Etikett: Matts

Den flaxade ihjäl sig, stackaren!

Av , , Bli först att kommentera 14

Fick ett meddelande på messenger igår:

56580530_10157046531771585_1348264623047966720_nJojo, skickade det till Nicco som skrev: Nu får du ju ge dig! Hon tyckte att min tid på radion skulle vara over and done with, men icket! :D

Den här gången handlade det om saker som lossnat och ja, det finns många såna historier. En av dom skrev jag ju om här, för inte så längesedan, den där ytterdörren i stugan, som lossnade och flög iväg. Och den la jag ut på deras sida och fick meddelandet.

Sen blev det cirkus ett tag. Dom hade sagt mellan vilken tid dom skulle ringa, fick ett meddelande, det tutade upptaget. Jag skrev att det är säkerligen min mobil, slå numret manuellt. Får en tumme upp…sen vill dom att jag ska ringa. Jag gör det, det går igång en telefonsvarare och sedan säger den att det är upptaget.

Skriver till dom att det inte funkar, men frågar då min vårdtagare om dom kan ringa på hennes mobil. Går fint! Lämnar numret, dom ringer upp och jag får tala med en tekniker, som tycker att ljudet inte är det bästa, men…så säger han att jag får lägga på, det är en massa störningar, och dom får ringa upp då det är dags.
Precis som om man inte var tillräckligt nervös innan!!!

56571926_10157048471951585_1860663837892542464_nNär samtalet då kommer, säger radioprataren att det är lite kaos, det blinkar röda lampor på deras paneler och det ligger kablar och sladdar överallt. Vet ni vad jag tänkte då?

Det är för att dom har mig på linjen, hahaa….jag kan ju störa dom flesta elektroniska sakerna som finns, jag och mitt energifält :D

Power LinesApropå stugan och blåsten som var då dörren lossnade, så hade Nicke, min svärfar, snickrat ihop en fågel, med vingar som snurrade runt då det blåste. Den satt på vårt stugtak, en sommar och en bit in på hösten.

Vid ett tillfälle så berättade min farbror Matts  om ett konstigt, dovt swoschande ljud dom hade hört då det blåste, dom hade klurat länge på vad stackaren det kunde vara…lite spöklikt, så där, höst ni vet, mörkt och murrigt ute och detta läte.

Jo, men sen hade dom kommit på vad det var, han och frun Ingmarie, det var pippin på taket, den vevade sina vingar i 120 och det bar sig faktiskt inte bättre än att vingarna till slut lossnade i stormvindarna 

När jag påminde Åke om det igår, så sa jag att det måste ju ha varit lite som när dom satte upp dom där vindkraftverken vi har i stugan nu, innan man vänjer sig vid ljudet, *TJOFF TJOFF TJOFF*. Våran fågel hade kanske lite mer *FRRROOO FRRROOO FRRROOO* ljud för sig.

Så kan det gå och så kan det bli. Blåser ju häftiga vindar här nu också, lite bättre idag än igår, men ändå. Nåja, den dörren vi har till vårt hus idag, sitter nog fast, och ingen träfågel på taket har vi, det enda som kan oroa mig lite är tältet vi har ute på gården, men peppar peppar, vinden kanske lägger sig åt rätt håll då den kommer ditåt.

Ha en fin dag allihop, och håll i hatten!!!
57044207_10157048453356585_4558763216657711104_n

Här snackar vi inte flygande mattor…

Av , , Bli först att kommentera 14

Imorgon, för 3 år sedan var det, skärtorsdag, jojomensan, skrev hon som har en lathund (inte Winstone), i sitt blogarkiv. Och dagen idag, för 3 år sedan, åkte, jag, Sally och Theresé, ut på Avion. Innan jag skjutsade dom till tåget, hem till Järlåsa.

När vi svängde in på deras parkering trodde Sally att dom var hemma. Hon såg ju IKEA skylten, och den hade hon ju aldrig sett här i Umeå, tidigare. Lite som när man ser vattentornet… ”Nu är man hemma!”

