Etikett: moln

🧡 Systrar och n´ Åke & jag 💕

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 augusti 2023 kl 11:13, 6 kommentarer

För 39 år sedan, just idag, så träffades jag och Åke. Detta må vara en av dom första bilderna han knäppte på mig.

Tagit hemma i hans rum som numer är vårt, tadaa…teverum, så det kan gå. I skivspelshörnet, satt jag.

När man blir påmind om årsdagar, blir det lätt en resa i huvudet, down the memory lane. Hur kom det sig, vad sa vi då, undrar vad Tex tänkte, och vad tänkte vi? Det är ju knappast så att man vet, vad som kommer att bli. Det är ju först, efteråt…

Nu sitter vi här, 39 år senare, i huset där Åke är barnfödd. Har 2 döttrar och ett barnbarn, röd stuga utan vitt staket, men väl en vit hund. En Volvo har vi också, fast aningens större än en personbil (bussen förstås). Men back then, tänkte man nog inte på allt det där. Man tog det nog som det kom. Precis som man ska göra.

Idag är det, Alla systrars dag, en dag att hedra biologiska systrar, såväl som de systrar du valt med hjärtat. Jag har med andra ord, fler än min syster Emma

Anna Tina Annelie och Annika ni är utvalda med mitt hjärta

Lade ut det här inlägget i gruppen: ”Vi som älskar Norrland”, igår. Ni ser min fråga.

26 kommentarer, men kanske 14 som svarat på min fråga. Och där har vi svart på vitt att folk INTE läser vad andra skrivit. Utan man fortsätter mata på med samma svar. Fast här är det då sagt att blomman är en Kvanne, Strätta, kvanne Angelica, fjällkvanne.

När jag googlar på dessa namn och bildsöker, får jag inte upp en endaste Kvanne eller Strätta, med olika färger. Fast i kommentarerna står det att det är jättevanligt. Och att blommorna är som bollar. Men, den mörklila blomman är platt, dom ljusrosa är bollar, på den jag fotade. Fast nu bryr jag mig inte om det. Det får vara vad det är. Fin var den i alla fall. Kanske den kommer upp nästa år igen.

Gjorde fint ute på vår altan igår. I like it! Fotnot: Glömde fota på dagtid, då solen lyste upp alltihop.

Mats Boström kom förbi i samma veva som Nicco kom gåendes för vi skulle dra till Avion. Så det blev kaffe och surr innan vi åkte.

Klippte gräsmattan och då det var klart, for jag och Åke ut med Camaron. Det kom några droppar regn, men bilen är inte heller gjord av socker, som tur är. En bra dag, med andra ord.

Apropå dagar, väder och vind. Stötte på en serie av bilder på moln, på Instagram. Haha…kolla vad roliga bilderna är. Namnet på kontot står däruppe i vänstra hörnet.

Ha en fin fredag, allihop!

Rock rock rocka sockorna 🧦

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 mars 2023 kl 09:07, 2 kommentarer

När jag gick in på gårdagens blogginlägg, och skrollade ner till bilden på molnet. Det där jag skrev att jag tycktes ha sett ett ansikte. Nu såg jag precis vad jag menade. Visade Åke, men han fick inte till min bild i huvudet.

Så här ringar jag in vart fejjan är. Den blå cirkeln är ansiktets vänsteröga, som tittar mot mig. Vit panna med lite mörkare strax ovanför ögonen. Näsan är vit och markerat med mörkt där näsborrarna sitter. Ser lite lömsk ut.

Här bilden utan markering…visualisera nu vad jag beskrev. Ser ni honom?

Jag tyckte den såg cool ut, och förmodligen, syntes den ännu bättre om jag hade stått still, där jag noterade den. Och om jag inte haft ljuset emot mig, så hade jag sett bättre, vart jag fotade.

Nu ska ni få höra något riktigt dumt. Jag beställde en…tadaa, lampa. Gissa temat… kan ha med skelett att göra. Så här såg den ut i annonsen.

