Etikett: lyktstolpe

Lite får man tåla…

Av , , 4 kommentarer 16

Jag kom att tänka på…från ingenstans, egentligen, det här då man får en tid, hos till exempel läkare, tandläkare eller det är någon annan som vill boka in en tid hos en själv, för nåt. Och man säger till exempel, jag börjar jobba 14.00, och då får men en tid, typ 13.30. Jamen jag sa ju att jag börjar 14.

Och exakt likadant är det på jobbet, det ska bokas in besök, och jag säger att passbytet är, till exempel 12, ja, då vill dom ha tid, 12. Jisses…som om det inte är tillräckligt med folk i rörelse, precis då man ska byta av varandra. Det kanske bara är jag, men jag skulle aldrig föreslå precis den tiden som någon säger att dom just då, ska göra nåt, folk vill väl landa, eller så skulle jag fråga, vilken annan tid som skulle kunna passa.

Det är som om det inte finns någon beräkning, överhuvudtaget.

Ta bara det här, man stiger upp nu på morgonen och termometern visar på -17 grader, jag menar, vem hade räknat med det??? :D

Med tanke på temperaturen så kommer jag osökt ihåg barndoms tider, och alla minusgrader det var då, på vintrarna, då är ju det här, blahablaha. Vi var ju väldigt ofta uppe i Malå, och -30 var ingenting att rädas.

Dessutom var det inget som stoppade skoterturer på sjön, heller, vadå, -30, det var bara att fälla ner öronlapparna på militärmössan och gasa på. Från ögonfransarna hängde det stora sjok med is, och tog man av sig skoterhandsken då man klev upp på bron för att öppna dörren, så frös handen fast på handtaget, precis som tungan gör om man slickar på en lyktstolpe i minusgrader.

Nä, jag vet inte om jag ska skriva att det var tider det, men man kanske var mer obrydd om just kylan.

Igår var det café kväll på klubben så vi begav oss dit för att få oss en kaffe.

16508215_10154953379911585_9020973324747556154_nInte ofta man ser en amerikanare ute på vintern, men här fanns det minsann en som trotsade minusgraderna:

IMG_3120Brällas senaste inköp, vad månde bliva av detta?

IMG_3109 IMG_3115 IMG_3112Och lite annat, som fanns där nere:

IMG_3096 IMG_3097 IMG_3098 IMG_3100 IMG_3101 IMG_3106 IMG_3113

IMG_3118 IMG_3108 IMG_3104Önskar er alla en fin onsdag!

Riktig närkontakt, utgången blev döden.

Av , , 6 kommentarer 11

 

Jag hade en riktig närkontakt med en sån där lockespindel, i förrgår, då jag skulle vara bussig och städa uppe på Niccos badrum. Jojo, *hurven*, jag stod på alla fyra och höll på torka golvet bakom toaletten, kom upp med handen på sidan av toalettstolen och DÅ… kom en stor s*t*n*s spindel och kravlade mot handen, HU!!!
Jag har ju sagt att jag inte längre är rädd för spindlar, och nej, jag är inte det, men dom kan väl för sjutton hålla sig på behörigt avstånd, jag vill inte bli överraskad och jag måste, tyvärr, dräpa dom stackare som kommer i min väg och det gillar jag inte.
Jag har ännu inte lärt mig att tacklas med just det problemet, själva dödandet alltså, så jag ryckte en parfym och besprutade den stackaren så där lagom att den blev alldeles vimmelkantig sedan kastade jag mig över den och nöp till… borta. Låter ju onekligen lite dramatiskt sådär, men jag gillar dramatik :)
Inte nog med detta, då gick Maria ner i källaren och hämtade upp den där elaka sprayen jag köpt från Anticimex, den där som är så giftig att man ska spruta fyra sekunder i ett rum på 30 kvadrat, sedan stänga alla dörrar och på en halvtimme ska allt levande, vara dött, jopp, och jag sprutade fyra sekunder i hennes lilla badrum så jag hoppas att grannarna bor tillräckligt långt bort :)
Den behandlingen ska jag upprepa om en vecka och då vore det väl själva… den, om vi inte slapp dom där sakerna… ett tag åtminstone.
Jag och Tina gjorde lasarettet igår, åkte Pater Noster hissen runt ett varv, och det gick förvånansvärt smärtfritt, jag trodde allt att man skulle kastas lite åt sidan då den skulle göra vändningen, men den gick obemärkt förbi. Sedan gick vi ner på tågstationen och åkte Willy Wonka hissen, glashissen som inte går rakt ner utan som rulltrappan, typ. Och den startar med ett ryck så det är bara att hålla i hatten.
Bilden tagen av Tina Florin
Vi passerade byggnaden och kom ner på Öbacka strand där vi promenerade runt i omgivningarna och avslutade sedan med en kaffe på tågstationen. Det är ju riktigt fint därnere vid älven.
Bilen tagen (lånad) av Tina Florin
Vid middagstid stod jag och tittade ut genom köksfönstret, såg en som var ute och gick med barnvagnen och tyckte att något inte stämde överens med bilden, det såg ljust ut, jag hade tänkt ropa till Åke och säga att det var som han sa, lite snö gör att det blir ljust, men jag gjorde inte det.
Vid middagen undrade han om jag sett att det var ljust härutanför… lyktstolpen har kommit på plats… YEEES, nu behöver vi inte leva i mörkret längre, och inte konstigt då att jag inte tyckte att bilden av barnvagnen stämde, jag såg ju den och inte bara en svart skugga.
Jag mejlade till Umeå kommun, gator och parker, för 15 dagar sedan:
Jag undrar om det är missat att sätta ut en lyktstolpe utanför vårat staket… det är bara mörker här utanför, och ett hål i gräsmattan med en kabel som sticker upp, och det har varit så i snart två år. Bilder på det finns på min blogg: http://blogg.vk.se/maria-lundmark-hallsten-umea/2012/11/07/vilket-morker-1128140
Med vänliga hälsningar
Maria Lundmark Hällsten
 
