Etikett: lastbil

Välj: Backa, chansa o kör in eller åk till Bahamas!

Av , , 2 kommentarer 12

Fick nyss bevittna skills av lastbilschaffis (obestämt kön). Det är absolut inte första gången dom missar skylten att det finns en viadukt längre ner och den är för låg. Så hamnar dom i en sits där dom måste välja att: 1. Backa tillbaka och fixa den enfiliga cirkulationsplatsen som kommer längre hitåt. 2. Chansa att köra in på parkeringen som är fylld med stolpar och annat, och försöka vända därinne. 3. Parkera och lämna åbäket på plats. Boka ett flyg till Bahamas och ta semester.


Den här chaffisen valde, storleken på ekipaget till trots, att köra in och vända på parkeringen. Och chauffören klarade det med bravur. Det trodde vi faktiskt inte. Och vilken tur att det inte var en endaste bil på parkeringen…än. 

Blir lite irriterad på mig själv att jag bara tog för givet att det var en han, men… jaja, jag ändrade mig ju i slutet. Kan lika gärna ha varit en tjej. Fotnot, det är Åke jag pratar med, han stod i teverummet.

I detta nu sitter nog Theresé på ett flyg, på väg hem. Vi fick vykort i brevlådan igår. Rätt coolt att man kan skicka egna vykort via Postnord, vart i världen du än är.

Vilket härligt väder igrå. Blåsten är som vanligt, det enda som förtar upplevelsen. Men hittar man lä, vilket vi gjorde, så kan man njuta fullt ut.

Jag passade på att ringa Tina och uppdatera lite av vad som varit och vad som kommer. Åke var på Ortopeden, minsann. Han har ju bara väntat på remissen dit, i över 1 år. Och nu ska han vidare till en magnetröntgen. Där ska dom kolla ifall nervklämmet han har, är något dom kan åtgärda.

Tänker att det vore väl det absolut bästa, om det faktiskt kan bli bättre, och att dom kan se vad som kan göras. Finns väl inget värre än när man har jätte problem, men ingen läkare kan hitta felet. Problemet kvarstår ju ändå.

Nä, nu ska vi ut på prommis, jag och lathunden. Om det inte vore för att även han, behöver motion, så hade jag gått hem med honom efter uträttat behov, och sen hade jag knatat iväg själv.

Fast jag har ju turen att ha ett sånt yrke att jag även där, på betald arbetstid, får gå på promenader 🤩

Ha en fin onsdag, allihop!

-Gud hör bön 🙏, vrålade Åke!!

Av , , 2 kommentarer 12

Gick en prommis utmed Strandpromenaden igår. Strålande fint väder, men som oftast förtas lite, då det har en tendens att blåsa. Lite mer därnere vid älven också.

Såg på håll, ett äldre par som satt på en bänk. Kvinnan ställer sig upp, tar mannen under armen och han ska resa sig upp, men han sätter sig ner igen. Dom gör om proceduren, men med samma resultat. Jag ser att kvinnan ser lite orolig och hjälpsökande ut.

Det kommer en kille som springer förbi mig, han är ute och motionerar. Jag tänker förstås att han sett vad som händer och kvinnan söker ögonkontakt med honom men nä… han passerar i en grisblink.

Klart jag frågar om dom vill ha hjälp och kvinnan skiner upp och säger ja, absolut, han ska bara ta sig upp från bänken. Vi tar han under armarna och han är uppe på nolltid. Han säger på ett ursäktande sätt, att det blir så där då benen inte bär. Ja, svarar jag, men vad ska man göra. Dom är jätte tacksamma för hjälpen, som tar 10 sekunder av min dag, men som betyder så mycket mer för dom.

Jag ångrar att jag inte fortsatte säga att jag tycker ändå dom gjorde det bra. Att sluta vara ute och röra på sig är nog mer förödande än att behöva en liten hjälpande hand för att komma sig upp.

Sen kommer givetvis en tyst undran från mig. Varför hjälpte ingen till, innan jag kom fram? Bryr man sig inte? Är man egotrippad eller blundar man bara för omgivningen? Jag blir ändå lätt störd då jag tänker på det. Vi är ju inte ensamma därnere på promenadstråket, jag kan väl ändå inte, vara den enda som noterade detta, eller?


