Etikett: lördagsgodis

Tillgänglighet i alla ära, fast…

Av , , 4 kommentarer 15

Tv utbudet idag, är egentligen fantastiskt. Och det man inte kan se, utan att betala, kan man hyra, hemma i soffan. Har väl varit så, väldigt länge men jag reflekterade över det för nån dag sedan, då jag letade efter en specifik film.


Jag sa till Åke, att det egentligen kändes lite vemodigt, på nåt sätt. För när tillgängligheten blir så här, inte bara för filmer utan även andra saker, så tar man bort lite av glädjen och nöjet. Att få göra den där utflykten och stå och plöja igenom hyllorna för att hitta den film du ville låna hem, var ju en del i det hela.

Även om jag kan tänka mig att barn som växer upp idag, skrattar om man berättar om hur det var. Fast dom vet inte heller vad dom gått miste om. Precis som med lördagsgodis. Det kändes ju så speciellt, och roligt.

Det som är bra, för givetvis finns det positiva saker med detta också. Är ju att det då blir tillgängligt för ALLA. Idag med pandemi så kan det ju vara extra bra att vi har detta option, men jag tror ni förstår vad jag menar.

Om allt hela tiden ska utvecklas, förfinas och bli bättre, så undrar man lite över vart det ska sluta. Kommer mina barnbarnsbarn, bara att behöva tänka tanken på vad dom vill se, så kan dom göra det. Man behöver inte gå utanför dörren, för allt finns hemma.


Vi har smarta mobiler, datorer och andra smarta saker, men det kan aldrig ersätta visdomsord som våra äldre sa, då vi var barn. Eller gemenskapen du hade med dina nära och kära. Det vemodiga blir då man tänker på dom som aldrig får uppleva det vi fått uppleva. Att längta efter något, att värdesätta dom små sakerna, att glädjas över det lilla, och att inte ta saker för givna.

Jag vet, absolut, att det finns dom idag som aldrig får något av allt detta ändå. Det kanske inte ens finns en teve, men jag menar överlag, det finns ju alltid undantag.

Apropå smart, visste ni att att era namn, kan ha med er smarthet att göra…jo, det är så….ska vi säga så, eller..


Jag visste ju att mitt namn skulle vara med på en sån lista. Och nej, det kan väl aldrig bero på att Maria är ett av dom vanligaste namnen heller, va. Hahaa…

Körde 1 kilo högrev i kastrullen igår och gjorde 2 maträtter av köttet. En köttsoppa med go´klimpen och en dillkött.


När jag kokat högrev, brukar jag ställa ut kastrullen så den nästan fryser, och sedan plockar jag upp fettet som ligger som en kaka, längst upp. Den bjussar jag sedan fåglarna på. Det brukar snabbt ta slut.

Nu, apropå fåglar..

Titta här, duvorna hade igår trängt ihop sig på en stolpe, istället för på 2, men det saknades 3 duvor. Tyckte dom såg aningens hurven ut.


Och idag, med minus 18 ute, så hurvas jag av bara tanken att gå ut. Men jag sitter lugnt i båten, det kommer varmare dagar. Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Googla på den ni…

Av , , Bli först att kommentera 15

Vi pratade smakupplevelser förra veckan, och jag kom osökt att tänka på då man var barn. Inte fanns det så många smaker då, som det gör idag? Du hade 2 ketchup att välja mellan:

40844990_10156560100756585_2366666081201815552_n4 olika flingor, och 3 olika hårdbröd.

40748172_10156560100601585_5702245821961994240_oJa, jag vet, jag överdriver lite men ni fattar 😀

Med alla val du har på affären idag är det inte konstigt om själva handlingen kan göra en stressad.

accfbcf5334ceaeb93771a7f414326c3Hittad på FB

Man läser ett recept och plötsligt poppar det upp nån konstig ingrediens som du aldrig hört talas om och vart tusan ska man leta efter den?

Atamon, var det senaste som dök upp då jag googlade ett recept. Mjo, försök lista ut vad det är…utan att googla 😀 Då jag ser bilden på det, så vet jag att jag sett det förut, men jag har väl aldrig varit i behov av det…tur man har google.

Som barn fick vi ibland tillgång till skafferiet och fick ge provsmakningar till varandra, och utan att se vad det var vi fick, så skulle vi gissa. Gissa nu, vad min storebror ALLTID gav mig? Tabasco, vad annars! *mäh*

Så funderar jag vidare, vad hade vi mer därinne, mja, inte var det några större smaksensationer. Mjöl, socker, kryddor, kakao förstås, vem har inte fått eller gjort en kakaoröra…just saying 😀

Apropå min storebror, så såg jag en snutt av Felix Herngren och hans syster på tv igår, dom har tydligen gjort eller ska vara med i nåt nytt på teve som handlar om just syskon. Dom berättade om glassmätning då dom var barn, att tumstocken skulle fram då ett glasspaket skulle delas.

