där tio minuter över nio. Då tyckte hon att vi skulle gå hem och sedan tillbaka dit, men jag visste ju hur mycket vi hade att göra och tyckte inte att det var ett så bra upplägg.
 
Jag frågade henne om vi skulle ta en promenad i omgivningarna istället, och sedan gå tillbaka dit upp, så skulle vi i alla fall slippa klä av och klä på oss igen. Så blev det. Men inte visste kioskägarna vad varken hon eller jag, pratade om, han sa att det var ingen Maharadjan, som skulle springa igår, så då gick vi hem. Ja, vi vet, han visste inte vad han snackade om, kioskägaren, för visst sprang Maharadjan, men lyckligtvis blev han ju tvåa, så hon förlorade ju ingenting.
 
Tillbaka på plats igen så körde jag två maskiner tvätt, vi käkade lunch, och sedan började jag rensa upp i både kök och hall. Dom kommer nämligen och lägger golven hos henne imorgon, och det var inte bara en sak, som skulle flyttas ut i tv rummet. Fy fasen, säger jag. Sen, mitt upp i alltihop så skulle jag laga vårrullar till middag, hemmagjorda sådana. Det var nu inte så krångligt som jag trott och dagen till ära så fick jag smaka en vårrulle då dom var klar, och jag sa att jag ska aldrig mer, köpa frysta rullar, för dom här var hundra gånger godare.
 
Efter en rätt så hård och arbetsam dag, satte jag mig så i bilen och började min färd hemåt. Den slutade förövrigt då jag passerat under E4;a bron, på Vännäsvägen, där dog bilen. Ringde upp Åke och sa att jag kan nästan se till rondellen vid granngården (väldigt nära hem alltså), men bilen vägrar starta. Jag tyckte inte att det kunde vara soppatorsk, bilen var nämligen fulltankad för ett tag sedan och den rymmer 80 liter…80 LITER, och jag hade kört 25 mil.
 
Men jo, visst var det slut på soppan i bilen, med tio liter i påfyllnad, som Åke kom körandes med, så startade den igen. Fy fasen, säger jag, det betyder att den slukat över 3 liter/mil, men…vilka mil :-) Och nej, vi ska inte byta bort den bilen, vad än alla andra tycker, finns ingen skönare bil att köra, och så många mil brukar det inte bli. Men det var ju synd att Stilservice inte gick med på att bjuda på en full tank, då vi köpte en ny, av honom, det hade varit rabatt det.
 
Nu vet jag att den inte brukar ta så mycket i vanliga fall, men när det är kallt så har den en tendens att sluka mer, en riktig periodare, det hade inte gjort så mycket om nu tankmätaren hade funkat som den ska, men det gör den ju givetvis inte heller. Den har stått lååångt över full tank, och när bilen är avslagen så har den visat på trekvarts tank, vilket jag trott har stämt, men nu, då den dog, åkte den ner på det röda fältet, och efter att vi tankat upp den fullt igen, så verkar mätaren helt plötsligt att fungera igen, den visar ”vanlig” full tank.
 
Sen var det bara att sätta igång med middagen, och efter det gick vi till huset och bar ner möbler som Kupan kommer och hämtar idag, härligt, då blir det lite mer plats därborta, att röra sig på. Så såg söndagen ut, ingen vila här inte. Men idag har jag hoppat av promenaden, jag ska nämligen städa upp här, då prästen kommer ikväll, och klockan två ska jag ta emot kupan. Sen tycker jag att jag kan få ta det lite lugnare någon dag i alla fall. Önskar er alla en fin måndag!

Officiellt i graven

Av , , 2 kommentarer 3

 

Nu ska våra gamla te/varmchoklad koppar, officiellt, gå i graven. Jag köpte dom en gång för uppskattningsvis, 22-23 år sedan, för 5:-/st, på konsum, uppe på Marieberg. Två stycken, så jag och Åke fick varsin. Nu har dom gjort sitt fast jag har länge undrat vad som skulle få ersätta dom.
 