Visst, kvinnan flaggade inte med sina armar att hon behövde hjälp, men det kanske inte är så lätt heller. Man vill inte vara till besvär. Men det ska inte heller vara så svårt att fråga om nån behöver hjälp. Jösses, och kan man inte själv, av olika orsaker, så kan man väl ändå erbjuda sig att få tag i nån som kan.
Nåja, dom kom sig upp och dom tågade på, bara fint där dom fortsatte sin promenad i det vårlika vädret.


Innan jag åkte iväg på jobbet såg jag en bortskänkes annons. En stor sideboard i teak. Det var redan folk som kommenterat så mina chanser att få den där, trodde jag var obetydliga. Men det fanns ett mobilnummer så jag slängde iväg ett sms.

Åke förberedde bilen, men det kom inget svar. Jag såg chansen att få den där försvinna i cyberspace. Är på jobbet då det plötsligt plingar till. Möbeln är kvar och jag får ta den om jag vill…och ja…OM jag vill. Vi pratar på telefon och jag får veta att den är aptung och finns ute i Boviken/Sörmjöle.

Här får jag engagera en lätt motvillig Nicco, att ställa upp med bärkraft, och ge Åke info om körväg, nummer och så vidare. Nu står pjäsen i vår hall.

Jag är jättenöjd, och har aldrig skrattat så mycket som när Nicco skulle berätta om allt elände dom fick uppleva på dom 2 timmarna.


Om NÅN, någonsin i framtiden, kommer och säger att dom fått en sideboard att hämtas i Sörmjöle, och frågar om min hjälp, så går jag och gör nåt dumt med mig själv. Så började Nicco, då hon skulle berätta…

Dom körde fast och gled baklänges, Nicco fick nån flaschback från nåt avsnitt av Vägens hjältar. Nån kom ut med en grushink, Åke sa högljutt att -Gud hör bön 🙏 Dom fick låna varsitt par icebugs för att ens ta sig över gårdsplan, dom såg en lastbil bromsa så hårt att den slog i räcket efter E4an. Möbeln var inte bara aptung, utan ännu tyngre. Ja, jag vet inte allt hon sa, för jag skrattade nästan så jag grät 🤣

 

Nu väntar en rejäl flytt av andra saker. Vi har redan bestämt att vi ska ha den nere hos oss. Tanken från början, var att den skulle få stå däruppe. Såååå, rockad av saker, är att vänta. Och lamparmen har kommit så snart kanske vi har en ny lampa med.

Men jag ska börja med prommis, sen åker jag och Ingegerd på äventyr, så jag får greja då jag kommer hem. Tur att man är ledig i dagarna 4.

Ha en fin torsdag, allihop! Och kom ihåg att titta er omkring, på era promenader, ni kan gå miste om både det ena och det andra.

Skenande tåg eller var det bromsarna på en…

Spännande larm jag hade på mobilen i morse. Jag vaknade och skulle titta hur mycket klockan var. Har ju en vanlig klockradio också, och där bredvid den, lägger jag mobilen med skärmen nedåt. Ser att det lyser så jag vänder på den, och jaa, vad fint. Larmet gick men utan ljud.

Nu till det roliga, jag har inte stängt av ljudet, så det är ju ännu finare, att den kan bestämma själv om den ska väcka mig med eller utan ljud 😶

Ljud, hade en bil som stod parkerad på Ica, här utanför oss. Vi satt ute i måndags och pratade med Nicco, som kom förbi. Plötsligt blir det ett skrålande, skrikande, gnisslande ljud. Vi vänder oss om, alla tre, och tittar upp mot Vännäsvägen för att kunna se, vad som var på väg mot rondellen.

Jag lovar, det lät som ett skenande tåg som försökte bromsa på järnvägsspåret. Ljudet passade inte in där det kom ifrån. Åke förväntade sig att se en lastbil med ett släp där bromsarna låst sig och den kom i 120, typ. Nicco vet jag inte ens vad hon trodde och plötsligt, hörs nåt instrument och det blir en takt. Jösses, dom poppade musik och skulle väl visa vad grejerna gick för. Konstigt att taket satt kvar på epan.

Nå, jag vaknade i alla fall nu på morgonen, till ett blött Umeå.