Och in real life…

Fast, den var ju lite mindre än jag trott, och sladden stod det inget om i annonsen. Men den funkar ju ändå. Problemet är glödlampan.

Det finns nämligen ingen sån storlek, enligt Elon på Ersboda. Den ska vara en storlek mellan den minsta foten på en vanlig glödlampa och foten på en glödlampa man har i adventsstaken.

Har mejlat företaget som sålde den. Där trodde dom att jag menade att infattningen där man sätter in lampan, var borta, och ville att jag skulle skicka en bild. Jag kontrade med att beskriva problemet och bad dom, skicka en bild på hur deras glödlampor ser ut och att dom inte finns i det här landet. Jag väntar på svar.

Nu kan Åke byta ut hela fadderrullan, fast det var ju inte meningen att det skulle behöva göras. Retfullt!!

Apropå Åke, med sina, ibland, högt flygande planer och problemlösningar. Det dök upp en minnesbild från denna dag, ifjol. Då stod han med gips på benet och gjorde en 10 kilometers…ish, service på rollatorn.

Då jag såg bilden idag, tyckte jag att det ser ut som om han funderade på hur man skulle kunna utveckla den till något han skulle kunna använda till att forsla motorer och annat på.

Nå, det bidde inget sånt, de var bara min fantasi som drog iväg. Rollatorn är tillbaka lämnad och förmodligen utlånad till annan behövande människa.

Jag och Nicco gick och käkade middag på Pins Thai restaurang bredvid Granngården.

Helt ok, fast jag hade nog föredragit buffé, och det hade dom inte på måndagar. Jag valde veg vårrullar…gott att äta dom rejält varma.

Sen bjöd Nicco på kaffe, her place, and Sambos, förstås.

Kan ni gissa vad det är för dag idag då? Jag ger er tre bilder…gissa…

Jahaja, ni visste redan att det är Rocka sockorna dagen, eller. Vad har ni på fötterna, månntro Winstone är bara statist, han behöver inte ha dom på sig annat än under fotosessionen.

Ha en underbar tisdag!

Det kanske inte passar sig 🤪

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 januari 2023 kl 08:41, Bli först att kommentera

Är med i en heminrednings grupp. Mest för att det är kul att se hur andra har det, få tips, och dela med sig av hur man själv tänker eller har gjort hemma.
Igår lade jag ut vår halldörr, till allmän beskådan.

Den gillades helskarpt. Och ja, jag gillar ju den, jag med. Hade ju tänkt göra något av vår toadörr också. Men fastnar i alla bilder, varje gång jag går in på Pixers hemsida.

Det finns oändligt med mönster och bilder. Tyvärr är vår toadörr, inte så bred. Med sina 64 cm, måste man beskära motivet, och då är det inte allt, som passar. Så hittade jag nåt roligt…fast, nä, då vill jag ju inte ha den på insidan utan ut mot vår hall. Men då kanske inte det passar sig riktigt, haha. I-lands problem.

På söndag blir det förmodligen dejt med Renbergs Annelie. Hon ska eventuellt tävla med Mattis i Anumark.

Med det lilla avståndet lär man åka dit och titta, och sen får hon komma hit och äta middag…typ. Man får ju passa på då det går. Jag byte ett jobbpass mot ett annat så jag blev ledig på söndag, istället för imorgon.

Åkte ut en sväng med bilen igår. Bromsar in vid macken och PIIING, lät det i bilen och denna lampa lyste upp min fejja.

Suck…tordes inte stänga av bilen innan jag bildsökt för att se om det var nåt allvarligt problem.

När jag sedan startade den igen var felet löst…eller… jaja, det varken pep eller lös, fast ska jag vara krass är det nog inte löst. Kollade upp det på nätet där det så vackert står att det är bromsbeläggen som bör ses över. Ehhh, ok, vi eller rättare sagt Åke har ju bara bytt dom 2 gånger förut, så det är väl självklart att dom bör bytas igen, eller

Varningslampor som lyser gult, är förövrigt sånt man bör titta på inom en snar framtid. Röda varningslampor bör man inte negligera, då ska man parkera bilen där du är.

