Etikett: Mariedal

Bilar, torp, och minnen från svunna tider

Av , , Bli först att kommentera 17

Det kom ett inlägg i Umeå cruising gruppen igår. Det handlade om raggartorpet, som skulle ha stått nånstans i närheten av Hamptjärnstugan. Och det skulle då enligt utsagor, brunnit ner nån gång 60-70 tal. Jag frågade om Åke, möjligtvis, hade nån information att delge i ämnet.


Mjodå, han började med att säga att det skulle ha stått i närheten av Östra Tjälamark. Han visste rätt tvärsäkert, att det inte skulle ha brunnit ner, utan att Larry, en gammal klasskompis pappa, hade fått torpet mot att han forslat bort det från platsen.

Åke ringde och dubbelcheckade med Larry, som bekräftade Åkes historia och torpet finns idag uppställt i Burträsk. Innan flytten låg torpet i något som heter Glans fäbodarna.


Vi surrade fram och tillbaka och Åke fortsatte berätta om ett annat raggartorp, som då funnits vid Lantbruksskolan, nån gång tidigt 70 tal. Och det, hade minsann brunnit ner. Men eran av raggartorp fortsatte och det blev ett till, som låg uppe på Sandbacka, bredvid den röda träkåken som står längst upp i hörnet av Mariedal, då man svänger höger från ÖK.

Det torpet försvann på samma sätt som torpet innan. Det brann, det med. Nån efterfrågade bilder från denna…Glanstid, men ingen har svarat. Det hade ju verkligen varit kul. Fast man förstår också att detta var längesen, kanske inte så många som hade kameror med sig. Alla kanske inte heller finns kvar i livet, och dom som sedan ärver, kanske inte har en aning om vad bilderna föreställer eller vart dom är tagna.

Synd, sånt här skulle man få dokumentera, så det inte glöms bort. Det är oftast så med historier att dom ändras genom tiderna. En säger att det var så här…huset var rött med 2 rum. Och nästa säger att det stämmer ju inte för det var gult, utedasset var rött. Den andre tycks då komma ihåg att det stämmer nog…fast egentligen hade dom halkat in på ett sidospår, det var grannhuset dom minns.

Apropå bilar så kan man idag, få se lite gamla sådana om man beger sig ner på stan. Mellan 12-15 så har UVS några veteranbilar på plats. Det är även andra aktiviteter där. Klicka på bild för källa.


Jag funderar på att åka ner. Fast kylan avskräcker lite. Men det kan ju vända och hinna bli lite varmare, vi får se.


Har varit ut på en bitande kall prommis med Winstone. Det stod 5 bilar parkerade efter Näckrosvägen. Tyvärr så hade dom otur då dom inte kunde utläsa hur man parkerar. Nog kan man använda sina pengar till roligare saker än böter, kan man tycka.


Nåja, det drabbar inte mig i alla fall. Även jag har väl haft otur nån gång och fått böter. Isch då, och min överklagan dög ju inte. Men jag provade i alla fall 🥸

Ha en fin lördag, mina vänner och bekanta och alla andra!

Tecken eller bara slumpen?

Av , , Bli först att kommentera 13

När vi gick vår morgonpromenad stod det två kajor med näbben full av gräs, borta vid Tvärån. Dom såg som roliga ut, där dom pickade på…förstår inte varför jag alltid får en bild av Sven Melander, för mitt inre, då jag ser fåglar som går så där, som fåglar går, hm…

Och apropå fåglar, såg jag en filmsnutt igår, om en pippi som hälsade på två systrar, som bett specifikt, om ett tecken i form av en Kardinal, från deras avlidna mor, här kan ni se det:

Så rörande! Och där kom jag på ett tecken min mamma fick från en berguv. Berguvar och mamma, har ju en viss röd tråd tillsammans, även hennes storebror Börje, som dessutom tyckte om berguvar.

Här en bild på ”mammas” berguv, den har ni sett förut!

rfthrhhhh-050Fotad av Niccolina Hällsten

Dagen han begravdes, kom det en berguv flygandes och satte sig på taket till gamla Barnens Hus på Mariedal. Min mamma stod där, och för henne var det glasklart, en sista hälsning från honom.

Sen är det väl väldigt individuellt vad du tycker och tänker om tecken från nån som gått vidare, vad man själv tror på, och hur man upplever saker. Tron kan också göra sitt till.