Fast det behövs, och det hade gärna fått regna ännu mer, såpass mycket att dammet trängt ner i gräsmattorna. Igår var det full storm, så det där dammet yrde runt skallen.

Jag hade en tid uppe vid NUS och där blåste det små virvelvindar runt hela stället. Här hade det inte räckt med att hålla i hatten, här hade du skippat den.

Apropå bikarbonat, som jag skrev om igår, så kom jag att tänka på pillren jag såg hemma hos Järlåsaborna. Sally hade köpt ett gäng till Anders, kanske inte lika stort användningsområde som bikarbonaten, utan mer för punktinsatser, fast ja…

Själv tog jag lite vitt pulver läs bikarbonat igår, och tänker fortsätta med det, Det var inte så svårt att dricka heller. Vatten i glaset först, och vispa ner bikarbonaten med sked, och svep sedan, utan betänkligheter.

Avslutar med ett kalenderblad som hänger på kylskåpet däruppe. Hahaa… I love it, lite min typ av humor. Lite svart, rak på sak, och med ironi. Marie Tillman är kvinnan bakom kalendern, har även skrivit böcker.


Ha en fin onsdag, allihop! ps, möt Benny, han bor häruppe ds

Väljer ni Calzone effekt eller vad

Av , , 2 kommentarer 16

När vi gick på morgonprommisen igår, me and our dog, så tvärnitade han plötsligt. Jag fortsatte gå men han stod som en staty och stirrade upp mot Vännäsvägen. Jaja, jag fattade, han hörde och såg en GTS bil. Jag försökte tala om för Winstone, att Åke faktiskt låg i soffan då vi gick och att det INTE var han som körde.

Men nä, han var på väg att sätta sig på blöta backen, bara för att invänta och se, vart lastbilen tog vägen. Då den inte svängde ner från rondellen utan fortsatte rakt igenom, så kunde Winstone släppa fokus på den, och vi kunde gå.

Sally och jag brände iväg på Avion där vi köpte lite pysselmaterial, får se om vi hinner knåpa lite idag. Jag jobbar fast inte så många timmar. Men det är ju alltid nåt som ska göras innan dess och ikväll hade jag hoppats på lite höstljus, fast då vill man helst slippa regnet.


Efter Avion, hade jag en fikadejt på Ullas, och som vanligt så får jag beslutsångest då jag står och ska välja vad jag ska ha till kaffet. Jag gillar ju dammsugare, myrstackar, krokantrullar…mm, men jag vet också att jag oftast börjar må illa av dom, så även om jag först står och ser ut som om jag kan ta vad som helst, så slutar det 99 av gångerna med en bulle. Men dom är inte att förakta, faktiskt.


Vi testade dessa nya tortilia fickor med tacofärs och grönsaker till middagen. Smarta var dom och fick klart godkänt.


Nu undrar jag hur ni gör i ordning era bröd, om ni till exempel äter pitabröd? Jag noterade Åke och Sally som satt och tryckte ner dom ätbara tillbehören på varandra. Jag däremot, vågar vägra Calzone effekten, där allt delas upp i sektioner.

Jag rör ihop det jag ska i brödet och sedan skedar jag ner alltihop, med den perfekta fördelningen och kan toppa med lite sallad för syns skull.


Efter middagen for vi på Nailheads och fikade ännu mer. Men först en titt inne i garaget.


Sally spelade lite biljard och fikade förstås.


Gick morgonsvängen med W, gråvädret håller vi väl alla, på vara less nu.


Sån tur då, att jag fick ett blått, stort kuvert från Tina igår då, och i den följde det med en bok.


Det roliga var att jag faktiskt har boken som skrevs innan denna, och den har jag läst.


Det var mer i paketet. En fin kökshandduk som gör reklam för kryddorna, och lite påfyllnad av dom också.


Samt ett bälte som Åke visade intresse för, och 2 plastmuggar, haha, i love them, till och med Sally sa, då hon såg dom, att hon gillade dom skarpt. Vilka då, frågade jag, ja dom där kopparna du har köpt. Hon visste inte att jag fått dom.


Ha en fin dag, allihop, och en extra bra sådan önskar jag syrran, eftersom det är hennes officiella födelsedag, så Grattis till dig Emma.