Ja, det var hög igenkänningsfaktor på den. Fast vi hade ingen tumstock, man gjorde ett märke med kniven, sedan höll man spetsen mot märket och tummen mot slutet av paketet, sedan vände man och dubbelkollade att det var exakt lika långt från andra hållet.

Mamma köpte ibland ett gammal hederligt Bridgepaket eller en Twist påse, och det blev vårt lördagsgodis. Där skulle bitarna delas upp i högar med exakt lika många i varje…*puh* vilken pärs och gissa att ingen av oss tilläts oss själva att blinka.

Men i det avseendet, kontra idag, och nu tänker jag enbart godis, så var det bättre förr. Mer njutning och mer att längta efter, idag är det för enkelt och så mycket mer av det goda. Till och med så man kan säga att det är onödigt mycket mer, och då försvinner ju det där som gör det så speciellt. Synd!

Hoppas på en bra dag för er alla!

Ingen koll på mig själv!

Hittade 2 gamla väskor jag använt förut och gick igenom fickorna i dom. Hittade ett armband, som tycks ha legat där ett tag med tanke på hur svart det var:

33764382_10156321667306585_8305163635911557120_nMen med lite puts var det som nytt igen:

33940791_10156321666276585_7894259630757380096_nDet var dock inte armbandet jag saknar sedan lång tid tillbaka, fick ju nästan upp förhoppningarna där, ett tag.

På tal om lång tid tillbaka. Vi pratade om glass förut, en dag, och jag sa att en favorit var Marängcup, lite som en glasstårta. Vi hade ju lördagspeng som barn, och jag vet att jag berättat att en gång, la jag hela slanten på Bugg, tugga tuggummi en hel dag, för det blev en full påse 😀

Och en annan gång hade jag väl tjatat om att jag ville att mamma skulle köpa just en marängcup, men hon tyckte kanske att det var för lyxigt. Så då köpte jag en alldeles egen, istället för lördags godiset, från glassbilen *lycka* 😀

Så ramlade jag över just en sån där marängcup, inne på Ica Maxi, men idag har dom ett annat namn:

33766451_10156321669191585_1241115896366235648_nOch nog vet jag att jag var mindre i växten, som barn, men inte var den så här liten i alla fall, nä, där har dom gjort som dom gör med massor av saker, krymper innehållet men tar rejält betalt. Fast för mig var det nu värt den pengen att få återuppleva gamla minnen 😀

Idag har jag tid på hjärtmottagningen, hoppas att jag får komma in, jag hittar nämligen inte igen kallelsen. Jag fattar det inte, vet ju att jag stått och läst den där för nån dag sedan, och nu har jag vänt upp och ner på pappershögen men den är borta. Nåja, jag går till receptionen i centralhallen och hoppas att dom har koll på mig, för jag har det ju uppenbarligen inte 😀

Önskar er alla en trevlig dag i solen!
33965568_10156322702366585_4871117629542105088_n

Detta var lite tvåtydigt!

Av , , Bli först att kommentera 16

Theresé fick lunch besök igår, en gammal klasskompis från Umeå, Carro, och ett av hennes barn, dök in, dom bor i Stockholm, så det är inte sååå långväga ifrån. Sonen charmade för fulla muggar och gav oss sina finaste smile, varje gång man tittade på honom.

När dom åkte så packade jag, Sally och Theresé in oss i bilen och drog till Sala Sivergruva, där det finns en rätt så stor, Antik/loppis. Tyckte att detta var lite tvåtydigt:

22050271_10155680992046585_5392118558616736977_n 22049979_10155683117831585_8398335684155718734_nFörst en uppmaning om att inte stjäla, och sedan vill dom att man ska göra det…vart är världen på väg 😀

Hittade en kossa där också, som jag tycks känna igen, undrar om inte Jan B, hade en sån här i hans stuga i Åheden? Fast jag ska inte svära på att det var en exakt likadan. Jag får väl höra vad det lider 😀

22135308_10155683117406585_7202748925530528408_oVi kostade på oss en fika på Johanssons Café:

22090089_10155681163746585_2884081711590755802_nOch plötsligt såg Sally en fågel…inne på fiket, ja, vi satt inomhus fast det ser ut som ute, och ja det stämde:

22141248_10155683115236585_624627341836246904_nGula löv fanns det då gott om, i Sala:

22154431_10155681805741585_1617142262031258061_nDå jag ser Sally tänker jag på i fredags då vi gick mot bussen och hon berättade om då hon råkat plocka efterlysta blommor…jo fast jag tror att dom är fridlysta, efterlysa saker, det gör man hos polisen, sa jag. Hon skrattade och sa jaha, ja just det. Sen fortsatte hon prata om sina efterlysta blommor, så jag tror inte att hon lyssnade fullt på vad jag sa 😀

Handlade på Coop innan vi åkte hemåt igen, vi hade även köpt en andel på V75 systemet och under en kort sekund, igår kväll, kände sig Åke 22 000 kronor rikare, tills han rättade och såg att han missat ett lopp, så det blev bara 6 rätt med en utdelning på 29 kronor, surt!

