Etikett: Läkerol

Gjorde nåt jag aldrig trott!

Av , , Bli först att kommentera 16

Gjorde nåt jag inte trodde att jag skulle göra för cirka 1½  vecka sedan. Det var i samband med den lilla kaffedejten jag hade med min gamla klasskompis Annica och hennes föräldrar, som tanken väcktes.

Det var ju givetvis prat om gamla tider och minnen. Jag hade bland annat med mig bilder från den där klassresan vi gjorde i 6:an, och med på en av dom bilderna, var vår dåvarande lärare.

Vi spånade lite om hur gammal han kunde vara idag, hur vi hade varit som elever, och åtminstone jag, tyckte nog att jag inte tillhörde den där snälla, fogliga skaran av barn. Jag var säkert uppstudsig och gjorde som jag själv ville…stackars lärare!

f476f14615372f80ef07d34ec917246e--minions--minions-quotesMåste vara ett rätt så otacksamt yrke, till stor del, men även givande på andra sätt, att få lära ut det man själv kan, och kanske få följa en elev många år, innan dom går vidare i sina liv, och sedan veta att man varit en del av den resan.

Så jag tog helt sonika, och satte mig ner och skrev ett brev till den läraren. Inte för att be om ursäkt, vi var ju ändå barn, men mer för att säga att alla lärare, sätter sina avtryck, även han, och att jag ville att han skulle veta det. Han gjorde garanterat vad han kunde med dom medel han hade, för att vi skulle ha bra dagar. Och jag skickade även med ett kort på honom.

I måndags ringde min mobil, ett annat mobilnummer, hade först tänkt strunta i att svara, är ju oftast säljare på andra sidan luren, men så gjorde jag det ändå. Och det var då läraren som ringde.

54515057_10156989656596585_184302355250937856_nVad förvånad jag blir, sa jag till honom, att du ringer! Förvånad, sa han, då ska du veta vem som blev förvånad, då jag gick igenom brevlådan och hittar ett brev…ett riktigt brev, med porto och handskriven adress, det händer ju aldrig, numer.

Och vi pratade bort en stund, hur livet ser ut idag, vad vi gör, vart vi bor, lite kul faktiskt att vi bor nästan på samma område, han på Rödäng och vi här, på Västerslätt. Hade jag ingen aning om. Han har bott där sedan 70 talet, och vi här på slätten sedan början av 90, och vi har aldrig stött på varandra. Eller ja, det beror sig lite på, vet ju inte om jag skulle känna igen honom, förstås :D

Han sa att jag skrivit att han förmodligen inte skulle veta vem jag var, men du, sa han, jag vet alldeles bestämt, vem du är. Och då tog han upp det där skidminnet från Ammarnäs, jag med längdskidorna utför slalombacken. Du föll och du reste dig och du föll igen, sa han. Till slut trodde han att han skulle måsta ta mig på ryggen ner, men nej, sa han, du klev upp efter varje fall och skrattade, och fortsatte. Ner kom du och såg ut som en snöboll, hahaa…ja, det kommer ju till och med jag ihåg :D

201539842402451107646wx1015hy569Bild från pinterrest.se

Er klass sa han, var ju helt uppåt väggarna. Och ja, tänk, det kommer jag också ihåg. Många av oss som säkert skulle ha behövt säras på, och kanske haft tid att gå iväg med nån annan lärare. Men det var säkert precis som nu, dåligt med resurser och vart man ska lägga pengarna. Nå, jag avslutade brevet med att jag haft ett bra liv, så här långt och att jag hoppades att han haft detsamma.

Och nu avslutar jag detta inlägg på nåt jag gillar, Läkerol, salty caramel… och vad, en likör, Råstoff, även den, med samma smak, hm, oprövad men säkert god, och den lille krigaren, söt som en karamell, stark som en krigare men osaltad.

53615502_10156989560616585_1275996502598090752_nHa en fin dag, allihop!

Det väckte minnen

Av , , Bli först att kommentera 14

Emser väcker gamla minnen. Som barn, var detta en stark halstablett, men bara just från början, sedan kom det goda, söta fram, och det var jättegott. Min morbror, Börje, hade diabetes 1, och åt i princip, aldrig något med socker i, förutom just Emser.

2016-01-10 05.34.48
En sån ask kunde han trolla fram ibland, och bjuda på ett piller :D Har också för mig att han sedan, hade en ask Drutten, och det var nog det första minnet jag har av just sockerfria godisar.