Du rockade, på riktigt 🤘👊💛🧡❤️

Av , , Bli först att kommentera 15

Det uppstod vissa problem igår, med att komma på vad vi skulle ha till lunch. Sen gjorde jag hjärnan en tjänst och sa till Åke att vi går på Ullas och tar en varm macka, och det gjorde vi, minsann.


På parkeringen där utanför, står denna grävmaskin parkerad.

På väg dit, frågade jag Åke om det är en sån där han vill ha. Han svarade med lätt lyrisk röst…Jaa!! Mjaha, sa jag, och vände mig om och tittade på honom, men då måste du tala om för mig vad du ska ha den till? -Jag vet inte, sa han och smålog 😎 Ehh, alltså.. ok??

Jag undrar vad det är med grävmaskiner som kan göra en människa att se så drömmande ut. Tänker han gräva ett hål, ett djuuupt hål, 163 långt, då ryms ju jag där 😬🥶 Eller är det bara en sån där grej, igen, som är bra att ha. Gött att finna, ojoj!!

La ut detta på fejjan, och det blir lite diskussioner om hur bra dom är att ha. Wallmarks i Renbergsvattnet har en, jo, men dom har också plats för en. Vi har vår lilla gård som är späckad med saker. Annelie tyckte att vi kunde köpa och ha en i Lainejaur, jodå, fast hm… vad ska han gräva för nåt, förutom hål, lite varstans.

Frågade Theresé vad hon mindes från detta och vart hon fick drivkraften ifrån.

Hennes svar var, drivkraften va nog mest pappa… eller att inget annat fick plats i sandlådan, så man var tvungen att använda ”grävskopan”.
Snart har vi en större ”grävskopa”, så vi får se hur stort Anders leende blir, och hur mycket han förstör…

Och där kom jag ju ihåg att Anders, svärsonen, hade köpt ett sånt där monster. Ja, fast fortfarande, dom har plats, det vet jag.

Sedan kom jag ihåg, nu på morgonen, att även min pappa hade en grävmaskin. Ojoj, här håller han på släta till nåt, tror jag.

Det blev en herrans massa grävmaskiner, plötsligt och då faller det sig rätt naturligt att jag nämner detta, som jag och Nicco fick beskåda, vid ett lunchtillfälle för några år sedan.

Vi satt uppe på ”the food court” och hade utsikt över Rådhustorget i Umeå. Det var stängsel och avstängt lite här och där och dom höll på gräva lite varstans.
Så dras våra blickar till en grävmaskin/grävmaskinist som utför, vad det verkar som, ett pillerjobb. Han tar en dutt med skopan, slätar ut, tar en ny dutt, är jätte försiktig, drar sakta skopan över vad det nu är han håller på med.

Det är nästan så att vi lutar oss framåt för att kunna se vad det är han gör. Så tar han en sista dutt, smeker med skopan och *PANG*, tar han skopan och sliter upp hela alltet, jahaja…det var alltså bara en lek. Och det är väl då sånt där görs, och folk ser det, som man tror att dom bara leker på sina arbetspass 😀

Fast jag kan tycka att det ändå är rätt ok, om man gör det då det faktiskt finns tid till det, det gör ju bara att man tränar upp sina skills och när det sedan krävs en duktig lekman, så är man redan det bästa man kan bli, för att man lekt fram sina kunskaper.

Här tänker jag nu på Sally, och vilket tillfälle för henne om hon får sitta vid spakarna med hennes pappa Anders. The sky is the limit, på vad hon faktiskt skulle kunna lära sig som sedan sitter som gjuten i ryggraden. You go, säger jag bara.


Apropå pappa, så blev jag nu påmind om att det är en minnesdag, just idag. Det var nämligen 9 år sedan han dog. Och samtidigt som det känns som om det var en evighet sedan man såg honom, så kommer man ändå ihåg honom, som om det vore igår.

Här kan jag även köpa, rakt av, att hade han haft intresset att lära sig köra grävmaskin, som ett proffs, så hade han gjort det. Han köpte sin första skogstraktor då han var 18 år. Han som tog licens för drakflygning, då han var över 50 år. Började med att ta lastbilskortet, då han var över 65 år, det satt som aldrig fast.

Det han ville göra, det gjorde han. Och det gjorde han ju absolut rätt i. Tror aldrig att jag sa det till dig, men pappa…du rockade, på riktigt 🤘💛🧡❤️

Ha en fin lördag, allihop!

