Etikett: moppen

Gjorde man så på stenåldern?

Av , , Bli först att kommentera 16

Vi satt då ute en stund igår, och kokade kaffe. Hade varit riktigt skönt om man sluppit blåsten. Men björkveds doften var värt vinden, det luktar ju så gott.

2016-04-24 14.02.56 2016-04-24 14.16.06Vi hade Norsjö främmen här i förrgår, en tjej som jag umgicks mycket med, som liten, dom hade stuga på Udden. Och vi fortsatte umgås upp i åldern, på somrarna, och då det passade sig. Ja, hon är Malåbo från början, men numer Norsjöbo, tillsammans med hennes sambo :D

Många minnen har vi tillsammans, och jag hamnade plötsligt x antal bakåt i tiden, och moppen var ett av alla sätt att ta sig fram på. Nu var jag bara 12 år och fick väl egentligen inte, köra den, men…

Ibland satt vi 3 stycken på den, då gick det inte så fort, men kul hade vi :D Hjälmlös och trimmat, jojo. Inget jag rekommenderar idag, men på nåt sätt tycker man att allt var så oskyldigt förut, fast var det verkligen, seriöst så? Njae…

Vi brukar ju se på roliga klipp, det har jag skrivit förut, och jag kan aldrig låta bli att fundera, om vi människor faktiskt är så jäkla dum, som vi framstår? Alltså, hur kom dom på att testa det där, vad tänkte dom nu, ser dom inte vad som ska hända, varför kastar man sig nerför ett stup, frågorna blir otaliga.

Så undrar jag, vi skrattar, dom som spelar in klippet, skrattar, och även dom som halvt slår ihjäl sig, men hur var det på stenåldern? Gjorde dom såna där dumma saker och garvade åt det sedan? Tog sats och sprang in i klippväggen och vrålade av skratt. Hängde i en gren, fem meter upp i luften och släppte sedan taget för att hamna på en gren under…med skrevet i kläm, och garvade ännu högre. Hm…jag har som svårt att föreställa mig det.

Varför söker vi alltid spänning, svar, saker att roa oss med, utmaningar, och ibland då, såna där idioti grejer? Ja, det lär jag väl inte få svar på heller, det är väl som det är :D

Önskar i alla fall att ni hade fått se hur Winstone såg ut igår, då jag och han kom in från promenaden och Åke stod och diskade, jag skulle ha filmat honom, men 2 kort fick jag:

IMG_0548 IMG_0549Typ…vad håller han på med! Winstone stod länge och kollade in diskandet :D

Önskar er alla en trevlig måndag, snöandet till trots.

13051621_589582274533781_2291322189494390670_n

Har du rätta knycken?

Så lyser äntligen solen, det känns varmt utanför dörren, även om det blåser och DÅ… släpper man ner persiennerna så man slipper få f-nskapet i ögonen… så typiskt, kan hända att man gör det av en anledning till, man vill inte se skiten på fönstren :)

Vi skymtade nåt på tv:n i går som gjorde att jag fördes tillbaka i tiden, jag var nog runt 14-15 och satt på brorsans moppe uppe i stugan. Jag övade och övade för att få upp den på bakhjulen och se, det är som dom säger, övning ger färdighet. Jag fixade det till slut och det gick fint, vet dock inte om jag skulle klara det idag, men å andra sidan, såna saker brukar fastna och sedan sitta i ryggraden.

Det handlar ju om att inöva, antingen för att man har ett intresse av att lära, eller en sak man gör för att man måste, och sedan blir det till rutin, för dig, men för någon annan som inte gör det dagligen dags, så undrar dom hur sjutton man klarar av det.

Precis som när man vänder plättar (jaja, för er som inte vet, tunnpannkakor då) i stekpannan. Det kan jag också göra, och kommer ihåg då jag fick för mig at jag ville testa, inte alls så krångligt som det ser ut, det gäller bara att ha rätta knycken :)

Tina gick på långpromenad med Winstone igår och hon undrar om det är någon som saknar en takpanna, ser ut att ligga därnere vid hundtoan på Västerslätt:

bild 1(1)

Och ett upphittat föremål till, någon som tappat den (dock inte alltför ovanligt ”fynd”)?

bild 2

Hon har precis som vi, upptäckt att pinnar är något som söker sig till Winstone, antingen till hans käft eller så fastnar dom i pälsen:

bild(3)

Vet en dag då jag gick nere vid ån och han hittade en lååång grövre pinne. Det går ett tag så ser jag ju att den fastnat på något sätt, jag får Winstone till att stå still, svårt för honom då något sitter fast och han vill bli av med det. Pinnen sticker ut en meter åt vardera håll, under halsen, den har kommit igenom ringen på halsbandet och den sitter som i berget.

Jag hinner bli lätt oroad och undrar hur fasen jag ska få bort den, jag tar i det jag har och sliter, så lossnar den plötsligt och tur var ju det, den var så pass grov att jag inte hade kunnat bryta av den heller. Det hade varit en syn det, en vovve som springer runt med en 2 meters pinne i halsbandet och stoppar upp all trafik i bägge riktningarna, det är bred last det!

Apropå Tina, så fixade hon lite ansiktsbehandling till mig i förrgår och sminkning, detta var en del av allt hon använde:

bild 2(1)

Jag törs inte skriva något om det, då blir det väl fel, men om ni har funderingar så kan ni säkert ställa frågor och jag vidarebefordrar dom till henne.

Önskar er alla en toppen lördag!

 

Vill du heta Lasse???

Av , , Bli först att kommentera 6

Kan inte vara kul att heta Lasse. Tänk er bara: Här kommer hölasse, skrotlasse, snölasse och ännu värre…skitlasse :-)

Haha…skämt å sidor, vi åkte ju hölass som barn och min kusin trodde att han som körde, hette just hölasse. Vi skrek ju alltid då han kom efter vägen: Nu kommer HÖLASSE! Så det var kanske inte så konstigt.
Det fanns en gubbe i Malå som repade motorer och sånt, han kallades i folkmun för sotu Erik (sotig Erik). Jag hade inte hört annat än detta namn och fick nu det eminenta uppdraget av min pappa, att ringa till honom och höra om jag kunde lämna in moppen till honom. Han svarade och jag frågade –Är det sotu Erik? Det blev alldeles tyst i luren, sedan mumlade han ett ja.
När jag berättade detta för pappa så skrattade han och sa att det var ingen som sa det namnet till honom, utan det var vad andra sa när dom pratade om honom. Jaja, så kan det gå om man inte är uppmärksam.