Idag blir det lunchdejt ute på Nybro, trevligt. Men som vanligt, dessförinnan, prommis med Mr W, frukost och annat. På prommisen igår kväll lyste snön likt glansig maräng.

Idag var det himlen som lyste i ett speciellt sken.

Och sen, tadaa… små lätta moln er jag på en himmel, en himmel som är…

Ha en fin dag, allihop!

Snacka om att känna sig diskriminerad 😤

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 augusti 2022 kl 17:44, 4 kommentarer

Jag bakade hallongrottor igår. La fram varsin till jag och Åke, Åt upp min, så kom Åke in och ville ha hjälp så jag gick iväg. Kommer in och ställer mig vid köksbänken, då vandrar Winstone in i teverummet och jag säger med en gång…DU LÅTER BLI, det som ligger därinne. Jag litar inte en sekund på dig.

Han vänder i dörren och kommer in i köket igen. Så är jag klar, går in i teverummet och noterar att Åkes kaka, är puts väck.

Ja vadå…va…kakor, saknas det nån?? Nää, jag vet ingenting.

Du gick ut för att hjälpa Åke, säger du, och sen, var den bara borta?

Jag tänker att det kanske var nån som bara kom in och stal den.

Tur att det bara var en kaka som försvann. Du fick ju behålla papperet från din kaka i alla fall. Åkes kaka, försvann med alltihop…konstigt 🤔🙃

Det var inte världens bästa väder efter vägen hit, inte igår i alla fall. I Övik såg jag ett lustigt moln.

Och efter det såg man en skarp kant mellan bra och mindre bra, väder.

Svart och mörkt blev det och regnet svallade ner från en blöt himmel. Vi tog oss i alla fall till Timrå där vi stannade på en större rastplats. Ganska behändigt då man inte behöver justera bussen för att det är lågt eller för högt eller att det lutar åt nåt håll.

Det lutade antagligen liiite för mycket utåt då vi kommit oss på rull igen. Hinner säga till Åke, -KÖR DU VERKLIGEN 60 nu, han bromsar men inte tillräckligt utan vi blir fotade. Jag la ut det här på fejjan.

Och nu har jag hört att det bara är förare som får vara med på bild, så jag tänker överklaga denna bot, då den kommer. Snacka om att känna sig diskriminerad. Betala dyra pengar för ett foto, och sen får man inte ens vara med. Halva priset på boten, tycker jag…rakt av.

Bättre väder idag då, såpass att vi kunde inta lunch, utomhus vid Norrbränningen.

Jag noterade inte spindelväven då jag fotade, haha...

Det är ju för fint där. Åke undrade..och ja, nu även jag, hur tusan det kan växa ett äppelträd, där. Vart kom det ifrån? Det kan väl inte komma från en äppelskrutt, eller kan det det, typ 1 på miljonen, eller en på miljarden?

Sen, när vi klättrade uppåt igen, till bussen, sa jag, lätt ironiskt att det minsann verkar vara handikappanpassat där. Nä, sa Åke, det är för rullskridskor. Fast vid närmare eftertanke så tror jag att det är en startramp för vattenskidåkare.

Nu är vi framme i Järlåsa, detta var det som, mötte en på bron.

Han ser tämligen less ut på både väder, vind och livet. Anders tvärdök in, men blåste iväg på ärenden, då jag sa att jag fixar middag. Theresé och Sally kommer strax efter 18. Dom har hockeyträning på eftermiddagen.

Nu dånar det lite i åska. Vi har 24 grader och blåst. Och Winstone, den lilla kaktjuven, och Åke, ligger och drar timmerstockar. Jag bloggar och dricker, tadaa…kaffe.