Kors på taket ➕

Av , , 1 kommentar 13

Vi pratade om däck, förra helgen. Ämnet kanske inte var så långt från verkligheten, då Åke höll på att byta ut dom vintriga däcken till somriga, sådana.

Nu gled ämnet över till punkteringar, och jag minns då Elsie, Åkes mamma, gick med cykeln över övergångsstället som fanns här bredvid kyrkan, förut, plötsligt small bakdäcket. Det kan hända att Theresé var med henne då, men jag vet inte säkert.

Det blev då en hejdundrande smäll. Och jag har för mig att bakdäcket blev vint. Att det finns så mycket kraft i ett cykeldäck 😬

Fast jag blev ögonvittne till en sån smäll, way back in time. Jag gick bakom en pappa som hade sin dotter på pakethållaren. Dom var på väg mot Svampen, den lilla mataffären mitt på Mariehem. Här har jag en bild på huset som även inhyste en bensinmack. Fotograf kan vara en man som heter Sten-Ove Stoltz, han la ut den i gruppen Umeå Stad gamla fotografier.

Och det small utav bara den. Jag kommer ihåg en massa tumult, och höga röster. Flickans byxor sprack i baken. Nu kan jag ju inte säga att det var av smällen, dom kan ha haft en reva förut, men det såg onekligen lustigt ut. Även om upplevelsen för dom, säkerligen inte var lika kul…inte just i händelsen, i alla fall.

Så berättade Åke i förrgår, att han fått punktering…oddsen på det. Inte på nån cykel utan framdäcket på lastbilen. Tur, att han inte låg och körde 80 på nån smal väg, utan det var i lägre hastighet, men aningens otäckt ändå. Det tar ju på styrningen.

Här minns jag ju också, då vi packat ihop och gjort oss redo att åka hem från Järlåsa/Uppsala. Kommer ut ur bussen och upptäcker att luften gått ur framdäcket. *dubbelsuck* Men det löste sig, som det mesta gör. Men inte utan, lite hårt arbete.


Ledig dag, idag, och då börjar man med att stiga upp klockan 6. Men hey, jag har då uträttat nåt ändå. Jag la henna i håret, så jag håller liv i färgen. Ska ut med Winstone på ett tag. Handla lite så jag kan bjuda Nicco på lunch. Hon gör sin tredje dag hemifrån. Det är nån utbildning.

Apropå Nicco, så hade vi en diskussion, och den fortgår. Hur högt tror ni korset på kyrkan är? Och visst finns det nåt sätt man kan mäta saker på, utan att måsta stå där med tumstocken? Dont mind the bird, jag knäppte egentligen bilden på den, eftersom det såg ut som om han satt på lyktstolpen, då jag såg den först. Men det stämde inte riktigt.


Ha en trevlig fredag, allihop!

Helt tanklöst, utan en plan A eller B 😳🤪

Av , , Bli först att kommentera 13

En snabb körning av mamma till Ica igår, resulterade i en hel dag av arbete. Jisses! 🙃

Jag kom ju på, då jag skulle hem, och närmade mig Mio möbler, att jag sett en spegel jag skulle vilja ha. Så jag tänkte att jag går in och tittar (lika med köper den), så slipper jag åka dit imorgon, (läs idag) typ.

Står och dividerar, ska jag ta den stora, blir den för stor, den mindre gör sig inte lika bra. Hm…hur ska den hängas upp, ska det vara svart eller mässing, törs jag…110 cm i diameter, och tavlan med sjökaptenen, är 110 hög. Så slår jag till!

Utan en tanke på hur min bil är skapt? 🤪

Spegeln väger sina modiga kilon och jag håller knappt på orka bära ut den. Sen står man där i ösregn och får inte in den, vare sig i skuff eller baksäte. Ringer Åke och frågar om han råkar vara i närheten, men han har nån mil kvar plus nån utkörning.

Jag får med andra ord, kånka in åbäket igen, säga att jag köpt en för stor sak och undrar om jag får lämna den där, ett tag. Går fint!

Åker hem, men hinner knappt dit, så är Åke på gång. Det är bara att slänga sig i bilen, igen. Kändes överkurs att komma dit med en stor lastbil, spegeln tedde sig väldigt liten i det stora utrymmet på flaket. Men hey, jag klagar inte, spegeln kom hem.

