Etikett: macken

Det är som det är, men inte alltid, helt klart!

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 maj 2023 kl 07:59, 2 kommentarer

Winstone var absolut inte på topp igår morse. Han ville varken äta eller dricka. Även om han gick på gamla vanor. Han vill i sitt huvud, men inte kroppen. Så jag ringde Björkstadens men dom hade inga akuttider förutom möjligtvis idag men då skulle man hinna vara där, först.

Nä, det var ingen bra plan tycker jag utan ringde tillbaka till Distriktsveterinärerna i Vännäs. Bar ut Winstone till bilen och drog iväg dit, igen.

Ny undersökning, hon ville ha en second opinion, in kommer sedan 3 till. En av dom gör en massa tester, kollar reflexer och så vidare. Winstone är märkbart sämre i vänstra bakdelen. Det ser, till och med jag. Baktassen vill inte hänga med.

Dom tror att det kan vara en skada på ryggraden. Här finns en del att välja på, det kan vara diskbråck, men även andra saker. Så nu börjar vi i alla fall med annan behandling. Medicin som ska smärtlindra samt en annan som ska ta bort eventuell svullnad runt skadan. Vi ska då börja märka skillnad, på 3-4 dagar.

Så i mitten av juli, får vi se vart han är i sitt helande. Och sedan får man givetvis, utifrån det, bestämma hur man ska gå vidare. Man kan göra en CT scan, där man kan få information om både mjukdelar och skelett. Den proceduren utförs i Sundsvall. Men… vi behöver inte tänka så långt, just nu. Utan vi hoppas på det absolut bästa, och tar, dag för dag, precis som den kommer.

Igår var det i alla fall en lång dag för Winstone. Han fick ligga ute på gräsmattan med oss, ett tag.

Men i övrigt gjorde han inte så mycket mer än så. Gick några steg utanför staketet, men fick bäras tillbaka. Håller en tumme på att medicinen han nnu fått på morgonen, ska ge honom en liten extra kick.

Med allt detta sagt och skrivet, så har jag också funderat en hel del. Tror att min bedömning kan stämma utan att jag är utbildad i ämnet på något sätt. Säg nu att det är ett diskbråck. Den skadan kan han ju ha fått i julas, då han halkade omkull. Sen har inte den fått läka helt ut, och då behövdes inte mer än detta, för att det skulle rivas upp igen.

I så fall, kan man säga väldigt krasst, att Veterinären vi var till då, gjorde en felbedömning då dom pratade om höftkulan.

Nå, det gör inte saken bättre för vår Winstone idag, han är där han är.

Jag och Åke for en snabb sväng till Sävar med Camaron. Bara för att komma ut en stund och tänka på annat. Det var stor uppslutning på macken.

Hem igen till regn och blåst. Jag och Nicco tog bilen till träningen. Men främst för att vi båda två, led lite av ont i fötter och ben, haha… Kan vara en efterdyning av allt gående och tränande. Vi kan väl i alla fall, säga så! Sen vet vi väl alla, initialt, att man ska bryta av träning med annat, ibland, bara för att ge kroppen en förändring.

Man kan även träna hjärnan med att tänka annorlunda. Titta på den här bilden och se om ni faktiskt, kan se två olika saker. Vad ni tror först att det är, och sedan vad det verkligen är.

Med det önskar jag er alla en fin fredag!

En hint av himmelriket!

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 maj 2020 kl 09:49, Bli först att kommentera

Vi grillade parisarna ute igår, och jag gillade dom, mera som mat, köttiga och mättande, men ändå som korv. Vi äter aldrig parisare som middag, men med en sån där, så kan vi faktiskt göra det.

Tyvärr finns inget idag som kan mäta sig med parisarna som serverades på macken i Åmsele, dom var en hint av himmelriket. Men nån gång på, kan det vara 90 talet, så såldes macken och sedan gick allt utför. Macken existerar inte idag, inte den korven heller 🙁

Jag tvättade Camaron, ställde på den och tankade i några liter, och sedan var den redo för premiärtur:

Körde ett varv runt stan med en lycklig hund i baksätet, åkte sedan hem och jag tog my other car, och åkte till Blomsterlandet där jag köpte ett fyrpack pelargoner som jag roade mig att plantera om:

Tacksamma blommor om man bara får igång livslusten på dom.