Dock hade jag kanske inte haft just vattentornet att relatera till om jag vuxit upp nån annanstans än just på Mariehem, typ 100 meter från tornet :D

2016-10-17-14.01.32-1024x580 2016-10-17-14.05.581-943x1024Är det nån annan än jag som kommer ihåg då plåtarna från vattentornet lossnade i ett blåsväder? Ja inte alla plåtar, men några stycken. Jag kommer inte ihåg när detta var, däremot att vi, jag och kompisarna, tog en plåt som låg på backen och kämpade oss upp genom skogen för att sedan åka ner på den.

Så jag gissar att jag kanske var runt 9-10 år, annars hade vi väl aldrig orkat dra upp den där plåten, dom var inte lätt att hantera. Och då borde det varit runt 76-77. I mitt huvud finns en bild av tornet där det saknas plåtar, och man ser bara svarta hål. där dom suttit. Antingen var den bilden i tidningen, eller så var det jag, in the real life, som såg fotade den bilden till min hjärna.

Och apropå blåsväder så verkar det fläkta en del idag. Ibland dånar det runt husknuten som om det kommer en fullastad lastbil. Man ska inte förakta naturens makter.
Jisses! Nu kom jag på en annan sak, men det har jag säkert skrivit om förut, hahaa, men här kommer det igen.

Back in the days, då vi hade våran gamla stuga, som inte var i så fint skick, och inte var den direkt tät i väggarna heller.

0891Hittade ingen bild framifrån, men ni ser ju skicket på stugan…not so nice!

Så blev vi uppringda en kväll, av min farbror Matts, han och frun var i deras stuga, som idag ägs av min syster Emma. Den ligger på andra sidan vägen, där på Udden. Vi ser inte till varandra, men hade det inte varit ett hus i vägen (storstugan) och om marken hade varit slät, så hade vi kunnat göra det.

Där satt dom en eftermiddag, i stugan, och det blåste rejält. Plötsligt ser Matts något i skyn, som kommer flygandes. Här snackar vi inte om flygande mattor, oh nej, det var våran ytterdörr, hahaa… Jaja, det var ju tur att ingen fick den i skallen.

Ni får ha en bra dag och se er för, så inget oförutsett, kommer flygandes!

En plump i protokollet!

Av , , 6 kommentarer 17

Nere vid vår lilla gräsbrygga, växer denna blomma:

20604611_10155518388636585_3376537872409634502_nMin morfar, sa för längesedan, att den var sällsynt, och jag kan väl tro på det, om jag utgår ifrån hur ofta jag sett den. Vi har 5-6 stycken som kommer upp varje sommar, och denna fotade jag nere vid början av Udden, Lainejaur, så där, fanns några stycken också, i övrigt har jag aldrig sett en liknade växt.

Någon här, som vet vad den heter?

Här ser ni Udden, den första blå pricken, längst ner, är början, där jag hittade fler blommor, och den inringade saken, är vår stuga :D Den översta blå pricken är bara en plump i protokollet :D Bilden kommer från Goole map.

InkedSkärmklipp 2017-08-02 08.46.54_LIInnan vi åkte hem igår, backade Åke in hos min farbror Matts och min faster Ingmarie. Dom hade besök, min faster Gunvor och min kusin Torgny med frun Marlene. Det var över 19 år sedan, jag såg dom sist..min kusin, alltså. Så det var kul att träffa dom lite tvärt, så där.

Nåt som också varit kul och lite överraskande är väl då man varit borta och kommer hem, till ett hus, där det hänt lite saker…bara så där.

Första svängen var ju sist vi var borta, då hade Theresé städat i besticklådan…rejält, och dessutom köpt fler av samma sorts bestick, som vi hade. Hon tänkte att då kunde man matcha dukningen, nästa gång vi blir fler än 12 stycken runt matbordet :D

Och sen igår, så väntade nya överraskningar. Nicco hade först städat upp, ute på bron, jo jag vet, vi är ju laglösa ibland. Man släpper saker där det ligger andra saker, men nu ser det nice ut, och det lär ju underhållas.

Inte nog med det, hon hade också tagit itu med vårt återvinningsskåp, som svällde över, hon tog sig ner på botten och började om från början, nu ser det fint och överskådligt ut. Tack å tack! Tror vi planerar in att resa bort om ett tag igen :D

Önskar er alla en fin onsdag!
20431581_10155518392981585_3395588998112537486_n

Styv kuling

Av , , Bli först att kommentera 12

Så var det lite vitt ute, igen, men vadå…se det från den ljusa sidan, nu blev det ju ännu ljusare ute, vad behöver vi sommartid till :D

Stormade ordenligt då vi lagt oss igår, man väntar nästan att det ska komma något flygande och krossa ett fönster, *pepparpeppar*.