Ställde upp den mot byrån och funderade om jag verkligen var så genomtänkt:

Tog bort kartongen och jodå, det ser bra ut va:

Sen blev det mätning, på både korsan och tvärsan, en omborrning men sen…satt den där, och det blev jättebra!

Varit ut på en kall men uppfriskande morgonpromenad. Nu går vi in på sista etappen i hälsoutmaningen. Winstone, det lilla djuret, får såklart räknas in i mitt lilla team:

Och apropå djur, titta här vilken fascinerande bild/bilder:

Fotografen heter Chen Chengguang. Hans instagram är fyllt av fåglar av olika arter, helt orolig vad han fått till. Klicka på bilden så kommer ni till hans konto.

Hoppas på en underbar dag, för er alla!

Män överlag, lever farligt, speciellt Åke!

Av , , Bli först att kommentera 12

En jag känner, en som heter Jan, delade ett inlägg på FB för några dagar sedan och jodå, det där kan vara svaret på varför kvinnor lever längre än män.

Screenshot 2019-11-09 10.04.48
Nu lever ju jag med en man, som absolut tillhör den där våghalsiga gruppen som kanske inte tänker efter så mycket…innan. Här byter Åke lampa i trappen:

017Mjo, jag kan ju säga att jag sett det där förut men i andra sammanhang. Som den gången Niccos leksaks plan fastnade i ett träd, och Åke tog fram trappstegen från bussen, trappstegen såg ut så här:

9665046741022
Och Åke tyckte det var en bra idé att ställa sig längst upp, för att han skulle nå planet:
Inked9665046741022_LI
Det gick inte bra, hela alltet tippade och för mig var inte det otippat, han klarade sig dock utan skador, så lite tur har han allt haft, om än han har lidit men av andra saker han lyckats med.

Som när han stack in foten under en trälist på lastbilsflaket, för att nå upp att dra kapellet, så tappar han taget och ramlar baklänges men stortån satt fast under den där listen, som han, när han läser det här, kommer att tala om för mig vad den heter…tvärbalk, kanske?

Och han bröt stortån, givetvis och blev uppmanad att gå i träskor, för man gipsar inte tår.

Sen har han ramlat framstupa från det där flaket, då det tog slut men han inte märkte det, då bröt han båtbenet i armen. Därefter föll han baklänges från flaket, då det tog slut och han fick åka ambulans från Vindeln in till akuten här, inget brutet men hjärnskakning och ont i axeln, där hade han tur att pallyften landade 2 centimeter från ansiktet och inte mitt på :O

Jag hade nu tänkt skriva att resten är historia, ja, ni som läst min blogg i alla år, vet ju då han höll på strypa sig själv då han blev hängandes över balkongräcket häruppe, resultat, skadat struphuvud och ifjol, då nacken fick sig 3 frakturer.

42780558_10156616741601585_8598008232868315136_nNär jag nu tänker på allt han gjort så förstår jag varför min farmor, som jag på den tiden hon levde, pratade med varje vecka och hennes absolut först fråga, varje gång, var: Hur är det för n´Åke då, har han brutet nåt nu, eller?

Nåväl, vet inte vart jag ska komma ned det här, men vad man än är med om, så kan man inte leva livet i en bubbla, inte heller vara rädd att testa saker, däremot kan man stanna upp en liten nanosekund och tänka efter om det finns bättre sätt att göra saker på, än att testa först och lära sig sen, att det faktiskt hade varit bättre att lösa det på annat sätt 😀

40661155_2144853449166219_1077036613671845888_n1
Ha en fin lördag, allihop!

11535395_881430381945818_1879530148_o
38825361_208301240033526_4259116456655978496_n 39606975_10156523498791585_3635895420443426816_n26793966_10156145693597608_475086066_n

Handuppräckning!!!

Kan ju vara läge att sätta ut den bilden igen:

8de7764306b921d1e59275c595919decOch svar: JAAA! Handuppräckning! Jag var ute på gården 6.30 i morse och plockade upp locket från dynlådan som knäckts i vinden, samt tog rätt på 2 dynor på rymmen.
Sen har jag varit en sväng med Winstone, som fick följa med Åke i lastbilen idag. Och Oooja, det stormar hej vilt, några snedsteg på vägen, håret helt galet och bara ljudet från vinden, ujuj.

