Etikett: lapp

Det finns ljushuvuden!

Av , , Bli först att kommentera 22

Nu håller januari månad på att vara tjådd, over and done whit, härligt! Februari brukar ju springa förbi och efter den kan man nästan börja planera vart man ska ställa ut möblerna för sommaren, jo, det känns faktiskt så, för mig i alla fall :D

20375653_10155511101941585_4053015786814172763_nNär ja kom hem igår kväll såg jag att Nicco hade ringt, så jag ringde upp henne. Tydigen satt det en lapp på ytterdörren då hon kom hem, med text om att vi uppenbarligen hade hittat en Volvo nyckel…ehh, jaha, ok, fatta nada???

21741033_10155640930751585_7207231595717936273_oJag gick ut i garaget där Åke befann sig, och frågade om han visste något om detta, men inte, han var lika vis som jag, och Nicco hade ju trott att jag kanske hittat nyckeln och lagt ut det i Umeå tipsgrupp, men det hade jag inte.

Nå, han hade lämnat ett nummer på lappen så jag ringde upp och undrade vad han menade med lappen. Det var så att han hade en typ av tracker/sökare på bilnyckeln, och den indikerade att nyckeln finns här. Han hade dock aldrig varit in på vår gård, inte ens varit i närheten, förutom vid ett tillfälle men det var flera veckor sedan, då han varit in på Ica Nära, tvärsöver gatan, så han förstod inte heller hur den i så fall skulle ha hamnat här.

Dessutom trodde han inte att nyckeln varit borta längre än max 1 vecka. Mysterium! Jaja, han berättade i alla fall vart på gården, den gav mest utslag, så OM, den ligger här, så är det under en av alla snöhögar. Jag lovade att spara lappen ett tag och se om nyckeln, kanske tinar fram.

Det här är lite roligt, för jag får ju lite belägg för mina kommentarer under Umeå tipsgrupp, där det blivit mer än 1 diskussion, huruvida man ska plocka upp sånt man hittar. Och jag har skrivit vid några tillfällen, att ja, man plockar upp det för vägbanor skottas och sopas, så det man tappar kan hamna vart tusan som helst. Sedan ser man till att det upphittade godset hamnar hos rättmätiga ägaren.

Det finns nämligen ett ljushuvud i den gruppen (ja det finns säkerligen fler också, det betvivlar jag inte) som anser att man ska låta sakerna ligga kvar, även om det handlar om en börs full med pengar? Jo, det är säkert, sen tycker hon också att OM man tar upp den, så ska man lägga lappar på gatan där man hittade den, så att den som tappat bort börsen, ska hitta lappen och veta vart den finns, alltså…*SUCK*

27072665_10156008435486585_4294599931929137370_nJaja, vi är alla olika och tänker och tycker säkert inte alls likadant i alla lägen, och då får det vara så. Jag kommer ändå att fortsätta göra det jag tycker känns, absolut rätt, vid det tillfället. Och nu ett litet ps, visst vet ni att om man hittar en nyckel ute, så kan man, om man inte har tid att gå till Polisen, lägga nyckel eller nycklar i postlådan, då hamnar dom hos Polisen, bra va.

polisbil_valiantBild lånad HÄR

Hoppas på en fin tisdag för er alla!

Kunde inte annat än skratta

Av , , 2 kommentarer 14

Jag och Nicco åkte upp till mamma igår eftermiddag, hon hade varit till Norum med Emma och Johan, och städat ur litegrann. Hon plockade fram 2 lådor med minnen, hälsningar, grattis kort, teckningar och sånt där.


Ja, vi kunde inte annat än skratta, jag hade gjort ett häfte då hon fyllde 50, rimmat, klippt och klistrat:

2016-01-17 15.52.00 2016-01-17 15.52.37 2016-01-17 15.52.51 2016-01-17 15.53.26 2016-01-17 15.53.58 2016-01-17 15.54.11
Här hade vi tydligen inte pengar att gå och ta ett familjekort, så jag skapade ett eget, Åke hittade vi lätt igen, även min pappa, resten får man gissa sig till :D

2016-01-17 15.59.19
Och ännu ett familjekort, men detta hade jag nog ritat då jag gick förskolan :D

2016-01-17 16.22.48
Nicco hade vid 2½ års ålder, ritat två svarta plumpar på ett papper, den skulle morfar ha, och det föreställde spöken, som man kunde hitta i skogen, jojo, han skulle allt passa sig.

I övrigt gjorde vi inte så mycket igår, skönt att ha såna dagar också. Jag följer ju Farmen, kan inte låta bli, även fast jag ofta retar mig på hur folk upför sig, och att det nästan aldrig, blir den ”riktiga” farmaren som vinner, utan den som är strategisk och uträknande. Nå, än så länge så är det svårt att veta vart det barkar, det har ju bara gått en vecka, än.

Så över till något jag längtat efter, i månader. Jag skulle duscha igår och tog bort omläggningen och *tjopp*, hålet var borta :D Och det jag längtat efter är att få lägga handen på min mage och bara känna hud, ingen lapp, plast och annat, härligt!

Önskar er alla en fin måndag!

En mördare???