Apropå blåst och flygande saker, våran gamla stuga, uppe i Malå, är inte världens vackraste, vindtätaste hus, kan jag säga. Vi är alla glada att vi numer har en ny stuga, men vi har några år i den gamla. Vi hade väl gjort vinter i stugan, stängt av vatten och huvudström och det var en blåsig höst.

Min farbror och faster var i deras dåvarande stuga som låg på andra sidan Udden, som tvärsöver, inte så långt fågelvägen, men man kan inte se till varandra, det är en liten kulle i mellan och ett hus. Nå, vi blev då uppringda en kväll, och Matts berättade att han sett något konstigt komma flygandes över backen, gissa vad…våran ytterdörr, jodåsåatt!

Han hade jagat ikapp den och den satt på sin plats, nästa sväng vi kom upp. Det var inte enda gången han ringde, då det blåste. Vi hade fått en sån där rolig träfågel (mås) som roterade sina vingar då det blåste. Nicke, svärfar, hade snickrat ihop pjäsen och Åke monterade den på stugknuten.

Och Matts berättade om ett konstigt, dovt swoschande ljud då det blåste, dom hade klurat länge på vad stackaren det kunde vara…lite spöklikt, så där, höst ni vet, mörkt och murrigt ute och detta läte.

Jo, men sen ringde han då och berättade att dom kommit på vad det var, pippin på taket, den vevade sina vingar i 120 och det bar sig faktiskt inte bättre än att vingarna till slut lossnade i stormvindarna :D

Tilläggas kan också att vår kära pappa, byggde en maskinhall, däruppe, 20 meter från vår stuga. Ett stort schabrak, som rymde 2 mindre båtar, skotrar, ja allt ni kan tänka er…och detta blåste omkull, en höst. Han hade inte hunnit bygga allting klart, inte heller hunnit fylla upp hallen med alla saker, däremot dom två båtarna. Det var Matts, den gången också, som fick leverera dom dåliga nyheterna.

Fast idag står den där, pappan var ju inte den som gav sig utan byggde upp allt igen och har stått där stadigt i x antal år.

Kände att jag måste lägga ut en bild som pappa tagit på hans barnbarn Niklas, (har gjort det förut också) och den passade ju så bra till ämnet, blåst :D

129

Önskar er alla en fin tisdag!

 

 

 

Jag kör på…

Jag har tydligen uppkoppling, fortfarande, så jag kör på :)

Ännu en fin dag i stugan, varmt i solen, lagom blåst, INGA mygg, hör och häpna. Vi har bestämt oss för att rulla hem imorgon, då ska det börja regna här, vid 12, men Umeå ska ha fint väder så vi satsar på Gammlia på kvällsidan, trevligt!

Så vi har så sakteliga börjat bära över saker som ska in i bussen, jag har städat i stugan, Nicco håller på att slipa sin mormors utebord och det ska nu lackas. Vi tog en middag ute, nere i Malå, på Byblos, bara därför att.

Även fast jag hunnit med en sväng dit tidigare idag, till Malå alltså, då med två ärenden, men det blev tre, innan jag kom hem. Jag köpte lack, handlade fil (ett måste på sommaren) och när jag passerade min farbror Matts hus, såg jag att han var hemma så jag gjorde en göteborgare och svängde in på hans gård.

Nicco har nämligen önskat sig ett schack spel i över ett år, jag har kollat tradera och budat på några men dom blev, i mitt tycke för dyra. Men jag kom ju ihåg att hemma hos farfar, fanns ett fint schackspel som jag lekte med som liten, så jag dök in hos Matts för att fråga om spelet fanns kvar och om han kunde tänka sig att sälja det.

Det finns kvar, han tog fram det och visade hur det såg ut, så berättade han att det används än idag, nu av hans pojkar och barnbarn, så det är klart han ville ha det kvar. Jag får leta vidare. Hann då i alla fall träffa honom och hans fru, Ingmarie som kom hem från jobbet en stund innan jag åkte vidare.