Blir förmodligen inget kaffe ute idag, om det inte lugnar ner sig, förstås:

34307662_10156337108171585_3934094304020004864_nJag får hit fönsterputsare idag, och det är av den anledningen, Winstone får vara ute på vift. Så slipper man hålla koll på honom, den lilla vaktisen.

Han fick duscha igår, och döm om min förvåning då han snällt och lydigt travade in i duschen, såg något skamsen eller ledsen ut, men han gick dit själv 😀

Och jag har bokat in en pälsklippning/trimning av en kompis, så det ska bli lite ordning på hans päls. Den är inte rolig, tänk er att reda ut svinto, ungefär så, ser det ut i baken, och under hans framben. Får se då hon har tid att komma och göra det, på honom, ska bli så skönt att få börja om från början.

Vi tvärgjorde oss en sväng till Byggmax innan stängning igår och införskaffade brädor till trappen, olja till altan och vit färg som ska målas på runt bron. Och vi kom oss en bra bit på väg igår.

34278641_10156336313361585_2307714412363907072_n34446795_10156336313736585_7901007363681812480_n34278594_10156336312951585_8415799652699340800_n34418519_10156337077501585_3031846065973231616_nJag gjorde altanen, ståendes på skallen…hade alltså ingen förlängning till penseln, men det gick hyfsat, känner dock av det i handleden idag, samt lite i magmusklerna, jojo, att man hade såna också 😀

Åke målade den övre delen på bron och gjorde 2 trappsteg, kvar är nu vitmålan, och resterande trappa, samt ett broräcke på högersidan, tror jag…

Nu längtar jag bara tills fönstren är klara, så härligt med utsikt igen! Ha en fin måndag, allihop!

Är luften fri?

Av , , 2 kommentarer 13

Jag har ju infört en ny start, på mina mornar, inget kaffe, utan en kopp te. Och jag förundras över utformningen av dessa ”påsar”, kolla bara, vad lite man har att spela på:

21751984_10155638433911585_7448351643650060162_nDet har hänt fler än en gång att jag rivit av själva tepåsen i öppnandet, smart tänker jag, för då måste jag köpa nytt te, lite fortare…viken affärsidé.

I detta fall med tepåsar så må jag ju säga att det är precis tvärtom i andra fall, eller vad säger:

961869a8f9dd9f26aa1aa3b90c6ebfbfPinterrest.com, hade den bilden

Nåja, jag ska inte göra mig dummare än jag är, jag vet att det finns andra teer att köpa, som inte ligger i påse, fast dom har jag också rivit sönder, eftersom dom sätter fast ”dopparsnöret” i påsen och det är inte alltid man kan ta loss den, utan att påsen rivs sönder…ja, dom har tänkt på allt 😀

Jag och Åke gjorde oss en kvälls tripp till Lycksele igår…av alla ställen. Fy vilken tråkig väg det där är. Och det känns som om jag åkt den färdigt för nåt år nu.

Vi snabbkollade på en bil, och slog till, det blev en sån här sak:

21731480_10155637353816585_4331924968899995943_oDet är en Audi A6 Quattro…-98, om jag inte minns fel, med lite raceeffekter, hehee…

Vi käkade därför middag på Golden bar:

21730841_10155636931406585_4455131300917966455_nTankade på macken, och drog hem. Jag i Audin och Åke i Mercan. Vid Tegsnäset, höll dom på med vägarbete, jag hade en lastbil framför mig, och hörde konstiga ljud, hm…

Ner med sidorutan för att lokalisera ljudet, och det var ju tur, det kom från lastbilen. Men guess what…med min tur och mina magiska fingrar, så fick jag inte upp rutan sen. Och jag körde hela vägen hem, med rutan nere, tjurig som en Hällstenare, som jag är…jag tyckte att jag hade liks fått upp farten. Sen var jag glad att det inte regnade och att det ändå inte var svinkallt.

Vi fick upp rutan med hjälp av våra händer, det är nåt som inte vill funka, men det kan Åke fixa, nu är den då vattentät 😀

Önskar er alla en fin torsdag!

Maria Lundmark Hällsten