Av , , 3 kommentarer 11

Gårdagen matades bara på och var över, lika fort som den börjat. Intervjun angående vattentornet, var rätt intressant, frågor man kanske inte tänkt på, men som poppade upp, vart efter tiden gick. Jag ska nu höra med mamma, om hon kan tänkas leta fram bilderna som pappa tagit från vattentornet då Mariehem höll på att byggas, dom var intresserade av att låna dessa, då det tydligen inte finns så många bilder från just den tiden.

Mariehem ja, där är man uppvuxen, på våran gård, där nu även jag bodde, en gång i tiden, så var huset upp mot skogen, lite speciellt. Hög omsättning på dom som bodde där, och sällan man lärde känna någon från just det huset.

Lagom höjd på baksidan att kunna glutta in genom fönstren, då vi som 9-10 åringar, var i bustagen. Kommer så väl ihåg en mystisk man, som bodde i en av lägenheterna, han blev utsedd av oss, som misstänkt lurendrejare, och vi höll allt våra korpgluggar öppna och noterade vissa skumma saker.

Han hade aldrig persiennerna uppe, inte ens då det var kväll och mörkt, vilket försvårade våra utredningar angående mannen, men kom man tillräckligt nära fönstret…så näsan snuddade, så kunde man kika in genom persiennerna.

Detta gjorde vi nu, en mörk höstkväll, på bordet stod ett ljus och brann, någon ringde på hans dörr, han gick och öppnade, fick en lapp, som han läste, och sedan…tadaa…fick vi vatten på vår kvarn, han brände upp lappen över stearinljuset…men VARFÖR???

Detta väckte ju våra misstankar ännu mer, samtidigt som jag vill minnas att man tyckte att det höll på gå lite överstyr, detta kunde ju vara en mördare, av något slag, och ja, han flyttade inom kort, och vi fick aldrig veta vad denne mannen var för typ, och nu får man bara sitta och gissa :D

Ikväll är det trissträff i bastun, får se om vi har lika tur den här gången som sist :D Jag ska till och med lägga in en Breezer på kylning, why not, det är ju ändå snart…fredag :) Hoppas på en bra dag, för er alla!

004

 

Världens längsta lapp

Av , , 1 kommentar 4

Vet ni vad världens längsta lapp, heter? Enok Nittio, han är dessutom gift med världens minsta lapp, hon heter Sirkka…Nittio.

Helt apropå det här med Rantaruntiringen, Hakkihäälinen och Isintstaka. Ska finna någon till men vi kom inte på det, hur än vi försökte.

Jojkande farmor

Av , , 2 kommentarer 2

 

Jo vi lastade nå skrot och åkte upp till Malå i lördags. Tog en sväng förbi Norum där Åke hade sin kanot liggandes så vi fick med den också upp till stugan. Sedan blev det en annan väg vi åkte än den ”normala”
 
Körde över Burträsk där vi stannade för lunch.
 
Jennifer passade på att sträcka ut sig i ett pilträd.
 
Sedan hamnade vi på en loppis i närheten av Boliden, inga fynd direkt förutom en sak som vi ska ge till Theresé i efterskotts present, och risken finns att hon läser detta så jag kan inte skriva vad det är.
 
Denna syn är inte ovanlig däruppe och i stugan har det härjat 3 stycken renar, hela sommaren. Precis utanför stugan.
 
Min farmor var lapp eller med ett finare ord, same. Hon och min farfar bodde i Lainejaur, 1 mil utanför Malå i en västerbottens kåk som min farfars far byggt, i slutet av 1800 talet, han var också vad man kallade då, en storlapp med hela 300 renar. Idag är 300 renar säkert vad som kan räknas att vara strö renar, ingen mängd att räknas som rik på.
 
Vi satt en gång hemma hos farfars, jag, storebrorsan Sivert och någon fler, helt plötsligt hörs ett konstigt ljud utifrån. Sivert hyssjar oss och säger, hör, hör ni ljudet, är det en fågel? Han ser helt betagen ut. Jag går fram till köksfönstret och därute står farmor och jojkar, hon håller handen utsträckt och lockar till sig ett gäng med renar som varit ute på turné, när det bara är en noslängd kvar till hennes hand så tvär sliter hon av sig hilkan, som hon haft runt sitt hår, vevar med den runt runt samtidigt som hon skriker och springer efter dom så träskorna flyger av hennes fötter. Jag fattar först ingenting, vad håller hon på med? Jag går ut och frågar vad som händer. Jo, hon är så less på alla renar som kommer och trampar ner hennes blommor, jordgubbsplantor och morotsblasten så hon vill skrämma iväg dom en gång för alla. Tyvärr så brukar dom inte vara så lättskrämda utan det går ett tag sedan är dom tillbaka igen.
 
Jag och Jennifer skulle upp på berget förr förra sommaren och fylla på vattendunkarna med kallkällvatten. När vi svänger av vägen så blir det tvärstopp, vi har en hel renhjord framför oss och dom viker inte en tum. Spelar ingen roll hur jag tutar eller öppnar dörren för att låtsas kliva ur bilen, men helt plötsligt delar sig hjorden precis som när man skär smör med en varm kniv, dom springer åt alla håll och jag undrar i en bråkdelssekund, vilket ljud jag har lyckats åstadkommit som skulle skrämma dom. Men det var inte jag, utan vi möter en liten joggare som kommer springandes efter vägen. En stor tutande bil skrämmer inte renarna, men en liten stackars människa med gympadojor, jojo. Ha en bra måndag!
2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,