Ha en fortsatt fin dag, allihop!

Svarta solstrålar 🖤

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 december 2021 kl 10:27, Bli först att kommentera

När jag gick ut igår, såg det för konstigt ut på himlen, såg ut som svarta solstrålar.

Och nu på morgonen, pärlemo moln, fast jag hajade inte först att det var just såna moln.

Såg precis ut som om det var ett hål på himlen där det lyste ner.

När jag la ut bilden så var det nån annan som gjort likadant och där stod det vart dom heter. Fast det hade ju varit coolare, om det varit besök, på gång.
Här var det dessutom läge för alla föräldrar som hade barnen i närheten, att säga att det var säkert en hälsning från Tomten. Såna där hål blir det, då Tomten testar renarna och vart dom ska komma sig ner.

I min värld var det ingen Tomte… men det behöver ni ju inte tala om för barnen, hehe.

Hände inte så mycket igår. Som vanligt, den här tiden på året, så har jag i början ett upplägg på vem som ska få vilken julklapp. Och ALLTID, några dagar innan det är dags, så har jag rört ihop allting. Ofta står jag med nån sak som jag inte ens vet, vem jag skulle ge den till.

Igår var inget annorlunda, det finns nånting över, men det saknas också något. Dubbelsuck… jaja jag ska sätta mig i lugn och ro och tänka igenom, skriva upp och fixa. Vet ju att det är nåt på väg till brevlådan också. Så jag sitter inte riktig i sjön…än.

Har världens bästa vintersko, om ni frågar mig. Fick första paret av min mamma. Dom heter Pomar och är ett par finska curlingskor. Skön att gå i, och trots mitt fall, så är dom jättebra då det är halka. Is, ren is under nysnö, är dock svår att tackla utan Ice bugs.

Det första paret, har jag skänkt vidare då jag fick ett nytt par av mamma. Dom gamla, togs tacksamt emot av en kvinna som skulle ge dom till sin mamma som inte hade råd att köpa vinterskor.

Mina nya har jag säkert haft 3 vintrar, igår for dragkedjan och jag grät inombords. Kastade mig över datorn, och letade i vild förtvivlan. Just denna modell går inte att uppbringa i storlek 38. Men jag hittade till slut ett par, ser lite annars ut, men i övrigt ska dom vara likadana. Så var man 1600 fattigare, men skon är värd varje krona.

I folkakalendern öppnades idag låda 17, och där låg mera dekaler. Nu i metall som ska ge nån typ av effekt.

Över till ett mysterium. Fultomtarna har uppenbarligen riggat en fälla för Polisen, och det gick nog hårt till. Måste ha varit en rejäl smäll.

Fultomtarna ser dock ovanligt oskuldsfulla ut. Vad gör dom i fönstret, ska dom bara stå så där Är det som med barn då det blir tyst, det är då man VET att det händer eller har hänt nåt? Vad undanhåller dom

Vad jag inte begriper är vart föraren av Polisbilen tagit vägen och döm om min förvåning…en till fultomte är borta. Dom är ju bara 5, eller såg jag fel

Önskar er alla en trevlig fredag!

Det kommer ALLTID bättre dagar!

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 juli 2021 kl 09:06, 2 kommentarer

Så blev det aprilväder, först höll man på koka i solen, där jag satt igår, tittade jag framåt på detta.

Sedan slängde jag ett getöga bakåt, på detta.

Ulla kommenterade på FB att det gällde att vara positiv, och jag svarade… japp, man ska alltid titta framåt och om det ser svart ut, kom ihåg, bättre tider kommer alltid, oavsett. Ibland kommer dom dock senare än förväntat, men dom kommer…😊

Orosmoln, tråkigheter,sorger och besvär, slipper nog ingen, men det är sällan nåt som är beständigt. Då är det bättre att trösta sig själv och andra, att det kommer att vända, på ett eller annat sätt. Det gäller bara att vänta ut det som känns jäkligt.