Igår hittad jag substituten, dessa stora koppar/muggar som mina ögon föll över, inne på Boom:
 
Och givetvis var vi tvungna att inviga dom igår, dom var till och med större än dom gamla så en husmans rymdes lätt i muggen :-)
 
Vi hann vara både på kupan, Boom, Victoria (där Kerstin bjöd mig på kaffe och krokantrulle, tack för det), skokanonen och klädhuset. Jag köpte sockar, varma sådana, till Nicco samt ett par jogging brallor, även dom till henne, som får ersätta täckbyxor som hon numer vägrar använda. Då får hon ha joggingbrallorna utanpå sina andra byxor istället… *suck*.
 
Sedan åkte jag själv upp på kvantum och köpte middagen samt mat för idag. Men det är konstigt, alltid saknas det något i alla fall. Så det blir nog en sväng förbi Hp:s senare under dagen. Nu har jag tvättstugan och klockan nio ska jag och Kerstin ut på promenad.
 
Kom att tänka på när jag var i 6 årsåldern, inte fick man välja så mycket hur ens kläder skulle se ut, nä, jag fick ärva brorsan. Ser ett kort framför mig där jag står jämte en kompis, jag har röda stövlar, blåa tränings overallsbyxor, en grön jacka i samma material samt en ful toppluva. Jajamensan!!! Men jag vet, att jag inte brydde mig, inte nämnvärt i alla fall, och nog fick man ibland nya kläder och då var det verkligen något att se fram emot, och rädd om dom, var man också…oftast.
 
Nä, frukosten hägrar, ni får ha en bra tisdag!

Frukost på subway

Av , , 4 kommentarer 3

 

Lite sovmorgon blev det idag, skönt, jag hade garanterat kunnat sova i några timmar till men samtidigt vill jag inte sova bort dagen, det funkar inte så längre. Det är bättre att få dola på i sin egen takt. Det blev ju en 10 timmars arbetsdag igår och det känns. Inte för att arbetet i sig, är speciellt ansträngande men alla som jobbar där säger att förmiddagarna är tyngst och nu blev det dessutom några timmar till. På det viset blev det nya schemat perfekt och man hinner samla krafter till nästa jobb tillfälle.
 
Idag har vi ett litet projekt, eller ja, projekt och projekt, man kan väl kalla det vad man vill. Jag, Kerstin, Ingegerd och Birgitta ska på Mariedal och kolla in den nya butiken, Kupan. Inte ny i den bemärkelsen men åtminstone i nya lokaler samt sammanslagen med en annan butik från stan, om jag har förstått det rätt.
 
Sedan kanske vi tar en sväng på Boom och en fika på Victoria, vi får se vad sällskapet röstar på. Man kan aldrig så noga veta.
 
Jag och Åke spelade bingolotto igår, det var säkert över ett år sedan sist, men vi kände oss väl kanske lite lyckosamma i och med att han hämtat ut V65 vinsten igår, det blev 5600:-, inte illa pissat av en ingivelse, eller hur? Men bingolotto liknar mest ”här är ditt liv”, och nu var det en timme längre också, vi kollade inte så noga på alla dragningarna men man kan ju alltid rätta dom i efterhand.
 
Igår hade dom en extra tävling, man skulle skriva upp bokstäver som visades med jämna mellanrum och sedan kunde man sms:a ordet till dom. Och ja, det var precis vad jag gjorde, tack för den ingivelsen, TELEVERKET, jag fick svar från dom också…4 inatt. Där dom skrev att dom kopplat mitt mobilnummer till ett konto och att lott kommer snart, lycka till! Precis vad man ville få besked om, den tiden på natten Det där kommer jag aldrig att göra om.
 
Nu är Nicco uppe och tassar omkring och det är väl bäst att vi fixar till någon frukost, jaja, hon har varit uppe en stund nu, jag väckte henne för en halvtimme sedan och det tyckte hon inte om, hon var nämligen på subway och hade precis fått in världens godaste macka. Sen gick det fem minuter och inte hade hon stigit upp så jag öppnade dörren och sa att det var ju inte meningen att du skulle käka upp den där mackan…du skulle ju stiga upp. Suck och stön hördes från loftsängen och sedan ett –Jamen ÅHHH, den var ju så god!!!
 
Nu kan jag säkert inte matcha den mackan med något vi har hemma men jag får göra så gott jag kan. Ha en fin måndag!