Etikett: minusgrader

Nu räcker det, STOPP!! Sa hon och ingen lyssnade.

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 november 2021 kl 06:59, Bli först att kommentera

Kollade in väderprognosen för några dagar sedan. Ja det skulle snöa…lite varje dag i typ, 2 veckor. Mm, men det var väl ok, tänkte jag, för det såg ut som om det skulle vara minusgrader, alla dagar, och det skulle absolut inte, komma så mycket snö. Perfekt, då ligger det ju kvar, det som kommer, och det blir inga mängder… PYTT!!

Nu räcker det, STOPP!! Sa hon och ingen lyssnade.

Nå, jag tror jag brukar skriva det varje år, det värsta med snön, är väl om det blir halkigt och om det kommer mycket. För man känner sig nödbedd att hålla efter, och det är inte så roligt arbete. Samt att promenadstråken man har med Winstone, minimeras, och man börjar på hålla sig efter cykelbanorna. Små tråkigt, kan jag tycka.

Nej, jag har ingen lust att pulsa i en halvmeter snö, snubbla på trädrötter och falla ner i nån å, bara för att jag vill fortsätta välja mina egna vägar. Det finns gränser, så jag faller till föga. Accepterar att det är vinter, och ser fram emot april, maj, då man börjar skönja gräsmattor och annat. Fast ok, det är fint med snö… i december.

Sen var det ju det där berömda ljuset som alla saknar, och som kommer med snön. Jag håller med om att mörker och regn, gör vägarna svart. Asfalten suger upp allt ljus. Men att det skulle bli ljust inne, av snö på backen, det köper jag icket. Och fortsätter hävda att man faktiskt kan tända ljus eller en lampa, så blir det ljust.
Det har jag nu gjort, på morgonen. Min nyinköpta lampa, passar bra där i hörnet på arbetsbänken. Och den kan lysa upp en hel del, finns dimmer på den, minsann. Känner mig nöjd med den

Började rota bland lite julsaker igår. Gjorde plats för vår lilla julgran. Men tyckte att den kanske ska få komma upp en liten bit från golvet. Det var ju inte världens största gran jag införskaffade ifjol. Nästan så jag ångrar att jag snålade på höjden, men…

Jaja, det blir nog bra, och jag tror jag satsar på att ha granen uppe nån av kommande 3 dagar. Inte idag, dock, nopp, idag ska jag göra så lite som möjligt. Och i eftermiddag ska jag träffa granngänget för en fika på Ullas. Så där lämpligt förehavande en ledig dag i slutet av november.

Förresten så noterade jag något, nere i källaren då jag var där och rotade. Fultomtarna rör sig i riktning in mot korridoren, jisses…kan dom vara på väg hit…igen?

Jag som trodde att rivjärnet gjorde ett rätt så bra jobb, ifjol

Har ju min jobbarhelg så därför tänker jag passa på att inte göra så mycket idag. Jo, förresten, det ska upp en bit älgkött från frysen, här vankas det älgskav till middag, det är inte ofta vi äter det. Beror lite på bristen av älgkött, kan ni tänka. Men bland har man den där råturen att ha en vän, som har en man, som jagar. Och som tar med lite som present, då hon hälsade på. Dom kan man kalla gudagoda vänner

Önskar er alla en toppen torsdag!

Nästan…bra!

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 april 2020 kl 07:44, Bli först att kommentera

Jag drömde att jag kom på världen coolaste ord, men jag kommer inte ihåg det nu. Fast jag vet att det var ett ord som ska beskriva en uttröttad militär som hänger i en bagagelucka. Ja, ni hör ju själv, vart får man allt ifrån, jisses, ibland kanske det inte är så konstigt att man har grus i ögonen då man vaknar 😀

Apropå ord, så finns det ju ett nyord (nytt från 2017), som är killgissa. Att killgissa är det då man påstår att någonting är på ett visst sätt, som om att man vet vad man pratar om – trots att man egentligen inte har en aning utan bara gissar.

Så skickade Nicco den här bilden i förrgår, hahaa…

Ja, utan att hänga ut nån, så vill jag ändå säga att jag kan känna igen det där, på nåt sätt, lite beroende på vad det handlar om 🙂

Vilket väder vi haft, hagel, sol, blåst, minusgrader, kan det vara att april sjunger på sista versen, men ändå vill visa att det man säger om aprilvädret, är nåt man kan lita på. Tog den här bilden vid Tvärån igår, och den kändes nästan mer som en höstbild än vårbild:

Åkes jobb med Volvon går framåt, men som vanligt är det små saker som jäklats, nån skruv som måste borras bort, verktyg som måste lånas, rappel med än det ena och än det andra. Men igår kväll började han i alla fall se ett ljus i tunneln.

