Vi fyllde arbetsdagen igår med, utan att behöva fundera på vad som skulle göras. Chefen hade en bokad tid på lasarettet så vi tog en promenad dit och efteråt så gick vi bort på centrum där jag bjöd henne på lussefika, dagen till ära.

Det blev flåtkusar och kaffe, dock inte morsans flåtkusar, dom går nog inte att jämföra. Nu pratar jag om anisbröd doppad i socker, och detta bröd har säkert många namn. Flåt, kommer ju från flottet dom är friterade i, och kusar… antagligen för att dom urspungliga hade 4 ben och skulle väl föreställa en häst… min teori 🙂

Inga lucior såg vi dock, det är nog helt ute att vara och lussa, det är flera år sedan någon plingade på dörren och bjöd på någon skönsång.

Apropå sång, så kommer jag nu att osökt komma in på… just sång, och skola, och betygsättning. Vet att när jag gick i skolan så ingick det i provet på musiken, att sjunga. Det gör det än idag, och läraren vill höra att man KAN sjunga, hm… undrar vad dom menar med det egentligen?

Varenda människa i världen, förutom en som är stum, kan väl sjunga, om det däremot låter bra är väl en annan femma. Men alla är ju inte födda med takt och att kunna hålla en stämma, ska dom då få ett sämre betyg, än alla dom som sjunger ”vackert”?

Samma sak gäller ämnet bild, slöjd och gymnastik. En viss tumme med sakerna bör man ha för at klara det snyggt, men jag tycker att så länge viljan att lära, finns, så ska även det räknas med i ett betyg. Det ska säkert vara så också, men tillåt mig tvivla på att det alltid efterföljs.

Nåja, jag är glad att jag numer slipper skolan och får hädanefter, istället för betyg, tillgodoräkna mig livserfarenheter, och det är alla gånger värt, minst lika mycket, om inte mer, för här snackar vi verkliga livet, och inget man läser om i en bok eller på nätet 🙂

Nog nu om detta, nu ska jag koka några ägg så vi kan få oss frukost, innan jag knallar ut i minusgraderna med Winstone. Önskar er alla en fin lördag!