Fick sedan till svar:
Hej
Jag ska undersöka har en känsla att det är ett gammalt fundament som är missat att ta bort
Vi håller på att titta över belysningen längs cykelvägar
Vi har börjat med prio ett cykelvägar
MVH
K***** E*****
 
Och det där trodde vi ju inte riktigt på så jag svarade:
Hej igen!
Nej, detta är inget gammal fundament, det har aldrig stått någon stolpe där förut, enligt min man som bott i huset sedan 1958. Så detta har dom grävt men inte gjort färdigt.
//Maria
Och se, nu står den där i sin fulla prakt, oj vad fint det blev, med lite ljus :) Och oja, jag tror nog allt att det var som jag skrev tidigare i min blogg, att den där stolpen nog hade hamnat mellan några stolar och glömts bort, eftersom fundamentet varit där i 1½ år.
Jag önskar er alla en fin fredag!

Vilket mörker!!!

Av , , 6 kommentarer 14

 

Man kan ju undra vad dom håller på med… seriöst. Ni kommer ihåg att jag skrev att dom kapat av björkarna som planterats här utanför… ja, ren stympning alltså. Och igår fick jag ett mejl från en undrande ”Kul-Janne” vad som nu försiggick med björkarna.  Jag kan tyvärr inte skryta med att jag noterat det (kan bero på mitt förvirrade tillstånd), men hör och häpna (och kolla in korten jag tog), nu har dom plockat upp björkarna och ställt dom i högar runt på området:
Ehhh…ok, har dom ångrat sig eller vad? Passar också på att tacka Janne och Ingegerd för kaffet igår, tack tack!
Kolla nu in vart vi bor, huset till höger alltså, vilket mörker:
Det finns ingen lyktstolpe på cykel/gångbanan utanför oss, och kommer man hem på kvällssidan så är det ju totalt mörker som råder, så länge vi inte tänt brolampan, man kan ju tro att vi bor i ödemarken.
Här är ett kort taget i vårt grindhål, till höger, och sen vänder man sig om och fotar andra hållet –OJ, vad ljust och fint det är, (skrev hon lätt ironiskt).
Jag undrar jag, om dom på kommunen låtit en lyktstolpe ramla mellan stolarna (i detta fall, kanske i en vallgrav). Det ser ju ut som dom haft planer på att plantera en stolpe här, för detta finns fem meter ut från vår grindstolpe:
Ser ju definitivt ut som ett hål, lagom till en stolpe, och kabeln sticker upp ur hålet… men så där har det sett ut i snart två år nu, så det kanske vore dags att åtgärda hålet… eller stolpen eller vad dom nu har tänkt sig. Det är då inte speciellt kul varken för dom gående eller cyklisterna som färdas här i mörkret och inte heller för vår del, då man ska backa in på gården i totalt mörker och det kommer folk som varken har reflexer eller lampor tända.
Jag träffade ju Anna igår, vi åkte på Victoria och tog en macka där, då hon tyckte att ett glas vatten på ”Donken”, lät för billigt. Det var trevligt, om än tiden blev aningens för kort. Sedan åkte jag upp till mamma en stund innan jag fortsatte ner på Dressman, där jag köpte både skjorta, slips, och byxor till Åke. Jodå, ska det vara så ska det vara.
Hittade en tröja till mig själv, som jag tänkte ha på begravningen, jag noterade lite glitter på framsidan, men tänkte inte mer på det. Provade den där och jag tyckte den blev perfekt, när jag sen kom hem och provade den igen så får jag se vad det är för glitter… stjärnor. Alltså, till er som kanske missat det, så har jag skrivit att just stjärnor, får mig att tänka på pappa. Han var intresserad av stjärnor, och det är till och med så att han pratade om en viss stjärnbild då dom var här i augusti, han vänder sig till mig och frågar om jag vet vilken det är, och nu ska ni veta att jag kan absolut, ingenting om stjärnor, förutom Karlavagnen, den kan jag ta igen.
Och jag säger Cassiopeja, och det är just den han var ute efter. Vart jag fick det namnet ifrån den gången, har jag inte den minsta aningen om, men det gör att jag kanske ännu mer, förknippar just stjärnorna med honom. Önskar er alla en fin onsdag!