Här kommer jag att tänka på då min pappa låg på intensiven, med alla sina skador han hade. Och läkarna sa att vi skulle få se om det hände nåt under dom 3 första dagarna, så kanske det skulle finnas hopp.

Vi tycktes se tecken, om än så små, hela tiden, och på den tredje dagen kom till och med en ur personalen, som varit med från dag 1 och log och sa, jamen jag tycktes också se en rörelse på hans ögonen, då jag kom i morse.

Så där i efterhand tänker jag att alla runt omkring en människa som ligger så där, blir ju engagerade och rycks med. Alla vill ju att det ska bli bra, eller bättre, och man kanske ser, vad man vill se, och man hör det man vill höra…stay positive!

Men det är väl bra, på sitt sätt, ta inte ut saker i förskott, då lider du så mycket längre, eller så betalar du räntan på det där jäkla lånet, som du faktiskt inte har 🙂

Ha en fin onsdag, allihop!

Kunde ha gått riktigt illa

Av , , 2 kommentarer 11

Nu har det hänt, flertalet gånger, att jag fastnat med stroppen som sitter i jackan, i bilen, i sätet, utvändigt, i kofångare och så vidare. Det verkar inte ha så stor betydelse, heller, vilken jacka jag har, finns det en stropp, så hakar den i någonstans.

Nå, när jag skjutsar Nicco till tåget, och har släppt av henne, så dubbelcheckar jag alltid att hon är någon meter eller två, från bilen, innan jag gasar iväg, och detta kommer sig nog av mina egna erfarenheter att kunna fastna, men också av vad jag fick höra för över 30 år sedan.

Det var ett gäng kompisar från Bräntbergskolan som drog iväg till England, där hade dom haft det jättekul, men det kunde ha gått riktigt illa. En av kvällarna skulle dom ut och hade tagit Taxi, dit dom skulle. Glada och uppspelta, betalar dom för resan och hoppar ur taxin, men en av tjejerna får inte med sig hela jackan innan dörren smälls igen och taxin drar iväg.

Hon springer jämsides, det hon kan, och lyckas rycka loss jackan från dörren, där hade hon väl enorm tur, att den inte satt hårdare än så, Men det blev en skräckupplevelse för henne.

Nu är jag ett steg närmare att hyra ett loppis bås på Mariedal. Jag har skrivit in mina uppgifter och tänkte kika in där idag, och se om jag kan boka upp mig på ett bås, senare i veckan. Dom har ju båskundernas timme, men den är förlagd på kvällen och då jobbar jag. Måndag har dom dock en timme på förmiddagen, så det funkar ju.

Ja, allt går ju så länge dom inte hyr ut måndag till söndag, utan som jag förstått det så tar man en dag som passar. Nu gäller det väl hellre att börja stöka och böka i alla saker man har och prismärka, så det är klart tills man ska dit igen och ställa upp alltihop. Ska bli kul att se om det kommer att bli någon förtjänst.

Önskar er alla en toppen måndag! Bilden till trots 😀 Jag har ju egentligen inget emot måndagar, det blåser ju bara till så är det fredag igen.

M_ndag

Lennart kanske bara är fejkad?

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag och Tina var på EM möbler igår och gjorde en lov i deras lokaler. Finns ju så mycket fint och…annorlunda, tyckte att denna pall skulle ha platsat uppe i hallen hos Nicco:

Foto0943

Apropå möbler, så kollade vi lite på Martin Timell, i förrgår, han skulle måla spegeldörrar i gammal stil, han började slaska på brun färg och sedan grönt på det, lite slarvigt så där. Jag sa till Åke under målandets gång, att det där skulle jag aldrig i livet, ge mig till att göra.

Om någon kom hem till oss, och jag hade målat så där, så hade folk rynkat på näsan, och frågat om färgen tagit slut. När allt var klart undrade Åke vad jag nu tyckte om hyllan, ja…den blev jättefin, men jag skulle fortfarande aldrig måla något till att se gammalt ut, då skulle jag hellre köpa ett gammalt skåp då, som färgen lossnat från… fast nej, jag vet inte om den stilen faller mig i smaken.

Men, man kan ju alltid tycka att möbler och grejer är fina ändå, även om man själv, inte skulle vilja ha dom hemma.

