Etikett: Linnea

Ha inte så bråttom med att växa upp, ni hinner vara vuxna

Av , , Bli först att kommentera 10

Har nu åkt på vägarna här runt Malå, lite hit och dit. Och tänker att det på nåt sätt, känns vemodigt. Tror att det har med alla fina minnen man har härifrån. Som barn, då man sprang barfota på grusvägen. Lekte kurragömma, var med kusiner och stugkompisar. Dom gnisslande gungorna som gav ojämn fart om man var två som gungade samtidigt. Bad, lek och skratt!

 

Man blev äldre, började hänga nere i samhället. Träffade nya trevliga människor. Fika på Dungers, skogsäventyr på vägar man aldrig varit in på.

Storhelga i Norsjö, Arvidsjaur med omnejd, Piteå havsbad, inte att förglömma och faktiskt en utflykt med 2 Malå pojkar, till Pite Dragway.

Även om jag inte kan säga att man har bekymmer idag, så blev min fundering, då jag började tänka på detta. Ifall dom som växer upp idag, får vara lika bekymmerslös? Nånstans tror jag inte det. Det var nog lite lättare att vandra runt i vardagen förr, än var det är idag. Inte så höga krav på en själv. Det var som det var, på nåt sätt.

Jag passar mig dock för att säga att ALLA hade ett lättare liv förut. Så är det givetvis inte. En mycket stor del beror på hur familjesituationen ser ut. Och vilka förutsättningar man får, utifrån det.

Men jag skulle vilja säga att ni som växer upp just nu. Ta tillvara på allt ni kan, sluta önska att ni ska bli vuxna snabbare än ni hinner med. Jag lovar, vuxen blir ni, och med det följer betydligt större ansvar och tiden att få göra lite som man vill, krymper i takt med det. Sen behöver inte det vara dåligt, men allt har sin tid…jag lovar.

Sen tänker man på alla dom som fanns här då. Min farmor, farfar, mormor, morfar, pappa…morbröder, farbröder och moster, ja det är många som inte finns kvar. Här kommer bilder på några av dom.

Farmor och farfar

Mormor Sadura

Morfar Evert i blå luva

Farbror Bosse

Moster Linnea

Morbror Assar

Farbror Osse

Hans fru och min faster Monika

Men minnena av dom, oh ja. Här uppe känns det som om dom är med, även om det inte är i fysisk form.

Vi fortsätter städa upp här och förbereder hemresa så småningom. Inte idag men kanske imorgon eller på onsdag. Vi ser vad vi hinner och vill. Känns ju otroligt skönt att veta att min semester bara är halvvägs gången, än.

Winstone vännen, fick upp ett bus il, på morgonen

Och nu, mina vänner och alla andra. Så är diskvattnet varmt, jag ska diska undan och se om jag får lite sol på kaffekoppen, efter det. Ha en fin måndag, allesammans!

Igår, idag och…

Av , , 2 kommentarer 6

 