Vi närmar oss tjugonde Knut, den dagen julen, egentligen ska kastas ut. Läste i weekend bladet att vi gjort just detta, sedan 1600 talet, och på 1800 så infördes julgransplundring, som en festlighet i samband med avslutandet av julen.

Min morbror, jobbade  Astra, och där hade dom minsann, julgransplundringar…för familjen. Jag och Sivert (storebror), fick gå som Börjes barn, och det var alltid lite speciellt, att få vara med på plundringarna.

Min svärmor, Elsie, jobbade på Handelsbanken, och där hade dom också julgransplundring, så gissa om Theresé varit där några gånger under åren, ja, inte som vuxen, men ändå.

Och själv fick jag jobb på ett litet enmansföretag som på den tiden hette Tola AB, och förutom att erbjuda leksaker till små butiker och bensin mackar, så såldes det fiskdammspåsar, något som var populärt, just i samband med plundringarna. Jag har gjort några såna påsar, ska ni veta :D

Apropå weekend bladet i VK, så var det just igår, i det bladet, jag fanns med, den där intervjun, med några av oss som gjort GBP operationen. Vidare, angående halstabletter, så har minsann Sally lärt sig att mormor, normalt brukar ha med sig Läkerol, och då brukar Sally lite påpassligt få ont i halsen och hosta, då hon ser mig :D Barn lär sig fort.

Och se, nu har jag skrivit ett helt blogginlägg, utifrån en Emser ask…fort var det gjort. Nu ska jag strax iväg och jobba, -24 grader har vi här på Västerslätt, ytterligare en kall dag, med andra ord. Önskar er alla en bra dag, kylan till trots!

2016-01-09 13.30.40

Nu har jag försmäktat…

Av , , 5 kommentarer 11

Ja nu har jag i dagarna 4, (femte dagen, blir det idag) försmäktat i denna kalla värld, utan en enda Läkerol… jösses vilket drama. Men jag har överlevt, och jag har dessutom enbart ätit mina tre mål mat om dagen, inga eller väldigt få, kolhydrater, och jag kan inte påstå att jag har varit speciellt sugen på någonting, förutom frukt. Ingen hunger, överhuvudtaget, så detta kan ju inte vara helt fel. Jag ser med spänning fram emot hur man tycker och känner om en månad.

Tina, min vän, skjutsade ut mig på jobbet igår, hon hade andra ärenden åt det hållet (jädrans tur för mig :) Så jag behövde inte gå hemifrån en timme tidigare. Och Åke hämtade hem mig med Jeepen, då jag slutade klockan nio.
Nu är den fixad, inget mer sjung där bakifrån, men det kan jag ju berätta att det blev ett stort hål i plånboken efter det verkstadsbesöket, så nu kan vi aldrig sälja den bilen. Fast å andra sidan, nu vet vi ju vad vi har, och det är en väldigt bra vinterbil, det hjälps inte.
Det blev lite dramatik på jobbet igår, då vi var ute och gick, av hänsyn till min chef så kan jag av naturliga skäl, inte avslöja vad, men jag vill tacka dom som var runt omkring och som kom till vår hjälp, jag hade aldrig fixat detta ensam, och nu ska det bli ändring på torpet, så detta aldrig mer kan inträffa. Tack, ni snälla människor som ställer upp för dom som behöver det!
Jag ska tillägga här, för att avdramatisera lite, på vägen hem, så skrattade vi gott åt allt som hände och skämtade vilt om hur det hade kunnat gå, så… värre än så var det inte. Och det var väl för väl.
Nu ska jag göra mig en frukost omelett, och sedan knatar jag iväg på träningen, känns ju nästan över ambitiöst då man ställer väckarklockan för att komma sig iväg och träna, men…ska jag få in detta med mitt schema så är jag så illa tvungen, men å andra sidan, så gjorde det inte speciellt ont att stiga upp heller :)  Önskar er alla en fin fredag!

Jag är beroende

 

Chefen fick inte åka hem så det blev en eftermiddag och kväll på lasarettet, med andra ord ganska så sparsamt med arbete, mycket tidningsläsning och en snabb promenad ner till kiosken, då hon var sugen på något gott.
 
Efter mitt pass fick jag ta en promenad hem till henne där jag lämnat bilen i tron på att vi skulle ta bussen hem. Vi får se hur det blir idag, jag ska ringa dit innan jag åker.
 