Kokade kvällskaffet så det skulle stå klart då vi skulle köra en runda med Camaron, efter middagen. Så fick jag ett sms från Bo-Lage, jag hade en flaska att hämta ut, och dom skulle ha öppet till 20, så då hade vi även en plan med vårt åkande/körande.

This is what, jag hade beställt:

Kan inte komma med en recension på den då jag inte har brutit plasten…än 😀 Sen ifrågasätter jag varför jag köper nåt som jag inte begriper vad det är, secco, stod det på flaskan, sa mig ingenting…

Men efter att ha hällt ut den, ja, jag gjorde det, den smakade äckligt, så googlade jag och hm, torrt vin, det är ingen höjdare det, fiii f-n!

Ute var det sedan 4 grader varmt så vi struntade i att elda nåt mer, utan jag gjorde oss varsin kaffe Karlsson istället och tände ett ljus som fick hålla oss värmen inomhus, och det var valborgsmässoafton för oss, inte så pjåkigt:

Här kan man kolla in några norrländska ord, diskuteras kan ju, vart gränsen för Norrland går, dialekter kan ju också vara väldans lokala. Den som delade detta inlägg frågade vilket som var favoritordet. Har ni nåt? Klicka på bilden för att ta er dit!

Mitt är egentligen 2 ord, he, förstås, vilket är ett enkelt ord för lade, ställa, sätta, hänga, och sedan ho, som är frågan om vart du lade, ställde, satte och hängde.
För att ta ett exempel: He du upp jackan på kroken? Vars ho du jackan? Lätt va 😀

Hoppas på en fin 1:a maj, för er alla!

Hann bli orolig!

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 mars 2018 kl 08:21, Bli först att kommentera

Nu har jag min bil tillbaka, den gick igenom, fast jag hann ändå bli lite nervös. Tyckte att besiktningsmannen såg butter ut, samt att han höll på lite för länge.
Han kallade fram mig till disken, pekade på betalapparaten sedan sa han, ja, men det där såg ju bra ut. Vilken tur, svarade jag och sa just att jag blivit lite orolig. Nämen, sa han, det var ju nya grejer där.

Sant, fast med vår tur så hade det kunnat vara nåt annat fel istället, man är som van med det. Som den gången jag skulle in med Camaron, fick ombesiktning men gavs tid att göra det med en gång och åkte tillbaka efter 1 timme.

Kommer inte håg vad felet var, men framdäcket skulle lös. Jag körde till Brälla, och där var Åke och dom grejade på med flinka händer, jag åkte tillbaka, och visst, felet var åtgärdat, men…

Killen sa med ett litet leende på läpparna, att jag skulle åka raka vägen tillbaka till stället jag varit på, och be dom ta loss däcket igen. Vid hanteringen hade dom lyckats vrida på bromsslangen vilket i sin tur skulle ha lett till, kaos, då bromsvätskan inte skulle ha kommit fram. Men hey, det fixade sig 😀

Efter besiktningen åkte jag till Preem för att fylla på lite i tanken. Står där och filosoferar och plötsligt läser jag nåt på pumpen som jag aldrig sett förut:

What, gå in och lämna körkort eller förskottsbetala, ojoj.

Kommer in och vet inte om jag ska be om ursäkt för att jag inte noterat vad som stått där, och frågar tjejen hur länge den där suttit uppe.
1 år, svarar hon och plötsligt känner man sig lätt dålig, snacka om att inte vara uppmärksam på saker. Fast, hon säger också att dom har lite koll på dom som är återkommande kunder, och jag är väl en av dom. Annars kan dom ju som låsa pumpen.

Tydligen är det många som tankar och blåser iväg…helt otroligt. Men här ska jag också villigt erkänna, att jag och Åke gjort samma sak, en gång för längesedan. Dock utan att vara medveten om det, hahaa…

Vi var ute på Teg, vi skulle tanka bilen och Åke skulle samtidigt köpa en limpa cigaretter. Han gjorde detta, kom ut och vi åkte iväg. Så säger han, halvvägs in till stan, att han tyckte att det blev billigt, han fick det inte att stämma, vi kollar och inser att hon glömt, att ta betalat för soppan.

Ärliga som vi är, vänder vi om, åker tillbaka och han går in och betalar. Jo, tjejen hade insett sitt misstag då vi åkte, hon hade nog inte noterat att vi stått vid en pump, utan bara trott att det var ciggen han skulle köpa. Hon hade dock gett oss tid till att komma tillbaka, och i annat fall hade hon ringt Polisen, dom har ju kameror på ställena.

