Etikett: Malin

Choklad vs Vanilj, eller vad f-n!!!

Av , , 2 kommentarer 16

I förrgår hade jag tänkt lägga ut den här bilden på min fina röda tröja och skriva att jag ÄLSKAR livet <3 <3 <3 Man får en liten skitfläck på bästa tröjan och sen häller man på fläckborttagningsmedel och det slutar med en fläck som blev 15 gånger större. Mm, men jag iddes inte.

67729536_10157329610141585_5762831167510282240_n

Nu önskar jag att nån hade filmat då jag tog ut min kaffekopp från mikron, hade ju tid på NUS så det var lite bråttom, och tog 2 skorpor som fick bli mitt mellanmål. Vänder mig om och det blir en svallvåg i koppen, för att parera tappar jag skorporna i golvet samtidigt som jag stampar med foten för att häva svallvågen och jag krossar en skorpa och kaffet landar på tröjan…ÄLSKAR LIVET!!! <3 <3 <3

68374145_10157329609096585_6852506452595048448_nVet inte alls vad jag höll på med, igår. For och handlade, hade fått tips av Malin, en kollega, att köpa ALPRO vanilj havremjölk och göra ett iskaffe på den. Jag letade och trodde att jag hittat rätt.

Skickade den här bilden till henne och frågade om det var denna:

68512144_741752016264956_2756258222410039296_nFick snabbt svar, nej, den ser ut så här:

67571477_2489804954414994_5363399273406791680_nOch då undrar jag naturligtvis, vart f-n kom chokladen in…och märket??? Hur kan jag vända choklad till vanilj, jisses!

Var in en tvärsväng på Nolia, och jag visste det, inte var det gratis trots gratis inträde, blev ju sugen på en ring, som låg och ropade mitt namn:

67827022_10157331590901585_949033759183732736_nNå, det var inget hemmansköp, det får gå för den här gången!

Upp på fyslab och kopplade upp mig mot verkligheten:

67845898_10157330229566585_6113708967433601024_nVill ta av den här nu, känns som om jag går runt med ett förkläde av nån konstig anledning, eller konstig och konstig, man har ju ett band runt nacken.

Jaja, några timmar till sen är den väck!

Det blev ett köp till, igår kväll, oplanerat, men det blev en massa planering. Det här är nämligen nu i helgen:

67498227_2539152632804153_3467570648476286976_nOch det är min jobbarhelg, fast jag hade gärna velat se The Go Getters, som låter så här:

Samt Pepita Slappers, som låter så här:

Sen spelar även The WinklePickers, och dom har jag aldrig hört men tror att det är dom här, i all fall:

Så, jag pratade med Emma, syrran, som bor i Hissjö, om det finns plats för en buss nånstans, och det tror dom, sen pratade jag med den som byter av mig på lördag och vi gjorde några timbyten så jag slutar 18, perfekt, sen var det ”bara” att swisha pengar, betalt och klart.

Egentligen inte vad vi behöver lägga pengarna på, men sa jag till Åke, alla brukar ju alltid säga att man måste få unna sig nåt

Ha en fin fredag, allihop!

68665968_10157331587346585_6491954170118012928_n

Jag är osynlig, till och från

Av , , Bli först att kommentera 12

Ibland känns det som om man är osynlig, på riktigt. Ta bara i fredags, då jag skulle hämta den där lilla special beställningen på bolaget. Killen jag får tag i, står med en kund, och då han är klar med henne så talar jag om mitt ärende. Han upprepar mitt efternamn, ja säger jag, Lundmark eller det kan stå på Hällsten, och så piper han iväg.

Jag väntar, väntar och väntar och börjar fundera…har han gått på fikarast, välte en kartong med tunga flaskor över honom, blev han tvärt sjuk…vad ska jag göra?

Börjar se mig omkring om jag ska be nån gå och kolla vad han håller på med, men så dyker han upp, efter 10-15 minuter, från ett helt annat håll. Han kommer emot mig och börjar fråga om jag vill ha hjälp, så ser han plötsligt igenkännande ut och tappar ansiktet helt.