Själv gör jag ett sista arbetspass för den här veckan och sedan ska jag vara ledig i dagarna 4, underbart, fast jag vet…underbart är kort 🙂 Tjopp tjopp brukar det låta, men, jag ska inte tänka så nu, utan ta en dag i taget, istället.

Önskar er alla en fin onsdag!

Dåligt sexualliv – ingen partner

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 februari 2019 kl 08:02, 2 kommentarer

Gårdagens, bästa, upphittade sak…min vante.

Dock inte saknad, men ändå 😀 Finurligt att jag åker från ena stadsdelen, Västerslätt, till en annan, Mariehem, och där pekar Nicco på en vante bakom bilen. Titta mamma, där ligger ju din vante. Jag småler, typ, jåå tjena…men sväljer småflinet, in facto, så är det min vante.

Alltså jaha??? Nöjd och frågande plockar jag upp den och ska slänga in den i bilen då jag noterar att nån har hittat den före jag. Tummen är avbiten! Hur jag vet att det är min…Jo det är ”min tant Bibbi, som virkat den, en gång i tiden.

Hur har nu denna hamnat där, fastfrusen i en snödriva. Ja, jag stod parkerad där för kanske 2 veckor sedan, så den måste ha trillat ur bilen, överlevt all snö som kommit, skottande, regn och minusgrader. Jag hade ju inte hjärta att lämna den där, men det vet i tusan om den ger mig så mycket glädje idag, tumlös och eländig 😀 Nåja, det är sånt som händer!

Såg detta på FB igår, och jo, jag har sett det tidigare men det är ju hysteriskt roligt och är det sanning i dessa journaler, så kan man ändå förstå vart felen ligger, mycket särskrivningar och avsaknad av kommatecken och punkter 😀

Och att man kanske skriver för att man har bråttom, men tror sig kunna komma ihåg vad man menat.

Citat från patientjournaler; Karolinska Institutet
____________________________________

*Har svimmat av. Minns ingenting förrän patienten vaknar
i sängen med två sköterskor.

*Oklart om blod i avföringen då patienten är färgblind.

*Patienten arbetar som elektriker. Inga kända proppar i
släkten.

*12 cm långt, sårigt underben

*Söker för fästingbett i huvudet. Huvudet borttages med
pincett.

*Aktuellt: Ingen buksmärta men kan hålla tillbaka den
lösa avföringen med vitt bröd.

*Söker p g a att ha slagit i vänster stortå som nästan
helt har lossnat. Personalen får dock ej dra loss den, då det gör ont.

*Fick dock besked om att hjärtat var bra, men att hon
skulle återkomma om hon blev medvetslös.

*Poängterar att det är viktigt att patienten håller sig
ren mellan fötterna.

*Smärtan i ryggen kommer när patienten ligger raklång
med båda benen på rygg.

*Har varit och fjällvandrat. Nedkom med helikopter igår.

*Blöder ibland ifrån vänster näsa.

*Avföringen har samma färg som dörrarna på avdelning 19.

*1974 fick patienten en grävskopa över sig. Sedan dess ringningar i öronen.

*Ibland mår patienten bättre, ibland sämre. Ibland mår
hon inte alls.

*När hon känner sig trött kan ansiktet vridas åt höger
och där stå och smårycka en liten stund.

*Hon beskriver huvudvärken som spännande.

*Kräkningarna försvann på eftermiddagen, likaså maken.

*Patienten har bedömts som osammanhängande.

*Har börjat få blodiga små matskedar i avföringen upp
till 15 gånger per dag.

*Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle
med stöd av socialtjänsten.

*Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan
att bli andfådd i vanliga fall.

*Lymfkörteln skickades samma dag som patienten i taxi
till Uppsala.

*Idag till lunch får patienten akuta diarréer.

*Modern bostad och hustru.

*Sköts i hemmet av maken som är militär.

*Patienten har inte ont för jämnan, bara för det mesta.

*Patienten tål inte ost, mjölk eller smör, ej heller
modern och en bror.

*Mat får han från sonen som ligger infryst.

*Har fått större hemsamarit men tycker inte att det
räcker ändå.

*Dåligt sexualliv – ingen partner.

*Halsen som patienten hade besvär med nu i höstas är nu
borta.

*Cyklade i dag på eftermiddagen när plötsligt en liten
flicka kom in i hennes framhjul.

*Har nu fått rullstol och ämnar åka till Norrköping med
denna.

*Patienten informerad om obduktionsresultatet.

*Det senaste blodprovet är aldrig taget.

*Mår alldeles utmärkt, har sökt läkare ett flertal
gånger för det.

*Patienten vägde 78 kilo i hemmet innan han gick hit
utan kläder.

*Änka, bor med frisk make.

*Dog troligen i hjärtinfarkt och därefter i lungödem.

Och där var journalen till ända 😀 Och jag önskar er alla en trivsam tisdag!

Permanenta skador!

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 februari 2019 kl 09:06, Bli först att kommentera

Såg ett klipp med en Simon Sinek, en som talar, håller föredrag och peppar om det mesta. Detta klipp handlar om vårt mobilanvändande, det är dock nerklippt, så man missar lite i början.

Där säger han att tester har gjorts på möss som fick multitaska, och växla mellan att se på en dataskärm och en mobiltelefon, vilket många gör, även jag, ibland. Och det tog 3 gånger så lång tid för dom mössen som utsattes för detta, att lösa en labyrint, och skadorna dom ådrog sig, var pemanenta. Scary!

Här kan ni se en del av det klippet, och visst känner man igen sig.

Jag tänker att nästa gång jag ska ut och fika med nån, så stänger jag av ljudet och tar inte fram mobilen, möjligtvis för en bild om det är nåt vackert där i början, men inte under vår träff…ish. Känns som en utmaning men å andra sidan, jag är ju lite så, i början på mina dagar.

Jag slår inte på ljudet, det första jag gör då jag kliver upp, om jag nu inte väntar ett samtal av vikt.

Har skjutsat upp Åke på NUS, han ska kolla ögonen, för lastbilskortet. Sen tog jag och Winstone en sväng ute i kylan, -13,5 har vi just nu, -4 har dom lovat så det ser jag fram emot.

Och här en bild, samma väg, fast tagen igår kväll och åt andra hållet:

Väntar på att åka och hämta upp honom igen, han är ju billös, just nu. Fast han får inte köra bil ändå efter en sån synundersökning. Han blev tvungen att beställa ett nytt tändningslås till Volvon, och det gick tydligen inte med såna man kan köpa eller beställa billigt på nätet.

Nej, Volvo fick ta hem ett från Tyskland, a´ 3500:-, dom säger att det sitter ett chip i nyckeln, vilket gör det omöjligt att använda ett annat lås. Fint, tack för det Tel…Volvo!
Nå, ska det jäklas så ska det ju jäklas. Vi är van!

Hoppas på en bra dag för er alla!

Halv lurigt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 januari 2019 kl 09:55, Bli först att kommentera

Gick ut med Winstone redan 7 i morse, och med -17 grader utomhus, så förberedde jag honom för kylan, med att sätta på skorna. Han får kramp i tassarna då det är såpass kallt. Vi hann väl gå 100 meter då första skon åkte av och sedan den andra, efter 10 meter till..han gillar inte skor!

Nåja, det blev ingen långpromenad precis, och då jag gick där och huttrade, kom jag ihåg i somras då jag tog en tidig promenad med samme hund. Den svängen gjorde jag för att slippa den värsta hettan, men jag bedrog mig själv. Vi vandrade Industrivägen ner och solen brände i vaderna.

Jag höll på att törsta ihjäl och jag tyckte våldsamt synd om Winstone. Höll koll på honom hela tiden så han inte skulle tuppa av i sin tjocka päls, och ville ju inte heller ha honom på asfalten. Vet att jag tänkte att det skulle vara kymigt, om jag skulle vara tvungen att ringa efter Åke…du måste hämta oss, vi brinner upp!

Nä, det gick bra, men det var inte en angenäm prommis. Och som tur är, så är pälsen på Japparna, väldigt speciell. Visst blir dom varm men ta på hans päls om han sitter i solen, och känn kylan. Den blir inte varm som på en svart hund. Dessutom har han sina 3 lager med olika pälssorter och det är därför man aldrig, ska klippa en Japansk spets i tron om att man gör dom en tjänst under varma dagar. Gör man det, så tar man bort deras naturliga skydd.

Sen finns det väl dom som kanske måste, för att det blivit världens oreda i pälsen, men det är en annan femma.

Åkte ner på Ica Maxi efter jobbet igår och plötsligt, där i korvdisken, hittade jag Jokkmokks korven. Har faktiskt letat efter den tidigare, men dom har alltid varit slut. Den är underbart god, fast nu blev jag ändå lätt besviken på förpackningen, alltså hallå, så här såg den inte ut tidigare:

Behöver jag säga att vi har en till här som älskar korv?

Dessutom hade dom lagt upp korvarna med den svarta sidan uppåt, det såg ju ut som man skulle få mycket för pengarna (den är inte gratis, den korven), men så vände man på förpackningen och insåg att det var en massa plast över. Jojo! Det där är ju inte första gången man luras av förpackningsstorlekarna.

Det roliga är väl då dom går ut med att ändringar görs för att frakten ska bli billigare, jo, fast frakt beräknas väl på både vikt och hur skrymmande det är? Mindre förpackningar borde rimligtvis göra frakten billigare. Har jag rätt eller har jag …rätt!

Hoppas på en fin onsdag för er alla!

Hon ringde Polisen!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 mars 2018 kl 08:47, Bli först att kommentera

Det ser ut som om det kommer att bli en hamster här i huset, rätt så snart. Ni kanske har läst på Vk eller Aftonbladet, om dom stackars övergivna hamstrarna på Ersboda. Lämnade ute i en för liten bur, i -20 grader?

Här kan ni läsa om det!

Nicco läste det, och ringde Polisen, som i sin tur ringde upp henne efter en del efterforskningar och fick veta att dom hamnat i Burträsk på ett djurpensionat. Hon kontaktade dom, och har nu blivit tillfrågad om hon kan tänkas ta en eller två av dom. Spännande!

Den bilden hittade jag HÄR

Hoppas dom andra får nya ägare, dom med. Men jag kan ju tänka mig att det är lättare, dom gånger det handlar om katter eller hundar som far illa. Det är inte alla som har en bur och alla andra saker som hör till, för att kunna ta en hamster. Och ja, det är ju inte alla som vill ha en heller 😀

Jag hade en hamster (vet att jag skrivit det förut), som hette Frippe. Vid nåt tillfälle hade han fått in något i ögat och blundade med det, och då döpte min ”snälla” storebror om honom till Falconetti…inte populärt, jag gillade icket den killen som var med i serien, dom fattiga och dom rika…tvitvitvi!!!

Och min morfar som var på tillfälligt besök, gick upp mitt i natten och stoppade in en penna i hamsterhjulet så det blev stopp i maskineriet, morfar kunde inte sova eftersom det gnisslade och gnekade i hjulet 😀 Stackars Frippe, han fick roa sig med annan motion under dom nätter morfar var hos oss.

Nu laddas det för arbetshelg, och jag har bytt lite timmar på måndag också, så jag kan vara mer ledig då Theresé och Sally kommer på tisdag kväll. Nå, men det kommer säkert att bli som vanligt, tjopptjopp så var den helgen gjord. Träffade en kollega och personen vi jobbar hos, igår förmiddag, vi tog oss en fika på Ullas, här på Västerslätt. Mycket trevligt! Och gott:

Blev något förskräckt, då vi satt därinne. Det kom nämligen in en karl, som köpte nåt fika, att ta med, och därinne satt det en person som han kände. Han gick dit och började surra, sedan slog han sig ner samtidigt som han skrattade till och sa, att ja, min mamma sitter ute i bilen men…

Ja, det hade väl kanske inte spelat någon större roll, om det nu inte var så att mannen satt kvar därinne i säkert 25-30 minuter och då dom reste sig och gick ut, tänkte jag att jag måste ha hört fel, man lämnar väl inte en väntade människa ute i bilen så där länge. Men döm om min förvåning, kvinnan satt därute…öh, man får inte lämna djur i en bil i såna där minusgrader, men tydligen går det bra att lämna sin mamma???

Hoppas på en fin helg för er alla, kolla in den här bilden och gissa vad det är:

Svar kommer imorgon 😀

Nämen Grattis!

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 februari 2018 kl 08:55, 2 kommentarer

Men Grattis till mig själv idag…Maria, står det ju i almanackan 😀 This is today:

And, this was one year ago:

Tiden går, men kaffet består. Jo, äldsta dottern Theresé, heter ju helt osannolikt, Maria, hon med, samt barnbarnet Sally, så jag skickar ett grattis till dom med, samt till alla andra Marior jag känner, dom är dock inte så många, konstigt, Maria som är så vanligt namn?!

Fast det är kanske inte så många som bara heter Maria och inget mer, som jag, här stämmer verkligen inte uttalet in: ”Kärt barn har många namn”, eller…:D Oh My!!!

Nu sitter bromsoken på plats och ikväll, ska jag ombesikta Audin, som idag har körförbud. Tur att det finns fler bilar på gården och att Nicco är på Dragonskolan den här veckan, annars hade jag fått fortsätta skjutsa ut Åke på jobbet i arla morgontimme.

Dessvärre har Nicco ingen fungerande motorvärmare och det hade ju varit skönt i denna kyla, skönt för bilen i alla fall. Kupévärmaren funkar, men det ger ju bara värme i kupén och ingen annanstans. Fast Mercor är kanske lite som Volvos, dom tickar på och går, oavsett väder och vind.

Jag fortsätter att fascineras över ordförslagen jag får på min mobil, skrev här till Nicco och använde ett internt uttryck för potatisbullar (Sussie från förskolan vet vad jag snackar om 😀 ) och se vad mobilen föreslår:

Tonårskillar eller kokosbollar, hahaa…Det börjar inte ens på samma bokstav. Häromdagen skulle jag smsa nån annan och fick skinnskallar som alternativ, nämen hejda dig nu, mobilen, jag minns inte vad jag skulle skriva, men det var ett vanligt ord som inte heller denna gången, ens började på S, nå, man får då skratta i alla fall, kan ju bli dråpligt om man inte ser felet innan man skickar iväg det 😀

Fast jag ser i alla fall att jag absolut inte, är ensam om att få knäppa förslag 😀

Här kan ni se lite fler knäppa auto corrects

Hoppas på en fin dag för er alla!

Krispig värre…

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 april 2017 kl 08:35, Bli först att kommentera

Jo vi satt ute ett tag, igår, på förmiddagen. Inte jätte varmt men vid väggen blev det ändå några plusgrader. Sen kom molnen indrivandes från ingenstans, och gjorde att det genast kändes kyligare. Jag fick en varning och fråga från FB, om jag var förberedd på regn…jaha, det var det, det.

Jag kunde inte dock tro på den där varningen, det såg inte speciellt regnlikt ut. Så jag och Winstone drog iväg på en långpromenad, runt Umestan:

Det var faktiskt rätt så längesedan, kanske i höstas någon gång. När vi var mitt på hållet så kände jag några regndroppar, svor för mig själv och funderade om jag skulle förbereda Nicco, på att komma och hämta upp oss därborta nånstans, men…nä, så påmindes jag om det man fått höra i hela sitt liv, man är ju inte gjord av socker, så…
Och nej, det blev inget mer än dessa droppar och det var ju skönt ändå.

Såg nu på morgonen att det var frost på Jeepen, så jag gissar på minusgrader under natt timmarna. Men i övrigt ser det ut att bli en fin dag.

Jag hade plockat in lite nerfallna björk kvistar till påskris, samt kapat av en gren från vår syren, och en från krusbärsbusken. Igår började jag rensa upp i vasen, och döm om min förvåning, krusbärs kvisten har rotat sig, så nu tänker jag sätta ner den i en kruka, att ha härinne till det är lagom med värme ute, så planterar jag den och ser om den tar sig 😀

Sen hittade jag en utgången yoghurt i kylskåpet, så det var bara att baka ett bikarbonat bröd, med nötter i alla olika slag och tranbär och fikon, det blev gott, och nyttigt.

Idag blir det återbesök på rygg och muskelakuten, tyvärr känner jag inte att jag blivit nåt bättre, däremot är det andra saker som skramlar, låter och knäpper i nacken, krasar och har sig uppe vid axlarna, och ryggen, nä, inte bättre alls. Nåja, jag ger det ett försök till, sen hittar jag på nåt annat.

Önskar er alla en fin måndag!

Hur gör dom då?

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 januari 2017 kl 09:34, Bli först att kommentera

Vi snackade om naglar och nagellack igår, och kom in på sjukhus historier och annat.

Om ni någon gång varit på lasarett, inför en operation, eller om man är inlagd, kanske på en vårdcentral och dom vill kolla syresättningen, så vet ni att dom brukar sätta en plopp på fingertoppen. Och då vill dom inte att man har nagellack på den nageln.

Hum, sa jag, med ett färsk minne av just det där. Då jag åkte in och dom skulle se om dom kunde sy igen hålet, då skulle jag sövas och dom ville låna mitt finger. Dom hade aceton, där, förmodligen för att dom flesta kanske inte vet om just detta. Men tänk om dom kommer hem till dig/mig/vi…

Ja, jag har aceton hemma och kanske dom har med sig en flarra i ambulansen, men tänk nu på alla som gör sina naglar på fixerier. Den lacken och uppbyggnaden av nageln, tar man inte bort med aceton…hur gör dom då?

Men du, sa jag, det skulle ju kunna vara ett nytt yrke…ambulerande nagelfixare, jobbar dag som natt, jour, ni vet, utryckning med nagelvårdsväskan. Jaa, men det är ju perfekt! 😀

Ja, min nagel sitter kvar…än…knepish!

Igår fick jag veta varför det stått uppställt, lite tält ute vid skridskobanan på Nolia, dom har ju haft matcher där i helgen. Jag som sa till Nicco att det kanske var glass stånd, ja, dom säljer skridskoisglass…skrapad direkt från isen…slush med järnsmak från oslipade grillor, (smaksättningen kom Nicco på, by the way). Fast, det kanske hade varit godare med nåt varmt 😀

Nä, man kanske skulle ha hett sig ut med vovven nu, lite gråmulet är det och nästan som om man kan vänta sig snö, 3 plusgrader, och man kan ju verkligen förundras över temperaturskillnaderna, att det kan gå så fort. Från -24 till +3 på ett kick.

Nu kommer jag inte ihåg vart jag hört detta, men någon berättade om en bekant eller vän, som arbetade nere i Afrika någonstans. Och han skulle förklara hur en vinter i Sverige, kunde vara. Dom förstod inte, men så hade dom en frys där, han öppnade den och sa att så här kallt blir det på vintrarna…nonono, det trodde dom inte på, man fryser ju ihjäl om man kryper ner där, ja…sant, om inte vi heller hade vetat så hade vi nog sagt samma sak.

Ha en fin måndag!

Nånting gjorde jag nog ändå…

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 december 2016 kl 09:19, Bli först att kommentera

Vilket väder vi hade igår, från flera minus till snö, till plusgrader och regn, under loppet av några timmar. Jag ställde mig frågande till hur Jeepen skulle kunna bli isfri, till det är dags att hämta Nicco på flyget, men i morse, så hade all is smält bort, utan att jag ens haft igång någon värmare.

Och vilken tur att Åke skar mattan i förrgår, hade han väntat så hade det legat snö där.

Jag kokade en omgång knäck, och efter att ha fått ner smeten i formar, så var min arm helt knäckt. Jag kunde inte hålla i kaffekoppen, för handen skakade så mycket. Tog väl en timme innan det gav med sig och idag värker den.

Men inte gav jag mig för det. Hade kvar av den mjölkfria grädden så jag kokade en halv sats knäck av den också, med kokos i, fast nu använde jag inga formar:

2:a advent kom och gick:

Och den bästa serien på tv, ever, så jag bakade en saffranskaka, med en touch av Marias uppdateringar. Jag kan inte låta bli att byta ut ingredienser och se hur det blir, den här…den blev bra:

Bytte ut lite socker till kokos socker samt en del av vetemjölet till mandelmjöl, funkar alldeles utomordentligt, bra.

I övrigt gjorde vi inte så mycket igår, jag tyckte dagen var hur lång som helst kan dock bero på att jag klev upp redan 6. Och givetvis, i morse då alarmet gick så hade jag lätt kunnat sova i några timmar till. Nåja, det är världsligt, sova kan man väl göra en annan gång.

Önskar er alla en fin måndag!

Etikett: minusgrader

Nu räcker det, STOPP!! Sa hon och ingen lyssnade.

Nästan…bra!

Dåligt sexualliv – ingen partner

Permanenta skador!

Halv lurigt!

Hon ringde Polisen!!!

Nämen Grattis!

Krispig värre…

Hur gör dom då?

Nånting gjorde jag nog ändå…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten