Etikett: man

Kom till the end of the line

Av , , 2 kommentarer 11

Då vi satt och pratade om boken Stacken, i torsdags, så kom frågan upp ifall man hade haft eller fastnat för nån favorit karaktär. Jomen så var det. Jag tror att vi alla gillade en specifik man, Joseph (osäker på stavningen), som överlag var rätt beige, han följde med strömmen. Även om han hade åsikter så höll han dom lite för sig. Han ville inte skapa konflikter.

I övrigt, om man nu skulle välja nån så tog dom andra en kvinna, jag har inte koll på namnen och nu pratade vi så pass mycket om annat också, så jag vet bara att mitt val, stack ut lite. Jag gillade nog mest, kvinnan som satte andra på plats, värnade om sina nära, var en ensamvarg, men ville ha något mer. Hon ingav respekt hos både kvinnor och män.

Här drog jag iväg en liknelse med kvinnan Qristina Ribohn, hon som var i med i första avsnittet, första säsongen av Farmen. Hon finns numer inte i livet och nu kan man titta på den säsongen om man vill.

Jag ville, så jag varvar den med den nuvarande säsongen.

Nå, den kvinnan tror jag att man antingen hatade eller älskade. Hata kanske är starkt, man kan säga ogilla eller älska, det låter bättre. Jag fattade inte vilken planet hon var ifrån, första gången jag såg och hörde henne på teven.  Men jag ändrade mig så till den milda grad, att jag hade sån lust att bara ringa och prata med henne, haha. Jag gjorde inte det, men vad jag älskade hennes raka sätt att vara. Pang på, så här tycker jag, punkt!!

Varför ska man lulla in saker i bomull? Det är inte så att jag själv, brakar på, det beror alldeles på vem jag hänger med, situationen, magkänsla/intuition. Ibland tjänar man på att sitta lite i bakgrunden och inte säga nåt. Man behöver kanske inte starta upp något som man vet, på ren känsla, inte kommer att leda nånvart.

Fotnot: Jag och Tina pratade magkänsla och/eller intuition, vi var lite osäkra på vad skillnaden var. Därför googlade jag nu, haha. Ja det kan betyda samma sak, för mig är magkänsla lättare att både skriva och säga än intuition 😅

Summa summarum är väl ändå, att vi allihop, borde vara lite av den där Josef i boken, han som tar in miljön och människorna och följer med, samt lite av Qristina stuket, säg som det är och gå inte med på allt. Sen kan man slå på lite av allt möjligt där emellan, ödmjukhet, öppensinnad, glad, rolig, lättsam och seriös. Listan och önskemålen kan göras lååång

 

Jag åkte en bit utanför stan igår. Fick träffa en eventuell, framtida brukare. Jag hade, inför denna träff, kollat kartan trettifjorton gånger, både ritad och satellitbild. Och jag kände mig helt säker på vart jag skulle. Jodå, jag vet, det har jag tänkt och känt förut. Missade infarten och tog nästa. Kände med en gång att detta stämmer inte, men smal väg och jag visste i huvudet att jag sett att man kunde köra runt. Så jag fortsatte i sakta mak framåt. Tills jag kände att det här måste vara the end of the line.

Svängde in så jag hamnade mitt på en gård som jag körde igenom. Men där stannade jag och ringde. Jodå, jag hade inte villat bort mig totalt, huset jag skulle till låg 50 meter framåt. Fick höra att jag absolut inte var den enda som missat den första infarten, man får känslan av att det är en privat väg.

Vi hade ett trevligt samtal och det kändes jättebra. Så vi får se hur det blir. Brukaren får fundera om jag passar in där eller inte. När jag åkte hemåt så körde jag ut den väg jag skulle ha kört in. Så ska jag dit fler gånger så VET jag nu, precis VART, jag ska svänga in…haha, säger jag ja.

Åke är iväg och visar upp bussen för en man som helt oförhappandes plingade på dörren igår då jag var borta. Han bor inte här utan hade kommit upp enkom för Rallyt och då passade han på. Kul, jag hoppas att han gillar bussen lika mycket som vi gjort. Blir väl ingen affär idag, hur som, men han får ju se hur den ser ut i riktiga livet.

Inte så skönt väder ute, jag frös då när vi gick ut i morse. Men det kanske har slutat blåsa. Ser då skönt ut då man kikar ut genom fönstret. Paret som skulle kolla ut genom deras fönster och upptäckte katten i prekärt tillstånd, tyckte nog inte att det såg så härligt ut. Fast lite småroligt, men inte för katten, stackarn…

 

Önskar er alla en toppen lördag!

Vet ni namnet på gamen?

Av , , 2 kommentarer 14

En till födelsedag, idag. Min svägerska Svetlana, fyller år. Men precis som Theresé och Anders, som redan avverkat sina födelsedagar i augusti, så finns dom för långt bort för att firas på dagen. Nu råkar det dessutom falla sig så, att min lillebror Lars, som är gift med Svetlana, fyller 50 på måndag…hoppla. Gissa att vi kommer att fira dessa 4 personer nästa vecka, då vi åker ner, bara så där, för att. Men idag, GRATTIS Svetlana, hoppas du får en fin födelsedag!!

Gick bra att jobba igår, kändes mer som om man var där för att hälsa på. Vilket perfekt jobb man har, va. Inte alls alla förunnat, det vet jag.

Hade ett längre samtal med en kvinna från inlandet, (stället där hon bor, börjar på Ren och slutar på vattnet) igår kväll. Hon tillbringar mycket av sin tid med sina hundar och gärna ute i skogen dom dagar hon tyar med. Björn har dom gott om, och hennes största rädsla är att hon ska stöta på nån som ger sig på hundarna. MEN…hon har björndödar kniven i byxfickan. En tadaaa…svampkniv

Ehh ok, sa jag, och du tror att du kommer att kunna dräpa en attackerande björn med en liten kniv?? Ska du först borsta till honom och sedan sticka han i nosen?

Nja, hon skulle rusa till björnen, medan den var upptagen med hundarna, svinga sig upp på ryggen och hålla fast sig i nacken på bamsen och sedan ta honom via ögonen.

Jojo, sa jag och fick en bild i huvudet på nåt litet barn… hm, det kanske var Mowgli jag såg för mitt inre. Fast skillnaden är ju att han satt frivilligt på Baloo och studsade runt på ryggen.

http://www.clipartbest.com

 

 

Bäst jag skriver att vi drev lite, fast vem vet, bättre att ha något överhuvudtaget i fickan, än ingenting. Apropå Djungelboken, en kuggfråga, och kika nu inte på svaret utan att fundera. Vet ni namnet på en av gamarna som sitter där i trädet?

Imorgon ska min bil in på Verkstan, felsökning på insprutningen. Kan vara där felet ligger. Återstår sen att se om det kan fixas på nån dag. Åke har varit och beställt en backventill till sin SAAB, kan vara den som spökar där. Ska bli kul att se vilket fordon vi tar oss ner till Uppsala med.

Solen skiner och vi med den. Har hört att det talas om Brittsommar, så den hoppas jag verkligen på. Då kan man få riktigt fina dagar i september. Värmen den tiden är ju inte lika tryckande som då den kommer i juni och juli.

Ha en fin torsdag och passa på att njuta av dagen, ni som kan. Avslutar med en rolig historia jag hittade bland mina inlägg. Och svaret på vad gamen heter…Flaps, såklart! Klicka på bild för klippet från youtube. ”Du Flaps, vad ska vi hitta på?”

 Det var en gång en perfekt man och en perfekt kvinna.

De träffades och eftersom deras förhållande var perfekt, gifte de sig.

Bröllopet var perfekt och deras liv som gifta var också perfekt.

En julafton där det snöat en hel del, det perfekta paret körde bil på en slingrande väg. Plötsligt såg de vid vägkanten en man med en bil som hade punktering.

Det var jultomten med säck full av julklappar.

Eftersom de inte ville svika några barn, erbjöd de Tomten att åka med dem så att han kunde dela ut alla gåvor. Sedan började de dela ut presenterna.

Tyvärr försämrades vädret och alla tre råkade ut för en olycka.

Endast en av de tre överlevde. Vem?

(Tänk först innan du ser svaret här nedan.)
.
.
.
.
.
.
Naturligtvis var det kvinnan som överlevde.

Hon är den enda en av de tre personer som finns i
verkligheten.

Alla vet att Tomten och den perfekta mannen inte existerar.

För kvinnor slutar historien här. Män kan fortsätta läsa…..
.
.
.
.
.
.
.
Bonus för Män:

Om Tomten och den perfekta mannen inte existerar, så betyder det att det var kvinnan som körde.
.
Det förklarar olyckan …..
.
…… Och en sak till: Om du är kvinna och läste slutet av historien visar att:
Kvinnor gör aldrig som de blir tillsagda

He gäll att använn rätt taktik. Kärlek ❤️ eller pengar, kanske 💰

Av , , 10 kommentarer 15

Åke gjorde sig redo för för att kliva ut genom dörren igår. Kommer in i hallen och säger: -Kolla, vad hipp jag är! Och visar stolt upp sitt bara knä.


-Du, sa jag, din mamma hade INTE hållit med om det. (10 sekunders TYSTNAD). Hon hade gett dig tusen spänn så du hade fått åka och köpa dig ett par nya Jeans.

Nu är det 18 år sedan, min svärmor dog. Helt knäppt, att det gått så lång tid. Men minnena lever kvar. Och jag VET, att hon in facto, hade gjort precis som jag sa till Åke. Han var inte så villig att klippa sig, back then heller. Och hon var inte sen att sticka till honom en 500 hundring så han kunde gå till frisören.

Ja, då blev han ju mer eller mindre tvungen att göra det. Det var ju inte som om han tackade nej till pengarna heller. Hm…är det så jag ska göra, månntro 🤔

Annelie, min vän på Rote (i Renbergsvattnet), kör med andra taktiker. Hon la ut detta för någon dag sedan och nu citerar jag, med tillåtelse av henne.

”Jag blir rörd. Denna fina vickflakaskäppa fick jag av en underbar granne för några år sedan.


Vi tjärade den och fyllde med blommor. Tyvärr far blommorna illa när det kommer störtregn så jag frågade min älskade make.

-Kan du inte göra ett tak till den? Som ser gammalt ut? Typ takspån. NEJ sa han. Så jag gjorde som vanligt, pratade med min underbara svärfar och det visade sig att maken redan pratat med honom.

Nu på morgonen for de och tog ner en tall för att göra takspån men den dög inte tyckte de. Så ut igen och leta efter en lagom tjock asp. Sågade den i lagoma bitar och gjorde takspån i hyveln på hembygdsområdet.

Nu är gubben ute och ska göra takstolar. ❤️ Svärfar lärde mig att jag INTE får säga hästkärra så detta var sista gången.
Det heter Vickflakaskäppa!

Tänk så omtänksamma gubbar jag har ❤️❤️❤️”

Efter det kom ett inlägg om själva görandet. Här tycker jag att det är så fantastiskt och imponerande, vilket arbete dom gör. Och när jag sitter och kollar igenom bilderna så tänker jag ju bara på min pappa. Hade han funnits i livet hade det lika gärna kunnat vara jag som gjort ett inlägg om honom och nåt av alla projekt han höll på med.

Det satt sällan fast! Jag vill nu visa vad dom gjorde, så här kommer bilderna och Annelies egna beskrivning om händelseförloppet. Det är alltså hennes man Ulf och svärfar Kjell, som är på bilderna. Jag älskar varje ord och bild… och slutet, WOW!!

”He gäll å hitta en tall som ger tak å int ha voxi för fort”


Sen ska man si dell att virke int ger vride


Godkänt


En rikti gammtall

Barkas ve barkspadan


Kapas i tre olika längder


Wow! Hyveln på hembygdsområdet!


Först varve. He ger viktit att fibern ligg åt rätt håll


Andra varve


Den här användes till att måtta ut vart nästa sporann skull lägges


WOW ❤️❤️❤️ Nu ska nock och kantbrädor fixas. Sedan vänta på solig dag och tjära själva vagnen.”