Apropå fil, så var min lillebror Lars, en riktig filälskare, lååångfil skulle det vara, och sockret fick inte vispas ner, det skulle röras så man såg gröna strängar av sockret i filet. Han började kallas för Filimon, och pappa, snickrade ihop ett alldeles speciellt Filimon bord, där han fick sitta och äta sin fil. Bordet finns kvar, än idag :D

Kall korv till filet, är också pricken över i:et, saknar Holmlunds falukorv som jag tror, gjorde i Bastuträsk och köptes över disk, men jag kan ha fel.

Nu ska jag bära över lite mer saker, det vi gör idag, är gjort imorgon…förhoppningsvis :D

 

 

 

Jag blev påhoppad

Av , , 4 kommentarer 18

 

Jag och mamma var på Coop och handlade i fredags. Jag hade fått en tio kronors rabatt av henne på flora, och det passade bra då det stod på inköpslistan. När jag så närmade mig slutet av listan och öppnade glasdörren för att plocka fram paketet jag hade siktat in mig på, så hördes en röst:
-NEJ NEJ, STOPP!!! Ta inte det där, köp det inte. Jag stannade mitt i rörelsen och vände mig om och undrade vad det handlade om. Där stod en man och tittade mig i ögonen och skakade på huvudet och upprepade uppmaningen om att INTE köpa flora.
Han öppnade nästa glasdörr och plockade fram ett paket Norrgott istället och sa: Det här ska du köpa… tänker du inte på din hälsa? Jag svarade att det är min man som vill ha flora och han replikerade med en gång, jaha, men tänker inte din man på sin hälsa då? Vet du hur man gör smör, gå in på www.någotning och kolla sa han och jag trodde nästan att jag var med i en reklamfilm, om Norrgott.
Men vet du vad, sa jag, nu har jag en rabattkupong på det här paketet och därför köper jag det. NÄJJJ, det är ju så att jag skulle kunna betala halva paketet om du köper Norrgott sa han och jag tyckte så synd om hans desperata försök att få mig till att testa det andra smöret så jag köpte ett litet paket sånt också… för att prova på, sa jag, och det har vi nu gjort och det var inte helt fel.
Så nu kan Norrmejerier tacka mannen som förtvivlat försöker få folk att använda sig av deras smör och ingen annans, han kämpade idogt med sin uppgift :) Och hey… dom kan även tacka mig som nu gjorde lite reklam för dom också, jojo.
Annars har det inte varit så mycket i helgen, vi har suttit på lasarettet, och levt våra liv så normalt man kan. Städa, diska och äta är väl rätt så basala saker man gör utan att ge det någon speciell tanke. Igår beställde vi hem pizza, mamma, Emma, Johan, Nicco, Åke och jag, och satt härhemma och käkade och berättade historier.
Jag fick höra en som jag inte hört förut men jag blev inte speciellt förvånad. Det var min pappa och hans lillebror Matts, som kommit på den otroligt uppfinningsrika idén att klippa sönder farmors fina vaxduk som dom sedan använde till deras hembyggda segelbåt (läs bräda), och det gick inte som planerat då ”båten” tog in vatten och sjönk, som tur var hann dom inte långt från sjökanten och farmor var nog inte så glad över deras tilltag. Men jag vet också att detta bara var ett av många, många påhitt, från deras sida. Kanhända att man ärvt lite av uppfinningsrikedomen från pappa… jag vet ju själv vad jag hittade på, som liten :)
Ha en fin måndag!

Världens största spindel

Av , , Bli först att kommentera 11

 

