Jag sa till Åke för någon vecka sedan, att dom inte har uppfunnit en typ av medar som man kan spänna under en vanlig spark så det blev lite mer glidyta. Det finns redan sa han, men han är inte säker på om det går att köpa som tillbehör eller om det är själva sparken som ser ut så vid inköpet.
Att sparka som det ser ut idag, ger ingen större fart annat än i utförsbackarna. Det ska vara riktigt hårt underlag om man ska flyga fram.
Annat var det för min ingifte morbror som bor i Malå. Han tog tydligen sin spark, en vinter, och sin hund och larvade iväg mot Tjamstan. Det är en relativt stor skidbacke som ligger nästan mitt i samhället. Upp mot toppen for han, och tyckte väl att hunden skulle få sig en ordentlig promenad med mycket motion. Värre blev det när han snodde om och skulle nedför. Han började väl lite försiktigt, tyckte att det gick bra men jädrar när det blev fart under medarna, då var han ostoppbar. Jag önskar att man fått se hans färd nerför skidbacken i 120. Lyckligtvis slutade resan bra, inga brutna ben vad jag kommer ihåg men en fasansfull resa i minnet, han har inte gjort om den…inte än i alla fall.
Jag gjorde en liknande resa för längesedan, typ 27 år sen. En kompis var uppe i Malå med sina föräldrar och dom skulle prompt ha på mig slalomskidor. Jag hade åkt slalom, högst motvilligt, en enda gång tidigare i mitt liv, och det var på en klassresa vi gjort då jag var tolv år, och det var i princip obligatoriskt att åka slalom. Inget jag tyckte var speciellt roligt då, och jag hade knappast ändrat min åsikt nu. Men jag övertalades att få låna hans morsas skidor, och huvva, det skulle vara så lätt att åka.
Vi kom helskinnade upp på toppen, väl där instruerades jag hur man plogade med skidorna för att det inte skulle gå så fort och det gick ju alldeles lysande bra. Jag plogade några meter, kände vinden i ansiktet, kände mig odödlig, satte ihop skidorna och brände iväg. Det gick fort, hans morsa stod mitt i backen och applåderade och skrek –Heja, heja!
Jo nog stod jag på skidorna men jag visste inte hur man skulle bromsa. Jag passerade hela liftkön och fortsatte uppför en liten kulle som fanns där (kanske var en stopp kulle), sen drattade jag väl omkull där så resan tog slut. Jag har inte stått på ett par slalomskidor sedan dess, och jag tänker inte göra det heller. Jag är så nöjd över att kunna ta mig framåt på vanligt vis, det skulle i så fall vara på en spark, fast inte i någon slalombacke.
Ha en bra dag!
Senaste kommentarerna