Så, vi valde ju rätt, ärlighet kommer man längst med, men titta på den här stackaren, som valde fel 😀

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Folk tror säkert att jag…

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 april 2017 kl 08:20, Bli först att kommentera

Påsken är över, och nu är det bara några dagar kvar innan vi är inne i maj, otroligt. Så kan man snart börja nedräkning till semster, jo…det kan man, om jag skulle strunta i det så kom semestern så fort att jag inte hann med den och sedan satt man där igen och insåg att hösten redan var kommen…typ.

Fast nu ska vi inte gå händelserna i förväg, det är mycket som ska hända innan dess, trevliga saker. Järlåsa resan, min 50 års fest :D, Nicco tar studenten, en härlig semester, och förhoppningsvis, nån tävling mitt i hela alltet. Dessutom flertalet besök på Gamlia och bilträffarna som brukar vara däruppe.

Vore konstigt också om vi inte åker ner en sväng till, till Järlåsa, fast då blir det nog i vanlig ordning, med vår buss. Och det kan väl hända att det blir efter semestern, så långt har vi inte planerat än, beror också på dom vi tänkt våldgästa, är ju som bra om dom är hemma då.

Åke tyckte att Jeepen behövde en liten tvätt, så han ”lånade” den igår och pep iväg till biltvätten, nu känner man knappt igen den:

Kom att tänka på vår Amc vi hade, den som var så låg under, vi körde in den på biltvätten på Haga, det var nåt som lät under. När vi sedan skulle backa ut därifrån så satt den fast. Jojo, det var nån list dom hade på golvet, förmodligen runt nån smörjgrop, och där fastnade bilen. Jag var tvungen att hoppa ut och gunga upp den fram, så vi kunde knöla den över den där grejen.

Biltvätt tyckte jag var spännande som barn, lite obehagligt, man små blundade, då pappa körde igenom tvätten. Ja, då stod ju inte bilen still och maskinen rörde sig, utan tvärtom, in på ena sidan och ut genom den andra.

Idag blir det en fjärde kaffedejt för veckan, ja jag vet, folk tror inte att jag gör annat än skvalpar och dricker kaffe överallt 😀

Igår var det som kontaktperson, jättetrevligt, och lärorikt, och idag med en gammal kollega till mig, som råkar ha sitt jobb här i närheten, vilken tur, och tänk, vi tyckte att vi kunde kosta på oss att besöka Ullas, fredag som det är 😀

Ha det gott, allihop!

Hit ringer man…fel

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 december 2015 kl 08:30, Bli först att kommentera

Jag ringde banken igår, enbart för att få höra att jag skulle fylla i ansökan på nätet, hon guidade mig dit och det var exakt samma ansökan jag redan gjort. Så vad hjälpte det mig? Nä, och fortfarande kunde man inte boka in en tid hos handläggare, men…man kan gå in på kontoret nere på stan, så det är väl precis vad jag kommer att få göra det. Snacka om dålig service, som bankerna numer erbjuder.

Sen undrar jag vad som händer med en som inte har en dator, och den ska ansöka om ett lån, men dom får inte boka tid på banken, hm…dom blir utan pengar.

Jag tankade upp Jeepen, och fick lätt panik efteråt. Jag brukar alltid dra ut nyckeln, annars piper bilen så fort man öppnar dörren. Jag var klar, hoppade in men nyckeln var borta. Alltså, jag letade överallt. Hoppade ut, kollade pumpen, sätet, mellan sätet, undrade hur jag skulle framföra inne på macken att jag inte skulle kunna flytta bilen eftersom nyckeln var borta.

Tänkte på det försvunna kuvertet, ja det kom ju fram till slut. Rundade bilen och öppnade passagerardörren, inget på golvet men då jag lutade mig in såg jag en del av min nyckelring, den hade ramlat ner mellan sätena på den sidan, puh!!! Så slapp jag skämma ut mig 😀

Theresé provade ringa hit igår, flera gånger, men hon sa att det var någon som talade om att hon ringt fel, hela tiden. Vår telefon alltså…*suck*. Ja, jag testade ringa upp henne men det gick inte heller, även fast vi använt den, en kvart innan, och mamma ringde hit dessförinnan, och det gick bra. Det ska gå troll i allt!

Fick veta upplägget för julafton, vi blir 17 personer, med 3 mindre barn, inräknade, en diger hop, med andra ord. Och jag fick uppdraget att införskaffa julglögg, så det får bli den som Ingegerd och Janne hade med sig hit, den var julig och god. Samt, givetvis, en alkoholfri glögg också, finns ju dom som ska köra bil.

Ja det drar ihop sig, en vecka kvar…och jag köpte faktiskt en julskinka igår. Ska griljera den, och sedan får vi använda den som smörgåspålägg, det blir bra det. Önskar er alla en fin tisdag!

Bild från ifjol

Vi luftade bilen…igår

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 december 2010 kl 08:51, 5 kommentarer

Ibland blir det inte som man tänkt sig…det började bra och bilen var packad med saker ända upp till taket, det var ombyteskläder, klappar, mat, kuddar, ja till och med lampa som ser ut som en julgran:

Jag skickade ett sms till Theresé då vi var på väg upp till Malå. Då hade vi nyss passerat hippologum, och det var -24 grader.

Första stoppet gjorde vi strax innan Hällnäs, då Åke kändes sig nödbedd att gå ut och insupa lite kall och god luft (viss ironi där).

Vi hade köpt med oss lite julmust, coca-cola, jag hade till och med tänkt göra en äggtoddy, dagen till ära, satt där och tänkte på all dricka vi hade med oss, och precis i den stunden så kommer jag på den enda grejen som vi glömt, jo, för det brukar oftast vara något man har kvar hemma, spriten. Nåja, nog skulle vi klara oss utan den, det var inte hela världen, men så säger plötsligt Åke att värmen började stiga lite oroväckande, bilen gick varm.

Ska du inte stanna av säger jag, så den får kyla av lite innan vi fortsätter, dom har ju en mack i Åmsele? Då hade vi ungefär 1½ mil kvar dit, men Åke tjurades och trodde väl i sin enfald att vi skulle ta oss hela vägen dit, men icket, en mil kvar och bilen kokade våldsamt och sen dog den.

Ut och upp med huven, fruktansvärt kallt, lite blåst och inte hade jag satt på mig några lång…trosor, heller 🙂 Höll formligen på skaka sönder efter tio minuter. En bil kom och stannade, men det var inte så mycket han kunde bidra med, det handlade ju bara om nedkylning samt en liten bön om att den skulle starta då den kallnat.

Det gjorde den och vi kunde fortsätta en mycket osäker resa till macken, tror aldrig att en mil har känts sååå lång, förut. Men vi hann dit och någon däruppe tyckte nog att han kunde hjälpa till litegrann för macken var dessutom öppen, vilket vi hade börjat betvivla, julafton, Åmsele och allt vad det kan innebära. Då var klockan ungefär 13:20, dom skulle stänga 14:00. Vi gick in och köpte oss en kaffe, tyvärr så hade dom stängt grillen så vi fick oss ingen lunch, men vad kunde man göra åt det då, gilla läget och hoppas på att dom sista tio milen skulle gå fort. Man höll ju på känna en viss hunger.

-30 grader var det i Åmsele, hon som har hand om macken talade om att det varit -35 uppe i Sorsele och det lät ju inte så bra. Dessutom med den lilla blåst som var där så var det ju inte konstigt att tänderna höll på hacka sönder, det var ganska så nära vattnet, där vi stod då den kokade, så det kan säkert ha varit en -35 där också.

Åke fyllde på glykol och rödsprit, sedan gjorde vi en kort omröstning och bestämde där och då att resan till Malå skulle avbrytas, vi tordes inte fortsätta uppåt där det kanske inte heller skulle vara så mycket mer trafik samt att det är lite längre mellan bebyggelserna. Vi hade ju större chans att ta oss hemåt än uppåt, om det skulle krisa. Nicco gick med på detta men vi fick lova att det skulle bli en Internetfri kväll, och det fick hon ju givetvis uppfyllt.

Sedan började återfärden vilket inte blev en speciellt skön upplevelse, vi fick nämligen aldrig upp någon värme inne i bilen. Snacka om att frysa in på bara benen, jag tror att jag var nära att få frostskador i främre hjärnloben, vid inandning genom näsan. Åke lade handen vid fläkten vid några tillfällen och sa –Jamen nu känns det som om det blev varmt. Jo tjena sa jag, det kommer inte en gnutta värme från den där, du är så nära döden som du bara kan vara och det är därför du känner dig varm. Viss *ironi* där.

Nicco hade fått en julklapp av Birgitta och Fred, dom hade sagt att några såna där så skulle hon inte frysa, nu undrade hon om hon skulle få öppna det paketet, ja gör det sa jag, det kan ju vara något du har användning av nu, och se, det var en filt med döskallar på, som hon snabbt vecklade ut och lade över sig, den kom väl till pass.

Innan vi burit upp allting vi hade packat in i bilen, så hade det gått en stund. Vi fick oss en välförtjänt lunch, halvfyra på eftermiddagen. Det plingade till i min mobil och jag hade fått ett sms, jag sa till Åke, det där är nog Theresé, men…det skulle faktiskt lika gärna kunna vara Jan A, som nu sett att det lyser här, och då har han bara skickat ett stort frågetecken, och sen skrattade vi. Men vad rätt jag hade, det var Jan och han undrade bara om vi var hemma. Jag tyckte det var lättast att ringa upp och fråga honom om det såg ut som om vi var hemma, jo sa han, det lyste i erat kök för en stund sedan. Ja, sa jag, vi är hemma, men Nicco tycker att vi ska låtsas som om vi är uppe i Malå.

Hon tyckte att detta var jätte pinsamt, snacka om en onödig resa. Men jag tror jag satt och skrattade hela vägen hem, detta är väl nåt att berätta på skolan sa jag, allt vad vi gjort på julaftonen, du sa hon, det här berättar man inte för någon. Men som vanligt är det ju så, att denna julaftonen kommer vi att komma ihåg, det hände något och även om det kanske inte var så hysteriskt roligt då man satt där, så kan man ändå skratta åt det.

Vi kan ju alltid säga att vi luftat bilen, vi kan också se det från den positiva sidan, all mat vi hade med oss, klarade sig alldeles utmärkt, det var ingen upptining där inte, snarare en viss rädsla att all dricka skulle förfrysa och smälla sönder. Vi fick se ett fint vinterland även om det var genom istäckta fönster, vi fick oss en äggtoddy a´la Maria och slutligen, vi fick en riktig kick av att få komma in i värmen, guu´se skönt det var.

Önskar er alla en fin juldag!

En gorilla på macken

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 april 2010 kl 07:02, Bli först att kommentera

Vet inte varför denna lilla historia poppade upp i skallen, nu på morgonen, men det gjorde den. Den gick att läsa i Hemmets Journal för några år sedan och var skriven av en av deras krönikörer.

Nå, denne man var ute med bilen på en längre resa och hade med sig en tvååring som satt fastspänd i bilbarnstolen. Dom hade kört länge och barnets humör höll på tryta. Han/hon var less på att sitta still och klockan var ganska mycket.

Han stannade på en mack för att få låna toaletten, sedan köpte han lite godis, om inte annat så för att muta barnet till tystnad. För att muntra upp stämningen, då han kom ut, så började han lunka på som en gorilla, svänga med armarna och gjorde små ”apläten”, allt medan han slog sig för bröstet och närmade sig bilen. Han tog i ordentligt då han var framme och då han äntligen tittar in för att förhoppningsvis få ett glatt leende tillbaka så förbyts det glada upptåget till en förskräckelse.

Han har tagit fel på bilen och inne i detta fordon så sitter en kvinna/tjej med en burka över ansiktet, ögonen talar om en viss skräck, hon kan ju omöjligt veta vad som flugit i honom, förmodligen trodde hon under en kort stund att det var en galning som var lös. Han backade kvickt undan och nickade lite ödmjukt till henne innan han hoppade in i sin egen bil och gjorde en rivstart därifrån.

Jag hade ju nästan önskat att man fått se denna lilla händelse, den är ju bara för rolig.

Roligt har vi planerat att ha ikväll då vi beger oss till Maltträsk med Brälla och Lena. Vi har fått leasa två av deras stugor, och i en av dom sover jag och Åke och i den anda camperar Nicco och en kompis till henne. Jag har fått i uppdrag att införskaffa räkor så vi vet att kvällen kommer att bjuda på något gott 🙂

Önskar er alla en trevlig valborgsmässoafton, vädret till trots, ett sämre väder behöver ju inte innebära att kvällen blir tråkig, den blir så bra som ni gör den. Ha det gott!

Etikett: macken

Det är som det är, men inte alltid, helt klart!

En hint av himmelriket!

Hann bli orolig!

Folk tror säkert att jag…

Hit ringer man…fel

Vi luftade bilen…igår

En gorilla på macken

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten