Etikett: Margit Sandemo

Kortaste natten överallt, eller?

Låg och läste en bok igår (solskensriket av Margit Sandemo) och då skulle det firas midsommar.

Här ser vi en liten glimt av midsommarstången som vi åstadkom uppe i maltträsk för några år sedan. (felvänd och därför kan man inte se ringarna, som nu faktiskt finns där  :-)

Nu undrar jag, man säger att midsommaraftonen har den kortaste natten, men vilka firar midsommar och gör alla det av samma anledning? Jag menar, om man nu firar den i till exempel USA, står då solen på samma sätt där och vid samma tidpunkt, eller är midsommaraftonen något som utvandrarna tog med sig. Ordet midsommar finns ju på engelska.
 
Eller är det något som bara händer här i Sverige, att natten är kort, jag vet att midsommaren ursprungligen kommer från Tyskland, och Tyskland ligger ju närmare ekvatorn och borde inte ha samma ljus på natten, som vi har här på somrarna.
 
 
 
 

Motpoler/motsatser

Av , , 6 kommentarer 4

Tror ni jag har problem då jag ska läsa boken jag är på nu?

Det är snudd på att jag tycker att den ska reklameras eller att Margit Sandemo, som är författaren, kunde skicka oss hela högen med böcker som hon skrivit, i inbunden form, för är det någon författare jag har framhållit, så är det hon. Och jag har läst hennes böcker i flera omgångar. Dom är så bra! Kanske inte så konstigt att dom håller på att falla i bitar.
 
Jag blev uppringd av en kvinna igår, som presenterade sig och talade om att en brukare var intresserad av min jobbansökan till henne och vill träffa mig för ett personligt möte, idag. Jag är ju lite nervös men det ska bli spännande. Jag har, i hela mitt yrkes samma liv, bara varit på två anställningsintervjuer, så jag kan inte påstå att jag vet hur det fungerar. Men huvudsaken i detta fall och med detta yrkesval, borde rimligtvis vara att man är sig själv. Och A och O är ju att man trivs tillsammans, annars funkar det inte alls.
 
Det är bara att hålla en tumme och hoppas på att vi är relativt lika, man behöver för all del inte ha samma intressen hela vägen, men nog underlättar det om man har nåt gemensamt. Fast ibland, absolut inte alltjämnt, så är det ju dom där raka motsatserna som dras till varandra, man kompletteras av olikheterna, precis som med jag och Annika. Vi är väldigt olika i vårt sätt att vara, men ger ändå varandra något som gör en själv, lite bättre. Ganska lustigt faktiskt.
 
Jag har även påtalat detta för Annika och sagt att två stycken av mig, så hade this and that aldrig blivit, och två av dig hade inte heller fungerat. Vi är två motpoler som behöver varandra för att bli ett riktigt team. Tillsammans är vi oslagbara.
 
Annars blir det en lugn dag idag, ska ut med Kerstin i vanlig ordning, får se om Janne hänger med. Intervjun kommer att vara klockan ett och efter det kanske man skulle plocka fram dammsugaren för att se om den ids ta några varv här hemma. Nä just det, den är ju inte självgående, jag åker nog på att måsta dra runt den. Ni får ha en bra och förhoppningsvis givande dag, jag hoppas på en likadan för min del.