Min farbror och ingifta faster, var ju här igår, det var trevligt och vi satt och pratade gamla minnen… och nya. Ingmarie berättade att hon hade väckt upp Matts en natt, då hon hade drömt och trodde att hon hade en katt som satt fastbiten på hennes hand. I drömmen var det inte bara en katt, utan fem, och några hundar, därinne i sovrummet.
När dom steg upp nästa morgon undrade Matts om hon kom ihåg något från natten, men det gjorde hon inte förrän hon skulle öppna ytterdörren, det var nämligen där drömmen hade börjat, att dom glömt stänga den ordentligt, och det var ju därför alla djur hade kommit in.
Detta tog mig tillbaka… minst 23 år, vi bodde på Mariehem och Theresé var då, gissningsvis någonstans mellan 4-5 år. Vi hade en katt som hette skorpan, inneboende hos oss. Detta var någon gång på eftermiddagen och jag lade mig på sängen för att vila lite medan Theresé pysslade på med några leksaker.
Jag föll i en liten ytlig sömn, ni vet, man hör ljud och man kan drömma men det känns ändå som om man är vaken. Jag var ju på den tiden, dödligt rädd för spindlar och när jag nu låg där så föll väl ena armen ner, utanför sängkanten.
Plötsligt känner jag att det kommer upp en STOR fågelspindel på handryggen, ja, den var stor, världens största. Jag blir vettskrämd, tar tag med den andra handen och smäller ner den på handen där ”spindeln” sitter, nyper fast den och samtidigt som jag häver mig upp i sittande ställning så kastar jag den stackars spindeln tvärs över rummet, så den borde, rimligtvis ha smackat in i väggen, ordentligt.
Jag stirrar skräckslaget på andra sidan rummet, Theresé befinner sig i sängen, eller om hon nu stod på golvet, det kommer jag inte ihåg, och jag säger till henne med jättestressad röst: Såg du den??? Vart tog den vägen???
Hon såg ut som ett stort frågetecken… och vad annat kunde hon göra, det fanns ju ingenting där… förutom en katt, Skorpan, som ligger under sängen. Om man nu lägger ihop ett plus ett, så är det nog lika med, kattens svans, som blev till en spindel i min lilla drömsömn. Och vilken herrans tur katten hade, att jag inte fick tag i hennes svans, då hade hon fått sig en flygtur.
Apropå svans, vi såg en snutt på Landet runt i söndags och där var det ett reportage från Svansele, det roliga var att programledaren uttalade byns namn som man säger svans, som i kattsvans, fast egentligen säger man ju svan och sedan sele. Det lät kul! Jaja, nu ska jag raca på lite, önskar er alla en fin tisdag!

Ett dödligt vapen

 

Igår brakade det lös ordentligt, någon öppnade himlen och det tog inte lång stund innan man var genomblöt, paraplyet till trots. Det haglade dessutom.
Mitt i detta så åkte vi iväg till Jokkmokk, min mammas barndomshem, men inte det Jokkmokk som ni nu kanske tänker på, nä, Jokkmokk, på andra sidan sjön, härifrån Lainejaur udden räknat. Där, in the middle of nowhere, är hon uppvuxen, ingen el och inget rinnande vatten. Så när hon sedan var 14 år och dom flyttade hit, till Udden, så var det ett mindre paradis, vatten och toalett. Bilder på ingenmanslandet kommer sen, då vi är hemma igen. Här går det tydligen inte att ladda upp bilder.
Niccolina upptäckte en myrstack däruppe, vid en tjärn, någon hade kört ner ett metallrör i stacken, nu råkar jag ha fått veta anledningen till varför folk gör så där, när vintern kommer så leds nämligen kyla ner i stacken och den dör ut, grymt men sant. Vad gör myror som är så farligt, ja jag vet inte jag ja.
Sen efter middagen åkte vi till min morbror Matts och hans fru Ingmarie, dom bor bara en tre kilometer härifrån. Vi blev bjuden på torkat renkött och finsk kaffeost, inte illa, och Melissa som blev så fascinerad av renarna fick ett renhorn, som sitter på en träplatta, att ta med hem till Amerika, undrar bara hur, på planet vet i sjutton, det kan ju räknas som ett dödligt vapen och sen tror Theresé att dom inte  vill ha in uppstoppade saker i landet, det kan ju  föra med sig ohyra trots att det är över fyrtio år sedan, den mötte sin baneman. Jaja, hon blev då jätteglad över det och det får väl lösa sig på ett sätt eller annat.
Vi fick också med oss souvas, rökt renkött och Ingmaries välkända, hemkoke lingondrickan, det tackar vi för.
Idag packar vi ihop och drar hemåt, vi blir i Umeå en vecka nu och sedan åker vi tillbaka hit. Vi har suttit dom fina dagarna, på altanen och blickat ut över sjön och sagt att det hade nog inte varit semester om vi inte hade fått suttit här. Kanske vi avslutar denna Malå visit med fika på Dungers, ett måste om man är här. Och med det så önskar jag er alla en fin dag!