Tack Annelie för att jag fick dela, och jag är fortfarande fascinerad över hur mycket kunskaper din svärfar besitter. Vilken guldgruva för din man, som inte bara har det i generna, utan även får såna här tillfällen att göra sakerna ihop med sin pappa.

Nicco kom hit på middag igår och efter den åkte vi till träningen. Med bil för att undvika att bli plaskblöt innan vi hunnit dit. Mig gjorde det inte så mycket. Jag gick till Umestan igår förmiddag, på egen promenad.

Åke har nu kapat balkskor så dom ska jag måla. Hade ju trott att vi skulle kunna måla staketstolparna igår, men det var innan vi såg att regnet skulle styra dagen.

Idag blir det samtal till Försäkringsbolaget. Jag vet inte riktigt hur man gör anmälan då man fått faktura och inte behövt betala på plats. Finns inga koder på fakturan som dom vill att man ska skriva in på anmälan via nätet.

Ska givetvis ut en sväng och sedan är det jobbet som kallar. Önskar er alla en fin måndag!

Det är så hälsosamt och framför allt stärkande…i fjällen!

Av , , 2 kommentarer 14

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen 🎼🏂🎹

Fast med tanke på att vi inte alls vet hur vädret ser ut, den dagen det är dags, så kanske man får hjälpa till med det där stärkande, tänker jag. Därför blir det ett besök hos Bo-Lage där jag har en leverans av något starkt. Och hey…blodapelsin är nyttigt, det vet jag Den ska med till Hemavan, så de så!


Snö har vi ju redan så det räcker tyckte man igår. Så satte det igång igen, innan läggdags.

Och det fortsatte då man steg upp. Det blir nalta tung gått, då det inte hinns med att skotta så tidigt på dagen. Fotnot, på bron var det minst snö…


Men…jag påminner om att 1:a maj, inte är så långt borta. Som brukligt, brukar det vara jättelite snö kvar, den dagen.

2022

Då var vi dock i Nyköping men ändå.

2021


2020


2019


2018


Här kommer nu en liten story jag såg på fejjan. Vet inte om den är sann, men…why not 😅

Jag vet att jag inte borde ha gjort det här, men, jag är 83 år gammal. Jag var på McDonalds drive-through i morse och den unga damen bakom mig lutade sig mot sin tuta och deklarerade högt och tydligt, att jag tog för lång tid på mig att beställa.


Så när jag kom till första fönstret, betalade jag för hennes beställning tillsammans med min egen. Kassörskan måste sedan ha berättat det för henne, vad jag gjort, för när vi flyttade oss framåt, lutade hon sig ut genom fönstret och vinkade till mig och sa ”Tack. ”. Uppenbarligen generad över att jag hade återgäldat hennes oförskämdhet med vänlighet.

När jag kom till andra fönstret visade jag dem båda kvittona och tog hennes mat också. Så nu får hon åka tillbaka och ställa sig sist i kön och börja om igen.

Lärdom: Respektera äldre människor, och tuta inte åt dom för att jäkta på. Tuta åt fel person och det kan straffa sig. Är du vänlig så får du förmodligen tillbaka det, på ett eller annat sätt.

Med det, mina vänner och läsare, önskar jag er alla en fin fredag!

-Gud hör bön 🙏, vrålade Åke!!

Av , , 2 kommentarer 12

Gick en prommis utmed Strandpromenaden igår. Strålande fint väder, men som oftast förtas lite, då det har en tendens att blåsa. Lite mer därnere vid älven också.

Såg på håll, ett äldre par som satt på en bänk. Kvinnan ställer sig upp, tar mannen under armen och han ska resa sig upp, men han sätter sig ner igen. Dom gör om proceduren, men med samma resultat. Jag ser att kvinnan ser lite orolig och hjälpsökande ut.

Det kommer en kille som springer förbi mig, han är ute och motionerar. Jag tänker förstås att han sett vad som händer och kvinnan söker ögonkontakt med honom men nä… han passerar i en grisblink.