På eftermiddagen åkte jag ut på Mariedal, skulle handla djurmat och passade på att kika in hos ”gammbossen”, Annika Collén. Hon tyckte att vi skulle vara med i en tävling som dom anordnar på MIO möbler, det står om tävlingen i Bil Och Bostad, hon ringer dit för att kolla upp vad som gäller…och hör och häpna, dom vet ingenting om någon tävling där man kan vinna en liten stuga, däremot en säng.

Ja, dom skulle kolla upp det där och återkomma, och innan dess hade jag åkt vidare, så jag vet inte om hon fick svar på sina frågor. Tyckte bara att det var lite roligt, man kommer dit fix och färdig att ordna i en liten stuga och dom stoppar en, man får prov ligga och kanske vinna en säng istället 😀

Sen åkte jag upp på Kvantum, hade inte kommit på någon middag, men till slut så, det blev Lennarts pölsa med potatis och rödbetor. Ja, sa jag till Åke, det är Lennart som fixat pölsan, det känns som om han i alla fall har mer koll på vad som är i, än om man köper Scans rulle med pölsa.

Fast vem vet…Lennart kanske bara är en fejkad person, egentligen är detta roadkill vi sätter i oss…dooo-do…dooo-do….

Önskar er alla en fin torsdag!

Pinkday!!!

Av , , 6 kommentarer 8

En smått hektisk dag igår, med besök på NUS, Theresé och Sally hade tid för hår klippning på Mariedal, klockan elva så jag och Nicco mötte upp där, 45 minuter senare och vi gick in på Café Victoria och åt en lunch.

Tog en sväng inne på BOOM också, och titta här:

Foto1474

Lite makabert såg det ut, en fastkedjad docka i sängen…jo jag fattar varför, dockan ska sitta kvar i sängen och inte bäras runt av barn som hittar den och tycker den är gullig, men det var just kedjan som väckte uppsyn.

Sen köpte jag en bukett rosor som platsade bra i en lila kruka/vas som jag hittade uppe hos Nicco:

Foto1475

Dom åkte sedan vidare upp till mamma och Bosse medan jag gick in på Djurmagazinet och fixade mat till Winstone, sen hade jag en tid nere på stan, att passa, så det var bara att fara dit, med en gång.

Jag har gjort något som jag aldrig trott att jag skulle ge mig in på…faktiskt, men jag är glad att man kunde göra det med så små medel. Jag har bränt bort mina ytliga blodkärl på näsan, kan ni tänka er. Med ett finare ord heter det: Powerlite-IPL (laserbehandling).

Jag har varit där en gång tidigare, för 4 veckor sedan, och nu en sista gång, så näsan är nu helt ok. Detta är något jag funderat på förut, men aldrig tagit reda på när, var hur, kostnad osv, men så föll jag över detta av en händelse, och frågade lite, sen bokade jag tid och nu är det gjort 🙂

Sen vart det handling på Kvantum och hem och fixa middag. Vi käkade palt och jag tror att jag fick den berömda paltkoman, eftersom jag blev så fruktansvärt trött att jag fick gå och lägga mig på sängen ett tag. Men bara för en stund, sen hoppade jag upp och gjorde vårrullar, (dagens lunch) och sedan Rocky road, en godis godbit, som vi ska ta till kaffet idag.

Åke var ute i garaget där han hållit på att försöka fixa till EU mopparna, dom har inte velat gå som dom ska, men nu tror han att han hittat felet, på Niccos moppe. Och nu, mina vänner, ska jag starta upp dammsugaren som inte blev använd igår heller…jag hann inte…seriöst.

Önskar er alla en fin skärtorsdag…eller pinkday, eller hur man nu säger, kom precis på att jag skulle ta redan på varför det heter just skärtorsdag, men det glömde jag bort, så det får jag klura vidare på.

 

Otack, världens lön!

Av , , 6 kommentarer 9

Nu vet vi…vart det nya ljudet i Jeepen kom ifrån, mm…och jag är så glad att det finns ett uttryck som man kan använda en sån här gång, ni vet, Otack, är världens lön!!!

Tycker att jag varit snäll och skötsam, donat och brytt mig om andra, pratat med en vän, så vi två ska köpa varsitt par tygskor på skopunkten och ge bort det tredje paret till en som behöver dom, sen handlade jag på Kvantum igår…kommer genom kassan och får syn på det där kylskåpet som står där, där man kan ställa in matvaror man betalat för så gå det till dom hemlösa, jag känner mig givmild och lägger in 2 paket bacon, klappar mig själv på axeln och åker hem.

Sen läser jag utskicket från Djurmagazinet, som medlem får man köpa ett allergifoder, mycket billigare än ordinarie pris och jag vet ju av ett djur, som verkligen behöver det där, så jag tar bilen och åker ut på min mission, att införskaffa det där fodret.

Kommer till Mariedal, då lyser plötsligt en röd lampa med texten: Check Gages, jag slänger ett getöga på alla mätare på instrumentbrädan och ser att den inte laddar överhuvudtaget. Ringer upp Åke som säger: Stäng inte av bilen, åk direkt hem. Jag passerar, precis då, infarten till Djurmagazinet, surt kan jag säga, och vänder tillbaka hemåt.

Åke öppnar huven och det är blött överallt. Stänger av bilen…startar den igen och det rinner vatten under…mm, det var den vattenpumpen det. Och jag undrar i mitt stilla sinne NÄR, man någon gång ska få tillbaka det där extra man väntar på. Ni vet, gör för andra vad du själv vill att andra ska göra för dig. Allt gott du gör kommer du att få tillbaka, även om det kanske inte blir från just den personen du gjort det för…blablabla…

Åke kör bilen till Brälla som ska fixa den idag, vi käkar middag och tar Mazdan till djuraffären och slutför mitt uppdrag, vidare ut till Stilservice och köper ny vattenpump och sedan hem och tar det lugnt.

Ja, vem vet, ena dagen kanske det händer, det där extra, eller så blir vi belönade varje dag ändå, utan att vi tänker på det. Vi har tak över huvudet, mat på bordet, ett arbete att gå till och vänner runt omkring oss, faktiskt inte alla förunnat, och man behöver väl inte begära mer än så…om man tänker efter 🙂

Önskar er alla en toppen dag!

Foto1444

Fantasier och människoöden

Av , , 2 kommentarer 8

Jag har länge tänkt, jag kanske till och med har skrivit det förut, hur otroligt många livsöden det finns, vad människor upplevt och varit med om, och som fortfarande finns här, som inte gett upp. Ibland är det ofattbara saker man får höra och samtidigt behöver man kanske inte gräva så djupt själv, för att komma ihåg det där man själv gått igenom.

Det behöver inte heller, nödvändigtvis handla om tragedier, det kan ju vara en person som sitter där på bussen, som nyss vunnit 2 miljoner på travet, eller en annan du möter på gatan som är på väg att träffa sin vän som varit försvunnen på dom 7 haven i 40 år men nu har hittat hem.

Kommer ihåg då man var liten, och man hade drömmar och fantasier, idoler man såg upp till, och jag vet att min kompis och jag ibland satt och fantiserade om vilket bra liv vi hade haft. Om vi nu varit den människan. Nu vet jag att det inte handlade så mycket om att vi hade ett sämre liv, vi hade nog bägge två en bra, trygg uppväxt, men det blev som spännande om man tänkte tanken att man hade kunnat byta liv.

Min farmor var ju världsbäst, hon höjde aldrig rösten, bjöd på sig själv och givetvis på godsaker och grejer, jag skulle inte bytt ut henne för allt smör i Småland, men ändå vet jag att vi sa: Tänk om vi hade haft Astrid Lindgren, som vår farmor… vad spännande det hade varit.

Idag vet jag inte vad det hade varit för spännande med det, vi trodde kanske att hon var Pippis vapendragare och hade alla sina sagofigurer i levande livet, hemma hos henne, för hon var ju inte förmer, än någon annan. Men hon lät ju så gullig och rar.

Att byta liv med någon annan människa, skulle jag aldrig göra… även om man kunde, man vet ju liksom vad man har, men aldrig vad man skulle få. Utsidan på en person säger ingenting om vad den personen varit med om, eller hur den har det i verkligheten, man kan alltid måla upp en fasad som ser bra ut, men insidan kanske krackelerar och håller på gå sönder.

Jaja, jag vet inte riktigt vart jag ville komma med det här… kanske bara att man får arbeta med det man har, och utgå ifrån det läget man är i, en tröst man ofta kör med är ju att det finns alltid dom som har det värre, ja, det fattar man ju, för så länge man kan göra sig förstådd med omgivningen, så har man det bättre än en som inte finns med oss annat än i tanken, om ens det.

Sen kan man aldrig jämföra sina egna erfarenheter med andras, vi är olika individer, allihop, och tolkar in saker på olika sätt och vis. Vi löser också det mesta på det sättet vi vet bäst, även om det inte alla gånger är det lättaste sättet eller för all del, det rätta, för hur ska vi veta det innan vi provat på?

Igår vart det ju returmarknaden i Vännäsby, för jag och Tina. Jag hittade 4 glas som jag ska använda då vi är ett litet sällskap som ska dricka typ en kaffedrink:

015

Ja sa Åke, då han frågade vad jag köpt, -Precis som om vi behövde glasen. Nä sa jag, men det var inget större hemmansköp heller, 40 spänn kan jag nog undvara 🙂

Sen bjöd Tina på lunch, ute på MIX på Mariedal, det var inte alls dumt och salladsbuffén var fräsch och god, och även den andra maten förstås.  Vilken polare va… som bjuder på både skjuts och lunch, det är ju hur bra som helst 🙂

Och kvällen avslutades med bastun på ”gammgården”, och det blev nog första gången vi inte vann något överhuvudtaget, på våra triss lotter… vi blev nog bara skyldiga, för vad annars kan man bli då man inte får nåt x 2?

Nu ska vi ta en sista bastukväll för i år, den 3/12 och då bestämmer vi vart vi ska gå och käka för våra vinstpengar, men vi lägger det i januari, det blev så mycket annat nu i december, så vi fick inte till en bra dag/kväll då alla kunde.

Nu hoppas jag att ni får en bra onsdag, det tänker jag försöka få till, så hörs och störs vi sedan!

Fipplar du med nåt…gör så här

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag satte fart med att påbörja fönsterputsningen igår. Jag brukar normalt leja bort sånt där, men hade bestämt mig för att göra höst putsningen själv, i år och leja in en till våren som får ta hela rasket, in, ut och mellan. Jag hatar verkligen att putsa fönster, och här är det svårt att ta utsidan då fönstren går utåt.

Nåja, jag tycker det roligaste är att man får städat på fönsterbädorna, man får röja bland blommorna och sätta upp nya gardiner. Så här blev köket:

Foto0542

Och tv rummet:

Foto0540

Här kostade jag på en tygbit jag hittade på Ohlssons och gjorde en kappa av det, matchar vår nya matta perfekt.

Då jag skulle åka på Ohlssons igår, hann jag bara köra ut på vägen och passera kyrkan så började oljudet igen, jag gjorde en sväng runt kvarteret och hämtade upp Åke, så han skulle få höra hur det lät. Han gjorde en snabb check men hittade ingenting så jag pep iväg och fick utså skriket fram och åter till Mariedal.

Jag gjorde en egen koll då jag gasade upp på E4:an, kom upp i 70 sedan lät jag gaspedalen vara till den tystnade, trodde att ljudet kanske skulle fortsätta så länge man lät bli bromsen, den tystande nämligen varje gång man bromsade, men samma sak här, under 20 strecket (20 miles/h) så blev det tyst.

När jag svänger in på Timotejvägen skrattar jag för mig själv och tänker att nä… det där med summer… det är nog inte meningen man ska få köra fortare än 30km/t med Buicken. Konstaterar för Åke att allt jag kan säga är just det, över 30 så sätter den igång.

Han hoppar upp ur stolen går till bilen, gör nåt där och säger att nu är det fixat… far ut och testkör. Han vill inte säga vad han gjort men jag provar och den är tyst…äntligen. Tillbaka på gården så krävs ju en förkaring och det får jag, den här knappen:

Foto0539

Speed alert, heter den, och om man vrider på den kan man ställa in den hastighet man tycker att man ska hålla sig på och överstiger man den så sätter larmet igång…så ja, kan man annat än skratta 🙂

Dessutom ska jag villigt erkänna att det var jag som var den skyldige, jag fipplade med den knappen då jag kom hem på tisdagskvällen, jag ville kolla om det fanns nån belysning till instrumentbrädan, och där var den alltså inte. Inte såg jag vad som stod där heller… i mörkret.

Jaja, nu fick man ju lära sig en till sak, om man fipplar med något, får du inget resultat, vrid eller ställ tillbaka grejen som den var från början så slipper man en massa onödigt felsökande 🙂 Och med den lilla lärdomen önskar jag er alla en trivsam söndag!

 

Maria Lundmark Hällsten