Men Winstone fick då fira att det var lördag i alla fall, med ett godisben:

22050347_10155683113776585_7880161807272630252_nÖnskar er en en fin söndag!
22051092_10155683114496585_3204204615609062259_o

Testa vita sidan upp!

Av , , 2 kommentarer 14

Åke fick ett pussel i julklapp, det brukar vara som ett lämpligt projekt i juletider…att få ihop. Nu hittade Theresé pusslet som inte var påbörjat, och satte igång att bygga. Jo, Åke var också där och fick dit några bitar, innan det var klart. Sally fick lägga sista biten!

2016-01-05 07.55.30

Jag sa att såna här pussel, är då betydligt enklare än såna som innehåller 50% himmel eller hav, fy tusan. Eller ska man nu vara riktigt proffsig, kanske man skulle testa att bygga ett pussel, med vita sidan upp 😀 Kanske man hann klart innan nästa jul, då.

Och hey, sa jag, varför inte ha ett pussel, typ 50 shades of grey, haha, fast då sa Theresé att det redan finns, ja där ser man, man är inte alltid först, att hitta på saker.

Den ultimata utmaningen vore dock att limma ihop ett 1000 bitars pussel, sätt lim på en bit, placera ut den och limma nästa…puh!!!

En annan typ av utmaning kan vara att prata med barn, dom kan ju ta saker bokstavligt, eller kollra bort en, totalt.

Mamma är så imponerad av Sally. Att hon är så duktig, går och lägger sig själv, sjunger så fint, ja ni vet, allt sånt där som man kan impas av. Så frågade mamma mig, om hon alltid, var så duktig. Nja, sa jag, nog kan hon mopsa sig, om hon är på det ilet, men det är ju inget konstigt.

Så berättade jag detta för Sallys pappa, Anders och han höll med. Så talade han om, att han hade velat att hon skulle äta upp maten. Detta är nog något som alla föräldrar känner igen, barnen säger att dom är mätt…som sjutton, men när dom ställer sig upp från bordet så undrar dom om det är dags för godisintag.

Detta var då en lördag och Sally tycktes inte rymma en smula till. Hon hade nog bara petat i maten. Så säger Anders att äter du inte mer, så blir det faktiskt inget lördagsgodis…och därmed basta (typ). Sally sitter tyst en liten nanosekund, sedan kontrar hon med: Jamen, jag vill inte ha nåt lördagsgodis! Hmph…och vad svarar man på det? 😀

005

Hittade denna lilla roliga historia på FB, håll till godo och ha en fin tisdag, allihop!

Oscar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig sina stövlar innan han skall gå ut i kylan. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget.

När äntligen stövlarna sitter på så säger Oscar: – De sitter på fel fot!

Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oscar säger, stövlarna sitter fel. Hon drar som en dåre i 3 minuter för att ta av dem och börjar om med en super ansträngning för att sätta på dem igen.

Då säger Oscar: – Det är inte mina stövlar!

Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada lilla Oscar som tittar på henne med fiskblick.

– Ok, säger hon, vi tar av dem då!

Och sätter igång med samma träning som tidigare.

– Varför sa du inte det tidigare? frågar hon när hon är klar.

Oscar svarar då: – Det är inte mina stövlar, de är brorsans, men mamma vill att jag skall ha dem!

Fröken börjar gråta och, mycket behärskad fast bestämd, sätter hon på stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter hon upp Oscar, sätter jackan på honom, halsduk och frågar: – Var är dina vantar?

– Jag la dom i stövlarna!

 

 

Det kan bli dyrt

Av , , Bli först att kommentera 15

Hittade en lista på nätet (men nu är den borta) på böter man kan få, om man inte tänker sig för. Och bilen jag låg bakom igår, är ett bra exempel:

Foto1542

Här är det snö och eventuellt is under den, på taket, det är 1500:-, och översnöade lyktor (ingen prisuppgift på det) samt översnöad registrerings skylt, återigen 1500:-, kan alltså bli dyrt att ta sig till jobbet, affären, stugan eller kanske bara granngårds, beror på vad man hade för planer.

Jag och tina hade då planerat gårdagen, vi åkte ut på MM och kollade status på deras saker, och jag hittade detta och förflyttades plötsligt tillbaka till mitten av 70-talet:

Foto1539 Foto1540

Ja jag vet att jag skrivit om det här förut, men för att friska upp minnet lite så hade jag och min kusin Anna, trampat iväg på våra cyklar, och uppdraget var att handla lördagsgodis.

3 kilometer från stugan ligger Springliden, och på den tiden fanns det en lanthandel där man kunde hitta mycket smått och gott. Jag hade siktet inställt på en meter popcorn. Hängde den på styret, tog mig 300 meter från affären och då åkte påsen in i framdäcket och det blev ett ofrivilligt popcornregn över hela grusvägen…snyggt jobbat, Maria! Jag kommer ihåg besvikelsen, inte kul, fast så här i efterhand, ja, det var ju lite humor 😀

Efter MM besöket åt vi en kuponglunch, en god sallad för 40 kronor, väl spenderade pengar och sällskapet hade vi ju alldeles gratis 😀 Hoppas på en fin dag för er allihop, Åke har glömt sin mobil hemma (jobbar telefon, så han kommer antingen att få en jätte lugn och trevlig arbetsdag, utan ett enda samtal) eller så kommer han att dyka upp med andan i halsen då han upptäcker vad han glömt.

Det där är ju ett ofog egentligen, jag vet ju själv hur det är då man glömt den hemma, man kan känna en lätt panik, men varför då??? Man sa ju alltid förut, är det nåt viktigt så ringer dom ju igen. Och då man skaffade presentatör, gick ju snacket likadant, man ville ha en för man var nyfiken, och kände man inte igen numret kunde man testa att ringa upp, men mest troligt var det någon som ringt fel. Jaja, det är så där då man är nyfiken 😀

008 009

Caligula Minus

Av , , Bli först att kommentera 5

Vi hade en gång i tiden en kanin som hette Pricken, eller nej, han kallades för det, Theresé hade döpt honom till Caligula Minus, men eftersom det var lite svårt att uttala så blev smeknamnet Pricken.

Vi hämtade honom uppe i Arvidsjaur en augustidag för ca 18 år sedan, jag gissar att Theresé var runt sex år då. Vi bodde på den tiden, uppe på Mariehem så det blev hans första boende i Umeå. Han var redan två år då vi fick honom och han var inte speciellt tam, utan ville gärna vara för sig själv.
 
Vi hade honom lös i lägenheten, enda rummet han inte fick vara i var tv rummet, annars hade han fri tillgång till allt annat. Han gick på kattlåda så det var inga problem, sladdar bet han inte heller på om man inte lade dom precis framför nosen på honom.
 
När vi sedan flyttade hit fick han lite problem, det är nämligen parkettgolv i alla rum och det gillade han inte, det blev ju halkigt. Jag började med att lägga ut en racerbana av mattor runt lägenheten så han skulle ta sig någonstans och till slut hade han vant sig. Däremot ville han aldrig bli upplyft, hur än mycket vi provade så var inte det hans grej.
 
Enda gången han sökte kontakt var då man satt i soffan, då kunde han trycka in huvudet under fötterna och ville att man skulle stryka honom med foten, men jädrar om du försökte sätta ner handen, då stack han. Sen fixade jag en godis skål till honom, med torkad frukt. När den plockades fram på lördagskvällen så hoppade han glatt upp i soffan och ställde sina framtassar mot axeln, då var han ivrig på något gott.
 
Och dom gånger vi köpte pizza och någon hade beställt en Calzone, då kom han rusande och skulle ha snutten längst ut på pizzan, degbiten. Det var precis som om han kände på sig då det var pizza dags. Men uppe i stugan gick det inte an. Vi testade en gång pizzerian där och när vi kom hem till stugan så vägrade han ta emot biten, och hör och häpna, Calzonen var inte god, han hade smak han.
 
Apropå fötter så är Eloise väldigt lik Pricken, hon diggar fötter hon också. Jag trodde att vi någon gång skulle få det på film, hur hon gör eller på kort, men det är som svårt att tajma in. Om man sitter och rör foten litegrann så kommer hon springandes, sedan rullar hon över eller gör en kullerbytta med riktig snurr, ibland får man lyfta foten lite för att hjälpa henne att få lite fart, och sådär kan hon hålla på 8-10 gånger vid varje tillfälle, hon måste ju verkligen gilla snurren, hon håller dessutom benen alldeles rak och stel då hon åker runt, det ser för härligt ut.
 
Nu måste jag kolla in vad Niccolina har ställt sin mobil på, jag har inte hört att den spelat något än och nu är det bara en timme kvar innan vi ska traska iväg. Ha en bra dag!
Maria Lundmark Hällsten