Klart jag frågar om dom vill ha hjälp och kvinnan skiner upp och säger ja, absolut, han ska bara ta sig upp från bänken. Vi tar han under armarna och han är uppe på nolltid. Han säger på ett ursäktande sätt, att det blir så där då benen inte bär. Ja, svarar jag, men vad ska man göra. Dom är jätte tacksamma för hjälpen, som tar 10 sekunder av min dag, men som betyder så mycket mer för dom.

Jag ångrar att jag inte fortsatte säga att jag tycker ändå dom gjorde det bra. Att sluta vara ute och röra på sig är nog mer förödande än att behöva en liten hjälpande hand för att komma sig upp.

Sen kommer givetvis en tyst undran från mig. Varför hjälpte ingen till, innan jag kom fram? Bryr man sig inte? Är man egotrippad eller blundar man bara för omgivningen? Jag blir ändå lätt störd då jag tänker på det. Vi är ju inte ensamma därnere på promenadstråket, jag kan väl ändå inte, vara den enda som noterade detta, eller?


Visst, kvinnan flaggade inte med sina armar att hon behövde hjälp, men det kanske inte är så lätt heller. Man vill inte vara till besvär. Men det ska inte heller vara så svårt att fråga om nån behöver hjälp. Jösses, och kan man inte själv, av olika orsaker, så kan man väl ändå erbjuda sig att få tag i nån som kan.
Nåja, dom kom sig upp och dom tågade på, bara fint där dom fortsatte sin promenad i det vårlika vädret.


Innan jag åkte iväg på jobbet såg jag en bortskänkes annons. En stor sideboard i teak. Det var redan folk som kommenterat så mina chanser att få den där, trodde jag var obetydliga. Men det fanns ett mobilnummer så jag slängde iväg ett sms.

Åke förberedde bilen, men det kom inget svar. Jag såg chansen att få den där försvinna i cyberspace. Är på jobbet då det plötsligt plingar till. Möbeln är kvar och jag får ta den om jag vill…och ja…OM jag vill. Vi pratar på telefon och jag får veta att den är aptung och finns ute i Boviken/Sörmjöle.

Här får jag engagera en lätt motvillig Nicco, att ställa upp med bärkraft, och ge Åke info om körväg, nummer och så vidare. Nu står pjäsen i vår hall.

Jag är jättenöjd, och har aldrig skrattat så mycket som när Nicco skulle berätta om allt elände dom fick uppleva på dom 2 timmarna.


Om NÅN, någonsin i framtiden, kommer och säger att dom fått en sideboard att hämtas i Sörmjöle, och frågar om min hjälp, så går jag och gör nåt dumt med mig själv. Så började Nicco, då hon skulle berätta…

Dom körde fast och gled baklänges, Nicco fick nån flaschback från nåt avsnitt av Vägens hjältar. Nån kom ut med en grushink, Åke sa högljutt att -Gud hör bön 🙏 Dom fick låna varsitt par icebugs för att ens ta sig över gårdsplan, dom såg en lastbil bromsa så hårt att den slog i räcket efter E4an. Möbeln var inte bara aptung, utan ännu tyngre. Ja, jag vet inte allt hon sa, för jag skrattade nästan så jag grät 🤣

 

Nu väntar en rejäl flytt av andra saker. Vi har redan bestämt att vi ska ha den nere hos oss. Tanken från början, var att den skulle få stå däruppe. Såååå, rockad av saker, är att vänta. Och lamparmen har kommit så snart kanske vi har en ny lampa med.

Men jag ska börja med prommis, sen åker jag och Ingegerd på äventyr, så jag får greja då jag kommer hem. Tur att man är ledig i dagarna 4.

Ha en fin torsdag, allihop! Och kom ihåg att titta er omkring, på era promenader, ni kan gå miste om både det ena och det andra.

Vem var han, den där långa mannen 🤔

Av , , 2 kommentarer 15

I lördags, då Åke satt och tittade på Doobodioo, och själv, tittade jag med ett halvt öga. Så tyckte jag plötsligt, att en av dom tävlande, påminde om en känd svensk, som jag inte kunde komma på namnet på.

Svårt att få Åke att begripa vem jag fick upp i skallen, då det enda jag kunde säga var att det var en lång man, bredaxlad, hållit på med nån typ av humor, fast långt tillbaka.

Igår morse, stod teven på i bakgrunden, där nämndes namnet Hällberg. Häll…hall. JAAA, där satt den, Jonas Hallberg, var mannen jag kom att tänka på i lördags. MEN, då jag sedan skulle påminna Åke om vad vi pratat om i lördags, så var jag inte ens säker på vilket program vi sett på.


Eller ens, vem människan var som jag tyckte var lik Jonas. Åke kom i alla fall ihåg att det var Doobidoo, ok…men vilka tävlande var det då, frågade jag. För jag kan av naturliga skäl, inte komma ihåg hur den killen såg ut, haha.

Nå, även om Åke inte visste namnet så kunde jag ju googla och fick fram svaret. Här, killen som var med i lördags.


Och här, Jonas, mannen jag tyckte han var lik.


Vad tycker ni 🤔 Själv tycker jag att det är himla lustigt, att jag INTE kan beskriva en människa, utifrån ansiktet, men jag kan ändå se, i mitt inre, likheterna. Kan hända att det var hans sätt också, kroppsspråket, som jag mindes. Vem vet hjärnan funkar på olika sätt. Hos vissa, inte alls, hos mig, lite random och upp och ner, men den funkar 😅

Titta på den här bilden…


Skum va, att hjärnan ser böjda linjer, men dom är rak- Det är i bakgrunden, mönstret går i vågor. Här må man ha hjärnkoll för att kunna se det.

Kolla då in denna kvinna, och fundera på hur hennes hjärna är uppbyggd eller vilka funktioner, människan kanske besitter fast vi vet inte om hur man ska ta sig dit. Vi använder ju knappast, all kapacitet vi har.

Det gick fint att ta stygnen på Winstone igår. Även om han själv, är otroligt nervös, innanför deras dörrar. Med deras luktsinne så kanske det inte är konstigt heller. Hon som skulle ta stygnen ville ha en second opinion av en kollega, så hon hämtade in en. Det var en som varit med under operationen.

Då fick jag ju tillfälle att fråga om rakningen på andra sidan av Winstone. Hon slog upp händerna som en gest och dumförklarade sig själv lite. Jodå, hon kände hans knöl där fram, och trodde att det var den som skulle bort, så hon var lite för snabb 😬

Nåja, nu är det gjort, Winstone är sitt gamla vanliga igen och vi behöver inte bekymra oss över honom, på ett tag.

Ha en fin onsdag, regn och rusk till trots!

Det är på såna ställen det kan hända

Av , , Bli först att kommentera 12

Så var bussen, både inofficiellt och officiellt undanställd för vintern.


Det gick ett par på gång och cykelbanan då Åke passerade dom. Jag noterade hur dom vänder sig om för att kika på bussen, kvinnan, börjar prata med mannen. Och även om jag satt i min bil, kunde jag se på kroppsspråket vad hon sa 😄

Den där bussen brukar ju stå därborta, så höjde hon armen och pekade åt vårt hem håll, och tittade på mannen för att se om han förstod vilken buss det var, haha…

Det gick fort att lämna den igår. Utan presenningar var det inte så mycket mer att göra än att parkera den på anvisad plats, prata med kompisarna som lånat ut en bit av deras place för bussen, och sedan åka hem igen.

Åt lunch och sedan hamnade vi i soffan. Så dök det upp en avisering på fejjan, från Rödå Antik Rödåsel. Frågade Åke om vi skulle åka dit och det gjorde vi. Tjopp tjopp!!

Där finns det saker, som vanligt.


Jag tycker väl att det är lika roligt att bara gå och kika. Som att hitta det där som man inte visste att man behövde, eller det där glaset som man har hemma som gick sönder. Minnen från förr, jaaa, dom där kopparna hade ju farmor, eller den där stolen känner jag igen. Det är precis på såna här ställen, det kan hända.

Det här var väl lustiga stolar.

Det lustigaste var faktiskt materialet. Jag blev överraskad då jag kände på dom. Jag ville veta om det var plast eller trä, men jag trodde fel. Det var ett gummiliknade material.

Vi tog oss en fika där, jo det brukar finnas kaffe och nån typ av fikabröd, om man blir tvärt, kaffesugen. Och jag hittade en liten rund bricka i trä, som jag behövde till mitt projekt.

Eftersom jag inte kunde öppna filmsnutten på Sambo, så printade Nicco bilder från hennes film, så ni får se buskatten…jisses 😹


Idag är vi bortbjudna på fika hos några grannar vi hade på Näckrosvägen. Ja dom bor ju kvar där och vi bor här. Inte långväga ifrån, utan snudd på, granngårds avstånd.

Hoppas på en bra söndag för er alla, regn och ruskväder till trots ☔️

Nyblivna Porscheägare, wohoo…

Av , , Bli först att kommentera 16

Tänk om vi var ägare till fordonen som Mr Sebastian, skriver i sina annonser, ska finnas här på vår adress. Ni vet, han den där Sebastian Klausen, som hade ute större båtar till försäljning, och den ena skulle säljas till Amerika. Den kvinnan ringde ju hit för att checka om Åke verkligen hade en sån båt på gården.


Och för att tag sedan kom det hit en man från Tyskland, för att han ville se en annan båt, som tydligen skulle finnas här.


Efter det besökte ringde jag Polisen, men det är tydligen inte olagligt att använda andras adresser. Det är dom som har kontakt med Sebastian, som ska anmäla.
Fast visst är det sjukt, då man kan använda andras adresser till bedrägeri, och att det då kan finnas dom som tror att vi är allierad med Sebastian. Inte så schysst. Här är ju även Åke misstänkt, tänker jag, då folk som ringer hit, frågar efter n´ Åke.


Nå, igår, ringde det en man, boende inte så långt från oss. Hans chef, bor i Tyskland och hade sett en fin Porsche till överkomligt pris. Och han visste ju att mannen som ringde på min mobil, bodde i samma stad och bad honom kolla upp Porschen.

Eftersom han bor i närheten så visste han vart vårt hus låg, och han hade sagt till sin chef att han inte trodde att vi hade nån Porsche. Han hade då aldrig sett någon här. Mja, sa jag till honom då vi pratades vid, fast vi kunde ju haft en…i garaget, haha.


Jag blir mest förbannad, hur kan en människa vara funtad, som tydligen gjort detta till ett levebröd. Att lura folk till att köpa fordon, som inte tillhör säljaren. Och sedan, säkert sitta och gotta sig åt lättlurade personer, som ger honom mat på bordet. Hoppas du åker dit så det smäller om det…Sebastian, som nu säkerligen inte, heter Sebastian men du utger dig för att göra det.

Det gick bra med Winstone igår, vi är några tusenlappar fattigare, men han har fina tänder, och knölarna är ofarliga fettknölar som inte behöver tas bort om dom nu inte blir det besvär för honom. Och proverna innan det, visade ju, allihop, på att han är frisk som en nötkärna.

Han var inte riktigt sig själv igår men det är inte så konstigt. Påverkad av sövning och allt som var som det inte brukar. Konstigt var det för oss med, att inte ha den ständige skuggan med sig.

Fast det är fel att säga skugga, han är ju högst påtaglig, där han sitter och tittar på en. Idag är han sitt gamla jag.

Och nu ska vi ut i regnvädret och se om vi ser nåt kul därute. Ha en fin onsdag, allihop!

Stoppklossar i Tvärån

I måndags, var det någon som satt ner en pinne där den där stolpen var på väg upp, några dagar innan. Ok, då har dom noterat vad jag såg, tänkte jag, och ska åtgärda det.


Igår, då jag och Winstone tog en Tvärån promenad, åt andra hållet, så kastade jag ett getöga ner åt sidan och såg nåt intressant.


Jojo, där ligger stolpen, och den har färdats en bra bit.


På kartan kan man tro att det är 100 meter, men nä, lite längre än så, och dessutom inte bara rätt fram. Sen undrar jag om det är nån typ av stoppkloss därnere. I augusti 2018, följde ju jag och Jan A, denna pilatesbolls resa, och då stannade den på precis samma ställe.

fotnot…på dessa bilder ligger inte bollen där den sedan stannade.Men det är bollen i fråga.
Visst är det tur att man kan roa sig själv och sin hjärna, på promenaderna i omgivningarna 🥸😅

 

Det är i alla fall en fin period vi är inne i, just nu. Det både grönskar och luktar gott, lite varstans.


Maskrosor finns det då i överflöd. Blir man less på det gula så kan man placera nåt vitt, däri.


Den här bilden dök upp på Klotterplanket, nu på morgonen.


Hahaa… ja, ibland kan man förstå the point, och andra gånger hugger man tillbaka, rakt av. Det gjorde jag. La en kommentar att om det där stämde, så kommer då auto korrigeringen på mobilen från männen…en massa misstolkningar, heeela tiden 🤣

Idag är det operation för mammas del. Jag åkte dit igår kväll för hon ville ha hjälp att plasta in armen, inför kvällsduschen. Nej, hon var inte så vacker i ansiktet, men jag sa att det var ju en väldans tur att hon klarade ögat. Hennes glasögon gick sönder, och det var på hennes högeröga, det öga hon då har syn kvar på. Det hade ju varit fruktansvärt om något hade hänt där.

Det är väl från såna händelser det berömda uttrycket, tur i oturen, kommer ifrån. Nu hoppas vi i alla fall att operationen går som dom tänkt och att läkningen går fort.

Var ledig idag, enligt schemat, men det körde ihop sig lite och jag gick med på ett byte. Får vara ledig 2 dagar på raken nästa vecka istället och det är skönt, det med. Börjar först 15 så jag kommer att njuta av dagen utomhus, ändå.

Önskar er alla en fin fredag!

Den både väser och fräser och vägrar att…

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag drömmer fruktansvärt mycket, nu för tiden. Konstiga drömmar, alltså på riktigt. Ena stunden är det allvar, krig på ingående, bomber smäller, och i nästa sekund, klarnar himlen och det dyker upp en seriefigur i världens största flygplan, han är skräckinjagande tills han landar.

Då skrattar vi åt terrorfiguren som bara gör sig löjlig, och sedan vänder man sig om och där ligger en katt som är en orm, som har en kod i pälsen, som man måste följa med fingret, men kat…ormen, vill inte ge ifrån sig koden, frivilligt. Den ligger och kråmar sig, väser och fräser.

Nä, jag är konstig, det är bara att konstatera, men det är lika spännande varje kväll jag lägger mig, och jag somnar, med förhoppningar om lika snurriga drömmar, dom är trots allt, roande 😀

Blev uppdaterad med bilder på katten Evert, därnere i Järlåsa.

Theresé lyckas fånga honom på bild, emellanåt. Jag tror dock att Winstone är lättare att fota, han finns ju liksom bara där, vart jag nu än är 😀

Fredag till ära, så kommer jag att dammsuga, även om det känns som lite överkurs. Winstone eller alla japanska spetsar, har ju 3 lager av päls, den understa är ull, och den är självrengörande. Vilket, i sin tur, innebär att smutsen ramlar av.

Mm, trevligt! Det innebär dock inte att man kan torka av, alltihop, näpp, man får bort gruset, sanden, men inte det där dammet som lägger sig som en hinna på golvet, efter 30 minuter.

Jaja, det är ju inget jag kan göra nåt åt, annat än att sopa, sopa, sopa, torka golv, sopa och nu dammsuga. Hade ju tänkt hyra en mattrengörare, och med facit i hand, är jag glad att jag inte gjort det än, utan det får bli då dom sopat gatorna ute, så kanske man kan njuta av rena mattor, ett tag.

Här kommer ett enkelt tips till er män, som ni kan testa för att se om ni lider av någon av följande åkommor…apropå, ingenting 😀

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Maria Lundmark Hällsten