Utmaning, mitt beroende, ja, den var enkel den, det enda jag vet att jag är lite beroende av är Läkerol (förutom min man Åke då) :
 
Mycket sedan jag slutade röka, det blev min ersättning till cigaretter och att ta en Läkerol efter kaffet var att lura sig själv att man redan hade rökt en cigg. Det vore mycket konstigt om någon frågar efter en Läkerol och jag inte har en i fickan, tro mig, dessutom finns det ju numer tuggummi med samma märke, även det, lätt beroendeframkallande :-)
 
I en av tidningarna på lasarettet fanns följande annons:
 
Det jag vänder mig emot är allt detta snack om att vi skulle vara jämlika, var det inte även så att vi alla skulle betala samma pris hos frisören, kille eller tjej, för att det skulle vara lika för alla, hur kan det då komma sig att tjejer alltid ringer gratis, till såna här dating företag eller vad man nu ska kalla dom, och killarna får minsann betala, är det för att det är mest killar som ringer, eller vad? Men är det att vara jämlik, nä, skulle inte tro det.
 
Idag är Åke ledig och vi ska köra över en hel del saker och vi hoppas att vi får vår första natt i huset, imorgon. Så, kära vänner, läsare och alla andra, nu kommer det förmodligen bli ett break från bloggandet, men jag ska inte säga att det är slut under en längre tid, har jag bara en ledig stund på jobbet så kommer det nog att bli några rader, och sedan får vi se hur snabba Umeå energi är på att koppla upp oss på nätet. Och med dessa rader lämnar jag er nu, på obestämd tid och önskar er alla fina dagar.

Det kom ett paket

Av , , 2 kommentarer 4

Det kom ett paket igår, med avsändarort, Järlåsa, kunde det vara Theresé som skickat något?

Jomenvisst, det innehöll lite blandade saker såsom en spunge bob:

En necessär, som jag gissar hon tycker vi ska ha i bussen:

Lite hårda "karra" och några askar av min enda last, läkerol:

Ett ljus med texten, grönt är skönt, rätt är sött, citron är surt:

Och det bästa av allt, foton på lilla Sally, som just för tillfället får pryda bänken bredvid kylskåpet:

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Otippad dag

Av , , 1 kommentar 4

 

Nähä, jag blev inte ledig idag och på torsdag, en annan assistent har fått magsjuka så hon ringde igår och sa att hon skulle bli hemma, resten av veckan. Nu har Nicco tid hos tandregleraren och han/hon är tydligen bara där vid några få tillfällen så jag ville inte missa denna tid, därför börjar jag senare idag.
 
Jag och chefen var in på apoteket igår, apotekspersonalen tyckte att jag hade en häftig väska på mig, Albyl hjälper, läste hon och sa att den var tuff. Nu råkade vi stå vid hyllan för huvudvärkstabletter så jag sa att det var precis dom vi sökte, men jag tror inte att Albyl, finns att köpa längre, rätta mig om jag har fel.
 
Däremot har jag nu hittat (uppe på vår fläkt i köket) ett komplement till väskan, nämligen denna sak:
 
Som jag genast fyllde med mina beroendeframkallande läkerol:
 
Theresé ringde igår kväll och sa att jag inom någon dag skulle få ett paket att hämta ut på Sigge Boy, det skulle vara en kombinerad julklapp, namnsdagspresent och födelsedagspresent (notera att jag fyller år och har namnsdag nästa år) och jag skulle dels få öppna den då den kommer, för jag måste ju se att den är hel, sedan skulle hon göra mig nyfiken och sa att den är relativt stor…och att jag bloggat om detta.
 
Hm…aha sa jag, det är en STOOOOR puckoflaska :-) Nej, det var det inte. Nähä, jamen då vet jag, en höbal som ser ut som en marschmallows, den är stor och tung? Nä, inte var det det heller, det är bara till att vänta tills den dyker upp.
 
Så här ser en del av grejen som brann upp i spisen ut:
 
Tycker att det är lite vådligt, att saker i spisen kan ta eld, det sitter ju också isolering i spisen, om man tar bort baksidan, så ser man den. Och den är inte helt fräsch och vit, som den säkert var från början, nä, man ser spår av bränt, lite överallt. Nå, idag ska Åke lämna några siffror åt han i Vindeln som skulle ta fram en ersättning, så dröjer det bara någon dag till innan den ska funka igen. Pannkakan som stod på matsedeln för idag, får bli raggmunkar istället. Allting går ju.
 
Nu ska jag fixa frukost, ha det gott!
1 kommentar
Etiketter: , , , , ,