Lutande stolpen på…

Av , , 7 kommentarer 7

 

Enya är som en baby, ibland springer hon runt och jagar mig och så fort jag tittar på henne och böjer mig lätt framåt, så gör hon sig beredd att hoppa upp. Hon har än inte gjort det, förmodligen för hon känner att det kan bli fel om hon måste ta tag med klorna för att hålla sig kvar.
Nä, däremot får jag böja mig ner så pass att hon når att sätta upp tassarna kring min hals, vilket hon gör, sedan lägger jag ner handen bakom henne och då stiger hon upp med tassarna i handen och jag ställer mig då upp. Hon tar ett ordentligt tag om min hals med tassarna och borrar in huvudet under hakan på mig…sedan kan hon sitta där i två-tre minuter och sen vill hon ner igen. Vid såna tillfällen är det svårt att ta ett kort på henne, för hon kommer emot mig så fort jag sänker blicken mot henne :-)
När jag nu liks hade kameran framme igår så passade jag på att ta ett kort på den fina lyktstolpen som dom planterat eller för all del, placerat, på andra sidan vägen:
Visst har dom fått den rak och snygg (skrev hon och smålog). Nicco sa att dom stått där jättelänge med diverse fordon för att få den rak, men sedan lade dom ner och åkte därifrån. Nu har dom kopplat i strömmen i den så jag vet inte jag, men det ser ju då ut som om dom är nöjda med sin insats.
I eftermiddag ska jag nog sätta mig på bron och fota alla knäppa fotgängare, cyklister och bilister, som passerar här. Det är verkligen cirkus. Vår in och utfart är inte märkt med vare sig övergångsställe eller cykelöverfart…inte än. Men av någon ofattbar anledning ska ändå alla över, just här. Och hälften eller mer, av alla bilister stannar för at släppa över dom.
Inget ont sagt om att man kanske vill vara snäll…men dom tvingar ju dessutom mötande att agera likadant. Gå bort till dom riktiga övergångsställena istället, så det blir någon ordning. Dessutom genar jättemånga över den nyplanterade gräsmattan…varför? Ni ser bara löjliga ut där ni går och försöker undvika att skopa upp jord i sandalerna.
Jag råkade sitta ute på bron igår, då Åke kom hem från jobbet, han blinkar för vänstersväng, stannar för det kommer mötande och givetvis kommer det folk från höger och på vår infart ställer det sig två cyklister som ska över åt andra hållet…mitt i vägen. Dessutom stannar nu den mötande trafiken för att släppa över människorna, ser ni scenariot framför er? *SUCK*
Nu har jag slutat sucka, ska ordna någon typ av frukost och sedan får vi se vad jag gör. Kanske städar upp lite och sedan ringer och hör vad mamma tänkt göra idag. Önskar er alla en fin dag!
 
7 kommentarer
Etiketter: , , , , , , ,

Giraffer

Av , , 4 kommentarer 7

I Atlanta, Georgia är det olagligt att binda en giraff vid en lyktstolpe.

Sååå, har ni en giraff så vet ni att det är okej att binda fast den vid en lyktstolpe här i Sverige, för vi har nog ingen sådan lag.

4 kommentarer
Etiketter: , , , , , ,