Han hade glömt bort vad han skulle göra. Han ber tusen gånger om ursäkt, han fattar inte själv hur han hade kunnat glömma bort vad han skulle göra, och när han kommer tillbaka med flaskan öppnar han en ny kassa så jag ska slippa köa, ja han skämdes verkligen, kanske han trodde att jag skulle flippa över, men jag kunde inte annat än skratta, jag förstår ju hur skämmigt det måste ha känts.

Nå, så går vi framåt 1 dag, nämligen till igår. Jag blev bjuden på middag hos Malin som är kundansvarig på assistansbolaget där jag är anställd. Med på middagen var en som jag också jobbat under, för 5 år sedan, mycket trevligt att träffas, det var längesedan och vi hade mycket att prata om.

58378939_10157088797531585_7963372874390044672_nEfter supergod middag, lite drickbart och sånt där, fick vi tag i en kille som skjutsade ner oss till Sjöbris. Vi kollade bara runt lite, hejade på Nicco som var där med Georgo och några kompisar, sen gick vi upp till Harrys. och där blev jag osynlig…igen.

Står i baren för att köpa en öl men killen bakom disken lallar runt och tar andra före mig. Jag surnar till och då han sedan frågar vad killen bredvid mig, vill ha, han som nyss kommit dit, så ryter jag till och säger att nu är det väl ändå min tur att få beställa, och då får jag det, men jag undrar vad det beror på?

Är jag för kort i rocken? Måste jag börja ha platåskor på mig, eller utmärka mig på annat sätt? Detta är absolut inte första gången.

www-skrattnet-se-naken-osynlig-kille-1344600530Och mja, tjurig som jag kan vara så kan det ockås innebära att jag skiter i att gå till just Harrys nästa gång, utan jag väljer nåt annat place. Otur för dom, för jag gissar att mina pengar är lika mycket värda som nån annans, eller?

59542060_10157089474706585_7527129189254692864_nJaja, vi gick vidare till Bishop och satt med nåt gäng som Malin kände och när dom sedan skulle till Max för nattamat, då åkte jag hem…trött men nöjd över en trevlig kväll.

58419432_10157090469061585_426475941661769728_nOch nu sitter jag här och är glad att det är en ledig dag, hade inte fixat att jobba, kan jag ju säga, å andra sidan hade jag aldrig gått ut heller, om jag skulle haft ett pass, så… :D

Ha en fin söndag, allihop

Märkt för livet!

Av , , 9 kommentarer 14

Vet inte vart jag ska börja…Nicco och jag drog iväg där vid 9.30 igår. Parkera på Åhlens taket sa hon och jag följde order. Vi gick ner mot kajen, över vägen och där…säger hon stopp, här ska vi in. Jag förstod med en gång vad nu presenten/överraskningen var, en tatuering. Det stod nämligen Red Dragon Tattoo på skylten.

19030445_10155344587956585_2473978000796137045_n

19024909_10155341387431585_3084229291376679643_oJag har ju en gång sagt att jag aldrig skulle göra en tatuering, det är inget som lockat och jag ville tillhöra den lilla skaran otatuerade människorna men…så sa ju Nicco vid nåt tillfälle att man ska prova att göra allt, en gång i livet (med viss modifikation, ALLT tror jag inte men…), så jag svarade henne att om jag skulle få en tatuering, javisst, då gör jag den, men jag skulle aldrig betala för en. Ja, och se hur det gick!

18951228_10155341966671585_5404524601682772743_n 18952950_10155341966581585_180291079423815736_nOch jag kan nu säga att jag gjort det, 2 gånger, första och sista det blir ingen fler :D Och den presenten fick jag av Nicco och Theresé, danke!

Sen var det hem, stök och bök, planera, ställa i ordning, bära, och allt sånt där, och jag är evigt tacksam för all hjälp, det där vet jag inte om jag velat göra själv. Malin, Chrille och Helena, arbetskollegor till mig, dök in med en present…en stor slowcooker, härligt, den ska jag nu testköra så får man beta av lite allt möjligt i den, tack så mycket!

Nu ska jag dela upp vad jag fått i kommande inlägg, lite varje dag, annars blir det too much. Strax efter 17 kom det in en hel skara människor på gården och sjöng så fint…det var, Brälla, Lena, Mats och Helena, Jitte och Ina, Mats och Hafdis, Thord, Camilla och Ebba, Mats ”Masken”, och gissa vad, det var dom som köpt växthuset och det slutade inte där, jag fick även en tomatplanta, gurkplantor, physalis, paprika och chili, så nu blir det nog till att montera ihop huset. Tack så mycket!

18951406_10155344581071585_5272271176427808121_nMed sången avslutad så bjöd vi på fördrink och en renklämmebit till, och sen blev det Taco dinner för oss. Här avslutar jag dagens inlägg med en visdom sagd av Sally, tidigare under dagen, då jag och hon pratade om nåt och jag sa, ”Allt kanske inte blir som man tänkt sig” och hon sa…och håll i er: ”Ja, 1+1 blir inte alltid 2, lägg ihop 2 grushögar får du se!”

Tackar för allt så här långt, det var en supertrevlig kväll och det kommer som sagt mera, sedan, och önskar er alla en trevlig söndag!

18951416_10155344581911585_6716782045001265889_n 18952750_10155344582331585_1853218676137023176_n 19030378_10155344585596585_1982515399184333222_n 19030656_10155344585046585_2653484974152770815_n 19059269_10155344586151585_3494366199080253328_n 19059659_10155344584066585_6333849082320777171_n 19060128_10155344583696585_5946329480306314196_n 19105772_10155344582951585_6661423797894737233_n
19059445_10155344618446585_4138674237811658569_n 19030201_10155343751651585_2071586493223386640_n

Vem vet vart och hur och när?

Av , , 2 kommentarer 11

 

Jo, dom ringde upp från kirurgen igår, nu var det en annan som satt i receptionen eller vad det nu kan heta.  Jag förklarade återigen och för fjärde gången, vad jag var ute efter, och hon kollade vad som skrivits upp, och hon sa… typ, följande:
Aha, här står det att Malin, kontaktat Frans, men det var inte bra, för Frans är i Afghanistan, så Sören tar över och skickar vidare till Gösta, Gösta undrar vad det är för intyg, ett med ett datum eller ett sjukintyg, Fredrik säger att dom ska kolla om dottern… Gösta skriver att det ska kollas så det inte blir dubbelt till dottern…och sen har det inte hänt nåt mer.
Nu säger hon i receptionen att hon ska kontakta Malin, som hon vet, har haft hand om pappa, vi ligger på, säger hon, och jag kan ju inte annat än hoppas på det då. Men tillåter mig själv att tvivla på att detta var sista gången jag behövde ringa upp kirurgen.
Alltså hur ska någon kunna veta vad den andra gör, om dom bara skickar vidare och inte fullföljer vad som påbörjats? Kanske detta är en av anledningarna till varför, patienter försvinner mellan stolarna, dom slussas också vidare från ena stället till nästa, och ingen vet till slut, vart dom ligger… knappt dom själva.
Jag steg upp i morse och noterade ett fint ljus ute på vägen, ner mot bron:
Det var alltså en långtradare med släp. Och nu vet dom flesta som känner till detta område att ingen lastbil ryms under bron, och det kanske chauffören noterat, för den stod still. Vad jag inte begriper är hur den ens kommit på tanken att köra dit ner, i den trånga rondellen och hur han sedan trodde att han skulle kunna backa tillbaka.
Men… han backade inte, och han körde inte heller framåt, nejdå, han svängde upp på gärsmattan/lervällingen/asfalten, mellan kyrkan och vägen, och står just nu med nosen mot vårt hus. Så kan man också göra.
Önskar er alla en fin onsdag, själv ska jag ringa till sjukgymnasten… har så förbenat ont i ryggen så efter uppmaning från sköterskan på vårdcentralen, som jag ringde igår, så kontaktar jag dom idag och ser vad dom har för utlåtande om mig… om det finns hopp… eller om det bara  är amputation som gäller. Seee Yaaa!!!