Etikett: Lucky Luke

Vi hade inget facit i hand…då det begav sig!

Av , , Bli först att kommentera 10

Med facit i hand skulle vi ha döpt Winstone till shadow/skuggan, eller, möjligtvis till, Lucky Luke, ni vet han som är snabbare än sin egna skugga, som Sally fick träffa:

72085907_10156827360827060_7774677802682417152_n

Winstone följer mig i mina fotspår, hela tiden. Vart jag än vänder mig, så ser jag honom, ligger han i soffan och jag går in i sovrummet, så dröjer det 23 sekunder, så kommer han efter.

Enda stället han vägrar gå till, är ner i källaren. Men går jag dit, så står han i dörröppningen, eller så lägger han sig där, och väntar.

78335217_10157643971896585_1567165731596926976_oDet är trappen han inte tycker om, samma steg som när man går upp, men ner, är trappen smalare.

Och sitter jag i soffan, och han går ut i hallen, så ligger han och har full koll på mig ändå, han syns i alla hörn, överallt.

Senaste fotot från igår kväll och jag skulle föreviga fikabordet, visst ser ni vovven?

79087655_10157643977336585_7143109046558523392_o 78133130_10157642102066585_1384230228213104640_oGulligast är han då jag går ut genom ytterdörren. Det är som om han vet då jag ska ta bilen, då ids han inte skälla då jag går ut, men han står i fönstret, ända tills jag inte ser honom längre, han sätter huvudet mot fönstret så han ska se så långt han bara kan.

Om jag däremot ska in på lill Ica, då står han och skäller tills jag försvinner in på affären, och då jag kommer ut står han där och gluttar. För nån vecka sedan gick jag direkt från Ica til brevlådan, på andra sidan kyrkområdet, och då försvinner jag ur hans synfält under 2-3 minuter, och jag kommer fram från andra hållet, gissa vem som fortfarande står i fönstret, jomen hunden.

Nu händer det faktiskt, att jag blir less ibland, speciellt då han sätter en tass under min fot, för att han vill vara nära också…då suckar jag och säger åt honom, please, GÅ OCH LÄGG DIG!!! Och jo, jag kan få honom till det men inte utan att det ska gå långsamt, så det gäller att vara ihärdig.

Jag gjorde i alla fall en pepparkakskräm igår, till fika besöket, bestående av 200 gram Philadelphia ost och ½ dl rårörda lingon, en säker smaksättare, och nu funderar jag på att göra en liten rulltårtsbotten kryddad med pepparkakskrydda, och sedan använda ost och lingonblandningen till fyllning, why not!

Har redan varit ut med skuggan, och nä, jag gillar inte att det är plusgrader nu, så tråkigt med slask och halka. Men som vanligt, vad göra, annat än köpa att det är som det är, eller så får man flytta till nåt land där det aldrig snöar.

Är i alla fall glad att vintrarna då man var barn, såg aldrig ut så här, då var det snö, punkt slut, och kom inte och säg att man klippte gräset, en gång på 70 talet, så det har sett ut så här förr…JA EN GÅNG, och en gång, är ingen gång. Men nu snackar vi om alla vintrar dom sista 10-15 åren, så visst fasen är jorden ur led, och lika säkert som  Winstone är där jag är, så är det vi, det beror på, och ingen annan.

Här är en bild från just 70 talet, och detta är Lainejaurudden, 1:a maj, och jag står med gul overall och vit mössa, tror att jag lutar mig mot min mormor Sadura. Kontra den bilden med hur 1:a maj sett ut sedan dess…jojo!

Skanning_20191204Önskar er alla en fin onsdag, slasket till trots och ger er en bild med en liten…twist :D Kusin Jenny, förstås :D För fler bilder och filmer kan ni följa henne på Instagram:
78753767_10157643976956585_7489686776764694528_n

Varför ids man träta över skit saker?

Av , , 2 kommentarer 20

Jo vi traskade runt Umestan, jag och Winstone. Med uppkavlade jeans och bara en tröja, inte Winstone, utan jag :D Det var varmt, så vi satte oss ute då vi kom hem. Nicco är hemma och förkyld, peppar peppar, så hon satt ute med oss en stund.

Jag träffade Helena nere på stan, vi tog en fika på Brobergs, får se nu, när det blir nästa gång, och vad som hunnit hända innan dess :D

September är en månad som aldrig bara kan passera utan tankar på pappa. Jag brukar oftast gå tillbaka i min blogg och läsa, påminnas, dividera, och fortsätta framåt. Så här såg det ut, för 3 års sedan, på dagen: http://blogg.vk.se/maria-lundmark-hallsten-umea/2012/09/15/dagarna-gar-och-vi-med-dom/

Lite kul också, att Helena, kommenterat just det inlägget.

Sedan tänker jag på såna här händelser, människor som förlorar anhöriga eller nära och kära, och så undrar jag, hur, människor ids träta, över små skit saker, seriöst! Ta detta med ordet negerboll, till exempel, neger är inte en färg, så kom med något annat, ni som undrar varför det är ok att säga vitlök, eller vita bönor.

Inskränkta människor som vägrar ta bort ordet, för att det ALLTID funnits, och som ifrågasätter, varför dom inte får säga det, då dom minsann har en kokbok hemma med just det ordet. Jamen kolla vilket år boken trycktes då. Och fattar man inte att man plockar bort det, med tanke på, och av hänsyn till, alla som faktiskt tar illa upp. Och tar man inte bort det, så för vi ju bara ordet vidare, i generationer.

Och vill man nu använda det ordet, gör det då…men måste man ha en diskussion om det, och känna sig förorättad, för att det finns dom som mår dåligt av att höra det? Man tror ju att det är småbarn som skriver, eller så har dom haft en otroligt dålig vecka…månad, eller ja, kanske hela året.

Mm, säger andra, men det är ju hemskt att man ändrar och tar bort ordet från böcker och filmer. Ja, det är ju samma sak där, varför ska man inte göra det, annars fortsätter det i evigheter. Och sedan undrar jag naturligtvis, varför det inte finns diskussioner om varför man plockade bort Kalle Anka som firade julafton med att åka runt i stridsvagn och sköt mot Piff och Puff. Varför plockade man bort ciggen som Lucky Luke hade hängandes i mungipan, varför visar man inte Tårtan, på tv längre??? Hm…jag undrar jag.

Ska vi fortsätta säga glasögonorm, varför inte, det sa vi ju då jag var liten. Kolla betydelsen på nätet: En giftorm, art av kobror; (nedsättande) person med glasögon. Nä, det var längesedan jag hörde det ordet, och jag gråter inte heller om det inte längre står i någon bok eller sägs på någon film, faktiskt.

Nå, jag avrundar nu innan jag gräver ner mig i ämnet, jag tänker lägga fokus på annat idag. Packa klart väskan som jag tog fram igår, och se…där låg 2 tröjor som jag letat efter, sedan jag packade väskan, i början av juni :D Härligt! Och 2 olästa tidningar, som jag tar med till Lycksele.

Jag ska fixa en middag till min käre make, Åke och till fantastiskt duktiga och fina Nicco och sedan får dom diskutera sig fram till veckans fortsatta matsedel…jag tänker ta en minisemester :D Önskar er alla en trevlig tisdag! Hörs och störs igen, om någon dag. Och jag avslutar med en tatuering, jag hittade på nätet, skulle vilja påstå att den är aningens misslyckad, eller vad tycker ni? :D

nolege-is-power

 

Lyckliga Luke

Av , , 4 kommentarer 9

 

Igår hade vi bankärenden, mamma och jag. Och det var inte det lättaste. Jag hade nämligen ringt och pratat med dom, förra veckan, just för att höra om denna sak var möjlig att genomföra, och det skulle den vara.
Väl på plats, blev det däremot ett mindre kaos, nåt sånt där hade dom aldrig hört förut, eller gjort, nej.. det skulle inte gå. Jag hänvisade till mitt samtal och vad som sagts, dom letade vidare, ringde, pratade med andra, tills lut fick vi byta bord. Hon som satt där fick sätta sig i telefonen men samtidigt som hon väntade klickade hon runt på datorn och vips, så hittade hon en blankett som skulle kunna göra saken möjlig att genomföra.
Nu återstår att se, om det verkligen gick igenom… annars lär det ju komma som ett brev på posten, och nya handlingar kanske ska bifogas, *suck*, vad less man kan bli på byråkrati och pappershantering.
Vi passerade ett skyltfönster på vägen där och vad skådade då mitt norra öga, jo en barntröja med Lucky Luke på. Han var ju som en stjärna för Theresé, då hon var liten, och hon hade en kassettbands väska med en hög av Lucky Luke band i. Jag kunde naturligtvis inte låta bli att köpa den till Sally. I ska ju ner till dom om 3 veckor.
Så här ser den ut, framsida:
 
Baksida:
Lite roligt var att det första jag sa då jag skulle betala den var: Kolla, dom har censurerat den, han har ju nämligen ingen cigg i munnen. Sedan blev jag osäker, hade han verkligen haft det, men jag googlade på bilder och hittade en som ser ut som jag minns honom:
Inget föredöme, med andra ord, men en kul kille, gillade att han var snabbare än sin egen skugga :)
Till middagen satt vi och pratade om chokladbollar (vilka samtalsämnen) och jag sa till Nicco (som älskar dammsugare/punschrullar/filmrullar) att hon kunde ju baka några dammsugare, det är nog inte så svårt, sa jag, det är ju en massa kaksmulor i det. Jaha, sa hon… det är därför dom kallas för just dammsugare… haha, och ja, nu fick man ju fundera på om namnet dammsugare enbart kommer från att dom liknar gammeldags dammsugarna eller om det är för att dom innehåller en massa kaksmulor.
Önskar er alla en fin fredag!