Nu kunde jag inte sjå mig längre, utan plockade upp åkerbären som jag hittat i frysen och det bidde lite sylt av den:
Inte så pjåkigt, faktiskt, vi käkade naturligtvis tunnpannkaka med sylten till, som middag.
Efter syltkokningen åkte jag på Expo och kollade in vad dom hade för roliga saker, införskaffade ett litet bord som jag har tänkt att vi ska få fast bredvid Åke, när han sitter i bussen, idag får han ha kaffekoppen på golvet. Och sedan gjordes en kuddinvestering, jag som har två kuddar under huvudet då jag ska sova. Den understa, är en gammal dunkudde som det ibland kommer ut fjädrar ifrån, den är så hårt packad att det är som att ligga på cement. Min övre kudde har jag haft i sisådär…27 år eller nåt.
Åke plockade upp den då vi skulle in med sängkläderna från bussen, han höll den mellan tummen och pekfingret och undrade om detta var min kudde, han lät lite lätt fundersam. Kudden är så mager, tunn och eländig, att det till och med är svårt att trä på kuddfodralen på den. Nå, nu köpte jag i alla fall den tunnaste kudden dom hade och lik förbenat, så pöste den upp rätt i ansiktet varje gång man skulle sno på sig eller lyfte huvudet litegrann…usch, men det får jag väl vänja mig med. Min skruttkudde har nog gjort sitt.
Sedan gick jag och plockade upp alla renätna kottar från vår gräsmatta igår, vi skulle köra en sväng till återvinningen och tömma släpvagnen. Jag har aldrig tittat närmare på dessa kottar men nu vet jag vad det är fåglarna är ute efter, kolla in nötterna som ligger inuti:
Det var gårdagen det, denna morgon började inte så bra, mamma ringde och talade om att moster Linnea, har dött. Ja, vad säger man, hon var inte frisk men detta kom ändå helt oväntat och just nu känns det som om somrarna framöver, inte kommer att bli sig lik, utan henne.
Hon var ju en del av Malå/stugan och allt däruppe. Och samtidigt, visst vet jag att med tiden så vänjer man sig med nuet, och hur det kommer att se ut, men det kan ta tid, och det får det väl lov att göra också. Hon kommer i alla fall alltid att finnas i vårt minne, med allt roligt och underfundigt, hon bidragit med.
Önskar er alla en fin onsdag!

Trägen vinner…förhoppningsvis

Av , , 6 kommentarer 4

 

Det blev en lång och tung dag igår…det hjälps inte, tio timmars arbete är minst två timmar för mycket, i alla fall med det jobbet man har. Så, då är det ju tur att detta endast inträffar en helg av fyra. Synd bara att jag bytte bort min helg som jag egentligen skulle ha haft till nyår och det är den jag jobbat in nu, vilket innebär att kommande helg, även den, är min. Tio timmar på lördag och likadant på söndagen, puh! Fast å andra sidan, jag blev ju långledig vid nyår så jag ska inte klaga.
 
Vi hade ju främmande (konstigt ord det där, främmande, när man pratar om någon man känner, hm…kanske skulle heta bekantingar istället) i lördags. Åkes moster Gunilla och hennes man Bertil. Vi drack kaffe och pratade om livet i allmänhet. Vi fick oss en fin bukett rosor, som var både från Gunilla och Åkes andra moster, Vivan, Niccolina har fotat den buketten och bilderna är så fina att jag tycker ni ska kolla in dom, här är länken: niccolinah.blogg.se/category/bilder.html
 
Min moster, Linnea, ringde igår kväll för att beklaga sorgen. Hon talade om att hennes man fått ett års Internet av deras söner, och nu hade det installerats en dator. Ja, sa hon, hon hade sett att jag googlat…fast hon menade nog att hon sett bloggen. Datorn är knäpp, fortsatte hon, ibland kunde hon inte få igång den och andra gånger startar den av sig själv. Rätt var det är, och mitt i natten, så står skärmen där och lyser som en ficklampa, sa hon, andra gånger, då den inte kan stängas av, så är det bara att slita ur sladden.
 
Ja, sa jag, men ni lär er ju snart hur det fungerar. Haha…sa hon, det är inte vi det är fel på, det är det där j-kla datorn. Sam har nog suttit där och ibland hittar han något att läsa och till och med har han hittat att han fått ett mejl, men nästa gång vet han inte vart han hittade det. Jaja, trägen vinner nog, och jag tror att dom kommer på det…till slut. Man bör nog sitta någon gång varje dag för att det ska fastna. Ja, Theresé, jag kommer nog ihåg hur det var för oss också, dina kära föräldrar, i början 🙂
 
Nu får jag önska er en fin måndag, jag slutar då i alla fall klockan två och det känns skönt, sedan har vi bastun ikväll och jag tror at jag går ner dit en snabbis, sen ska vi nog till huset, allt som är gjort är ju gjort.
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten