Etikett: mobbing

#jagärhär

Av , , Bli först att kommentera 19

Jag råkade tvärse nåt på tv, tror det var i go´kväll, för några kvällar sedan, som väckte min nyfikenhet Det handlade om näthat, och alla kommentarer som brukar rasa in, där det som oftast, mest bara är pajkasting, sällan någon som kommer med vettiga uttalanden.

Och här blir det lite intressant, tycker jag. Jag gick nämligen någon liten kurs för x antal år sedan. Och då var det snack om mobbing i skolan och på arbetsplatser. Det hölls ett föredrag och mannen eller om det var kvinnan som föreläste, sa att man egentligen är delaktig i mobbing, så länge man ine gör något för att avbryta det som pågår.

Att avbryta, kan vara ganska lätt, och som ett exempel var att du sitter i en gemensam matsal, och det snackas skit om en specifik, person. Många sitter tyst och det kan räknas som medhåll, även fast man kanske inte alls, tycker det där, som sägs. Då kan man avbryta eller inflika, nåt i stil med: Ja, fast hon/han är då himla snäll med barnen! Eller han/hon är väldigt hjälpsam, då man ber om det.

Säger man nåt snällt, så kan elden svalna. Man tappar det där som driver en att fortsätta snacka skit. Och det är precis vad nu det här handlar om. Och nu citerar jag från sydsvenskan.se

”Med 30 000 medlemmar vill Facebookgruppen #jagärhär göra nätet till en vänligare plats. Vår generation kommer att få sona inte enbart de onda människornas hatiska ord och handlingar, utan också de godas upprörande tystnad, skrev Martin Luther King i sitt berömda brev från häktet i Birmingham 1963.

Det skulle kunna vara utgångspunkten för Facebookgruppen och hashtaggen #jagärhär, som grundades i våras av journalisten Mina Dennert och som på sista tiden vuxit snabbt.

Tanken med gruppen att samla människor som vill motverka hatiska och kränkande kommentarer på nätet. Om medlemmar upptäcker kommentarsfält som börjat spåra ur, kan skribenter styras dit för att debattera och ge en motvikt till hets och främlingsfientlighet.

Inläggen avslutas med etiketten #jagärhär som ett sätt att markera närvaro och deltagande.

Den första aktionen av fullständigt sansade inlägg riktades mot de kommentarer som utlöstes av en Åhlénsreklam med ett barn (med något brunare skinn) i Lucialinné.
Manifestationen slutade med att de rasistiska kommentarerna dränktes i runt 20 000 likes och uppmuntrande inlägg. – Nästan alla säger samma sak, hur de har längtat efter något sådant här. Många har känt oro och rädsla för att uttala sig på nätet. Man har kanske försökt men blivit tystad. Nu är vi många, säger Mina Dennert.” Slutcitat

Jag gick med i gruppen igår och kan uppdatera med att vi nu är 66 622 medlemmar, så en ökning med 33 000 medlemmar på lite drygt 3 månader…wow! 😀 Och ja, jag har gillat och jag har kommenterat. Grejen är också att vi inte ska säga emot, eller skapa krig, utan enbart, skriva snälla saker…det är ju lätt 😀 Och jag måste ju bara avsluta med det här citatet/bilden som jag haft ute förut, men det passar ju som hand i handske, och så önskar jag er alla en trevlig söndag!

2016-02-25-11.55.34

Att man får göra så….otroligt!

Av , , 6 kommentarer 13

 

Jag, Nicco och Rickard, var på djurmagasinet i förrgår och införskaffade hundbädd och mat/vattenskål. Vi stod en stund och diskuterade hur pass stor valpen kommer att vara då vi hämtar hem den, och måttade lite med händerna, men det är som halvsvårt ändå att gissa sig till.
Sen stod jag där vid en hylla och kollade på nå saker då det plötsligt bjäbbade vid sidan om mig, jag vände mig om och där står en kille och håller i världens sötaste hundvalp, jag ler och nickar som om för att säga att den var gullig, är på väg att fortsätta med mitt då jag uppfattar att hunden är helvit och väääldigt lik den ras vi valt.
Så jag frågar, men du, vad är det där för ras? Ja sa killen, det är en japansk spets, jag har hämtat hem den nu, från Strängnäs så den är 8 veckor. Ja, ni fattar, vad var oddsen för detta. Att vi skulle råka stå just där och då och få se hur stor vovven kommer att vara. Det finns tydligen 7 stycken japanska spetsar i Umeå och snart 8 då 🙂
Bilden lånad från http://www.chezzays.com/hundar.html och därifrån kommer pappan till Niccos hund ifrån.
I och med detta hund köp och kontakt med kenneln så har Nicco dom på Facebook, där det nu skulle göras en speciell grupp osv. Nicco förklarade hur detta går till och man häpnar ju, fattar inte ens hur det kan vara möjligt att man får göra så där.
Och här kommer nu en lite förklaring till er som inte har facebook, mig inräknad. Vem som helst kan alltså starta upp en grupp, vilken som helst, låt oss säga att jag gör det och kallar gruppen för ”Alla som avgudar Maria Lundmark Hällsten”, sedan klickar jag in alla mina vänner där och då är alla dom med i den gruppen, oavsett om dom vill eller inte.
Sen kanske det finns några stycken… ja några få (hehe) som nu faktiskt inte vill vara med i den gruppen, och då måste dom tacka nej eller gå ur. Jag har aldrig hört nåt så befängt, detta innebär ju att jag kan hamna i vilken j-vla grupp som helst som jag absolut inte står för, och då är det upp till mig att ta bort mitt namn därifrån, visst ska det väl ändå vara tvärtom. Att man blir inbjuden och får välja om man vill eller inte.
Ponera att jag nu är en stor skrytsam jäkel som har en nagel i ögat på någon, jag är 14-15 år och gillar verkligen inte den där tjejen i klassen bredvid. Låt oss säga att hon heter Rakel Rakelsson, och nu startar jag upp gruppen: ”Alla vi som älskar Rakel Rakelsson”, och jag sätter dit alla mina 800 ”vänner” varav 775 av dom, inte ens vet vem Rakel är.
Givetvis kommer folk då att klicka bort sig själv och till slut finns det inte en enda kvar i den gruppen, och allt detta kan givetvis även Rakel se, för hon har också facebook. Är inte detta psykisk mobbing/misshandel, eller vad? Nä, ännu en anledning till att vara glad att man inte är med i facebook, jag klarar mig utan.
Jag var ju till läkaren igår och nu har jag fått astmamedicin som ska inhaleras morgon och kväll i upp till 2 veckor, men sen ska detta vara bra, om det inte mot all förmodan, blir en lunginflammation, sa han, men det är ytterst sällsynt, problemet är ju att det sitter slem i halsen och jag får ju inte upp det, men det har inte gått ner i lungorna… än, i alla fall, men det lär jag ju märka om det gör.
Nu hade jag då bästa natten hittills, då jag fick sova 5 timmar i sträck innan det var dags att kliva upp och vandra runt lite. Och jag har inte hostat i natt heller, skönt! Däremot låter jag fortfarande som en väsande någonting, då jag pratar, men då får det väl vara så då, ett tag till. Önskar er alla en fin torsdag!
Maria Lundmark Hällsten