Såg en hund bland molnen, mest ansiktet då.

Plötsligt hade den fått ben, och ställde sig upp och skällde.

Jo, sen brakade det loss efter ett tag, och vi gick in i stugan, för vårt altantak håller inte undan då det blåser samtidigt som det regnar. Blixtar och dunder, men fick ingen blixt på bild. Här en filmsnutt på nedfallet. Ses bäst med volymen på.

Det torkade ändå upp efter ett tag och Åke tog på sig röjsågen och kapade lite i dungen och jag tog gräsmattan ett varv. Och det får man väl säga var lite positivt då, för nu slipper vi ju klippa och röja idag 😁

Vi ska åka in en sväng till Malå, så vi får handla lite mer planerat. Sist, blev det som så hastigt och lustigt och inte så genomtänkt. Idag har vi då inte 41grader i bussen.

Apropå att se saker i moln och annat, så såg jag en katt, då vi åt middag hos Siverts, den stirrade på mig från altangolvet…stackaren.

Hoppas på en fin fredag för er alla och om ni inte vill blöt, håll er inomhus. Jag gissar att vi klarar oss från större skyfall, häruppe, men man ska ju aldrig säga aldrig.

Kan inte skylla på kallstart!

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 maj 2018 kl 07:51, Bli först att kommentera

Ja fy fasen, nu hade man ju velat veta hur länge en ”vanlig” cyklist hade pallat att trampa under arbets EKG. Min gissning är i alla fall att dom härdat längre än vad jag gjorde 😀 Och inte kan jag skylla på att det var för kallt ute heller.

Tecknare Caldwells, från tidningen Knasen

Mina ben gav upp helt tvärt, fast jag hann i alla fall få upp övertrycket till 202, vet dock inte vad det innebär i slutänden, det är ju upplevelsen/smärta och så vidare, som har betydelse. Nå, på onsdag har jag tid hos hjärtläkare så då får jag väl veta hur jag ligger till.

Läskigt var det då att kliva av cykeln och jag påmindes om varför, jag inte riktigt fixar cykling. Mina ben är överrörliga, rätt så kraftigt, till och med. Och då jag satte ner fötterna vek sig knäet bakåt så jag fick hugga tag i cykeln. Otäck känsla, svajigt och som om det var ett fluffigt moln man skulle gå på.

Jag har ju varit med om att trampa av ett muskelfäste i vaden, då jag höll på lattja med en step up bräda, och hade för kraftiga steg, upp och ner på brädan och till slut blev det ett övertramp där benet böjdes för mycket bakåt och fästet snäppte av, det gjorde ont!!!

Så med facit i hand, kommer jag nog aldrig att bli en cyklist, fast å andra sidan tänker jag att om jag hade en motionscykel, skulle man ju säkert kunna träna upp dom muskler som krävs för att styva upp benen, jag vet inte.

Åke påpekade att vi har ju vanliga cyklar, men problemet då, är ju när jag ska av, vad ska jag då ta emot mig med, det behövs säkert bara en lätt lutning åt nåt håll så skulle jag tippa. Säkrare då med ett golv och en cykel som står still. Jaja, det är ändå inget jag eftersträvar men man vet aldrig, rätt var det är så är det precis vad jag kommer att göra 😀

Åke kom hem med en bukett liljekonvaljer i måndags, jo, dom är färdiga.

Jag som brukar få dom då jag fyller år, fast då det är dags kan dom redan vara utblommade. Beror väl kanske lite grann på vart man hittar dom och vart dom står i förhållande till solen.

Och i mitt växthus, har det plötsligt poppat upp två tulpaner, nej, jag har inte planterat nån lök där, utan det måste vara en efterlevande sak som låg i vila ifjol.

Idag har jag en ledig dag, det är min jobbar vecka och nu har jag gjort bort 3 dagar av 6, en fri dag mitt i allt känns bra. Och väder har vi för uteliv. Nu väntar jag väl bara på att håret ska torka så kommer jag att pipa iväg till provtagningen och sen, blir det kaffe utomhus, vart annars 😀 Önskar er alla en bra dag!

Passa er, för löv & ler halkan!

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 oktober 2017 kl 08:53, 2 kommentarer

Nu ska man passa sig för löv & ler halkan. Jag höll på dra på arslet 3 gånger igår, under promenaden med Winstone. Inte ute på asfalten precis, men dom vägar vi går, utmed Tvärån, där var det minsann förenat med livsfara. Jan A kommenterade på FB att det var bra träning inför vad som ska komma, och ja, man kände lite att det sitter i benmärgen, att försöka parera då fötterna glider 😀

Då jag skrev det där kom jag plötsligt ihåg då jag en gång för flera år sedan, skrev i ett blogginlägg, att jag hade gått ner i en ofrivillig spagat, och VK, saxade just den meningen och la ut i papperstidningen, hahaa…jojomensan!

Jag hamnade på Avion, lite tvärt, igår, hade lovat att låna ut bilen till ett par utan dragkrok på sin bil, så där fotade jag ett litet hotfullt moln…och då körningen var klar, blev jag bjuden på en cappuccino uppe på Waynes, aldrig fel 😀

Och idag vet jag att mamma ville att vi skulle ses, jag kanske skulle fråga henne om hon vill bli bjuden på lunch, jag kan fixa en hemma lagad quesadillas, och sedan kan jag fråga henne om vi ska kika förbi, inne på Pryl 1900, ett ställe jag aldrig varit till, men dom verkar ha mycket roliga saker där. Hm…ska fundera på saken!

Jag kallar Eloise för kontors katten på Instagram, hon ligger ju allt som oftast här på soffan, bredvid mig. Och där har ju jag ”mitt” lilla kontor. Papper, musmatta, mus, mobil och igår, min nya lur, hon såg ju verkligen arbetsam ut, eller kanske lite lätt överväldigad, över alla samtal hon blev tvungen att ta 😀

Det skrev jag nu…och plötsligt hinner jag se en stor fågel komma rätt mot rutan och *PANG* så körde den in i den…FYYY, jag blev så rädd av smällen och Winstone hoppade upp från sin sovande ställning. Så obehagligt…men den klarade sig i alla fall, jag var nyss ut och kikade vart den landat och den blev lite stressad då jag kom så jag vände på klacken, dom kan behöva några minuter på sig för att kvickna till.

Nå, nog om detta, nu vill kontors katten ha mat, och jag ska väl ta och göra mig i ordning för en ny dag. Hoppas på en bra sådan, för er alla!

”Luckaluckatomrum”

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 juni 2016 kl 07:37, Bli först att kommentera

Det tar ungeför 20 minuter för mig att ”elmoppa” mig från Västerslätt till mitt jobb. Jag ska inte avslöja till vilket område jag åker, men…jag tar strandpromenaden dit, och jag kan lugnt säga, att det är med livet som insats…ibland.

Vad är det med folk som ska gå i klungor, totalt omedvetna om att det existerar andra människor som har lika stor rätt till lite yta att vistas på??? Så mycket enklare allt hade varit om gående höll sig till vänster och cyklande till höger. Inte som nu…hittan och dittan, kors och tvärs.

Ja, och det är av den anledningen, det tar 20 minuter, annars hade jag nog varit där på 12, typ. Nå, jag har inte bråttom, det är inte det jag gnäller över, utan bara den där ouppmärksamheten som vissa människor verkar ha och inte gör något åt, heller.

Jag är ju en infödd vänstergångare, och jag har Winstone på min vänstra sida, om vägarna vi går, tillåter det. Jag väljer ju hellre att ha honom på en sida där det är öppen gräsmatta, än att han ska måsta stryka runt staket och infarter där det bor folk, och där är den enda anledningen till varför han ibland går på höger sida, men aldrig på en gång och cykelbana.

Så möter man ändå, ibland, dessa ”luckaluckatomrum” människor, som verkar leva sitt liv i den bubbla, där dom precis för stunden, är inne i, deras värld, ingen annans. Deras space, och man flyttar sig inte en millimeter, även om det innebär att dom får ha en hund vid deras fötter, istället för att dom skulle kunna nummer ett, gå på den vänstra sidan (vi bor i Umeå, ni vet), samt, nummer två, tänka på, att inte alla djur man är ute med, vill ha så där nära inpå kontakt, med okänt folk.

Jaja, jag ska lära mig att leva med det, jag har säkerligen mina olater, jag med, som folk kan reta sig på…men hey, varsågod! 😀

Ska skjutsa mamma på NUS idag, större projekt på gång, kan återkomma till det, sedan. Sen vet jag inte vad jag ska hitta på, det får tiden utvisa…alltid dyker det upp nåt, annars får man väl kanske vistas utomhus idag med, solen skiner om än, med lite moln på himlen. Så njutbara dagar det har varit, och man har kunnat sitta ute till nio på kvällen, precis så, ska det vara, en svensk sommar 😀 Ha det gott, allihop!

Tokigt/knäppt

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 mars 2011 kl 05:47, 6 kommentarer

Så hade jag kommit till utmanings bilden som ska föreställa något tokigt, och då får man tänka till lite, har man några tokiga, galna saker hemma, ja säkert, men jag vet inte riktigt vad. Hade man frågat en utomstående, hade dom säkert kunnat peka ut lite grejer, som dom anser vara knäppa, men som man själv kanske bara tycker är cool. Nå, jag har sparat ett gammalt kort som jag tycker blev för tokigt, och det får bli den som får tjäna dagens utmaning:

Det är en bild som jag tror, att Theresé tagit då hon var i tioårsåldern och följde med si farmor till Stockholm. Det var molnen hon skulle fota, av någon helt oförklarlig anledning, så blev den en dubbel exponering, min fot och rums mattan syns också där, och hur sjutton min fot har hamnat där överhuvudtaget, ska ni inte fråga mig??? Det kan man kalla tokigt!

Jag fick rycka ut och jobba tre timmar igår, det gick väl an, men det är aldrig roligt när man tagit för givet att man ska vara ledig. Och detta beror på bristen av vikarier. Jag förstår ju också att det med dagens system, där du bara får jobba 75 dagar och stämpla upp, är orsaken till att många inte ens söker dessa jobb som inhoppare, varför skulle dom, ingen klarar sig på 1-2 dagars lön/vecka. Där kan man snacka om tokigt, utan att ha en bild på det.

Nåja, idag jobbar jag och sedan har man helg, så man ska inte klaga…inte ens på all snö som kommit, nejdå, vi bor ju häruppe och då ska vi vara vana vid detta, eller hur? Eller inte, jag vägrar i sten, att tycka att snö är roligt, fy fasen, men det kom inte som någon överraskning precis, det här snöandet kan ju fortsätta in i april. Och för att se det från den ljusa sidan, april är inte så jädrans långt bort, även fast det kanske känns så, just nu.

Och nu till svaret på gårdagens fråga om hur man lättast gör sig av med en pitebo, ni var inte många som kunde den inte, men Mats lämnade en kommentar med det rätta svaret: Man slänger ju givetvis ut en palt, på svag is. Moahahaha…nu har vi varit lite elaka också så då är det väl dags att avsluta bloggandet, åtminstone för stunden. Ha en fin fredag!

Etikett: moln

🧡 Systrar och n´ Åke & jag 💕

Rock rock rocka sockorna 🧦

Det kanske inte passar sig 🤪

Snacka om att känna sig diskriminerad 😤

Svarta solstrålar 🖤

Det kommer ALLTID bättre dagar!

Kan inte skylla på kallstart!

Passa er, för löv & ler halkan!

”Luckaluckatomrum”

Tokigt/knäppt

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten