Etikett: Lundmark

Jag är osynlig, till och från

Av , , Bli först att kommentera 12

Ibland känns det som om man är osynlig, på riktigt. Ta bara i fredags, då jag skulle hämta den där lilla special beställningen på bolaget. Killen jag får tag i, står med en kund, och då han är klar med henne så talar jag om mitt ärende. Han upprepar mitt efternamn, ja säger jag, Lundmark eller det kan stå på Hällsten, och så piper han iväg.

Jag väntar, väntar och väntar och börjar fundera…har han gått på fikarast, välte en kartong med tunga flaskor över honom, blev han tvärt sjuk…vad ska jag göra?

Börjar se mig omkring om jag ska be nån gå och kolla vad han håller på med, men så dyker han upp, efter 10-15 minuter, från ett helt annat håll. Han kommer emot mig och börjar fråga om jag vill ha hjälp, så ser han plötsligt igenkännande ut och tappar ansiktet helt.

Han hade glömt bort vad han skulle göra. Han ber tusen gånger om ursäkt, han fattar inte själv hur han hade kunnat glömma bort vad han skulle göra, och när han kommer tillbaka med flaskan öppnar han en ny kassa så jag ska slippa köa, ja han skämdes verkligen, kanske han trodde att jag skulle flippa över, men jag kunde inte annat än skratta, jag förstår ju hur skämmigt det måste ha känts.

Nå, så går vi framåt 1 dag, nämligen till igår. Jag blev bjuden på middag hos Malin som är kundansvarig på assistansbolaget där jag är anställd. Med på middagen var en som jag också jobbat under, för 5 år sedan, mycket trevligt att träffas, det var längesedan och vi hade mycket att prata om.

58378939_10157088797531585_7963372874390044672_nEfter supergod middag, lite drickbart och sånt där, fick vi tag i en kille som skjutsade ner oss till Sjöbris. Vi kollade bara runt lite, hejade på Nicco som var där med Georgo och några kompisar, sen gick vi upp till Harrys. och där blev jag osynlig…igen.

Står i baren för att köpa en öl men killen bakom disken lallar runt och tar andra före mig. Jag surnar till och då han sedan frågar vad killen bredvid mig, vill ha, han som nyss kommit dit, så ryter jag till och säger att nu är det väl ändå min tur att få beställa, och då får jag det, men jag undrar vad det beror på?

Är jag för kort i rocken? Måste jag börja ha platåskor på mig, eller utmärka mig på annat sätt? Detta är absolut inte första gången.

www-skrattnet-se-naken-osynlig-kille-1344600530Och mja, tjurig som jag kan vara så kan det ockås innebära att jag skiter i att gå till just Harrys nästa gång, utan jag väljer nåt annat place. Otur för dom, för jag gissar att mina pengar är lika mycket värda som nån annans, eller?

59542060_10157089474706585_7527129189254692864_nJaja, vi gick vidare till Bishop och satt med nåt gäng som Malin kände och när dom sedan skulle till Max för nattamat, då åkte jag hem…trött men nöjd över en trevlig kväll.

58419432_10157090469061585_426475941661769728_nOch nu sitter jag här och är glad att det är en ledig dag, hade inte fixat att jobba, kan jag ju säga, å andra sidan hade jag aldrig gått ut heller, om jag skulle haft ett pass, så… 😀

Ha en fin söndag, allihop

VAD SA JAG!!!

Av , , 4 kommentarer 11

 

Ibland då man skriver kommer man ju åt Caps Lock knappen så upptäcker man efter några ord att man skrivit med stora bokstäver, och genast ser det då ut som om man skriker. Undrar egentligen varför man uppfattar det så?
Kommer i alla fall ihåg, med ett leende på läpparna, då min mamma införskaffat sin första mobiltelefon, och att lära sig skicka sms stod nog inte överst på ”läralistan”.
Vi skulle till Fällfors, det var dragracing tävling där, och detta var innan jag själv tagit licensen, så det borde ha varit runt 2006-2007. Eftersom ljudnivån på tävlingarna, ligger något över det normala, så lämnade vi katterna hemma i stugan, och Emma skulle mata och ta hand om dom.
Jag hade sagt att dom skulle få, förutom sina kulor, en filmjölks skvätt på morgonen och lite go´mat, så där på kvällskvisten, det var en liten burk med lever av något slag.
Jag skickade sedan ett sms till mamma, och det var väl bara ett sms i allmänhet… att vi hade det bra och så där. Det gick en liten stund så plingade det till i mobilen och jag hade fått ett svar, och håll i er nu: EMMA AR PA FEST SA JAG. FILMJOLK PA KVALL. LEVER HELT FEL.
Ehhh, ok, jag trodde ju nu för det första att hon skrek, och att Emma var i onåd på något sätt, så jag tog det säkra för det osäkra och skrev inget mer, tänkte att jag får vänta tills vi kommer hem så får jag höra vad som hänt.
Det var inte så allvarligt, för det första visste hon inte hur man ändrade storleken på bokstäverna, och sedan var Emma på fest, så mamma fick i uppdrag att mata katterna. Och nu hade hon råkat göra det i fel ordning, dom fick lever på morgonen istället för på kvällen, så det var det som blev fel.
Men lite roligt såg det ju ut och där ser man hur man kan missförstå saker och ting.
Idag är det träning, sen kommer Tina hit och käkar lunch med mig på hennes håltimme, och ikväll ska jag och Nicco på uppdrag igen, hon ska nämligen få praktisera, två timmar i veckan och det blir hos en som håller på med hundkurser i dressyr och valpkurs, kan ju bli hur bra som helst. Så vi ska åka dit och kolla vart det är och få höra lite mer om verksamheten.
Sedan ska mamma och Emma komma hit och fika, jag ska dessförinnan prova mig på att göra en morotskaka…har hittat ett recept som jag nog ska kunna manipulera lite så den blir lite nyttigare än i vanliga fall, morötter i all ära, men man kan ändå inte påstå att en morotskaka tillhör den nyttiga sidan av livet, fast den låter att vara det 🙂
Önskar er alla en fin torsdag!
Maria Lundmark Hällsten