Etikett: mörker

Vi låg och fnissade och skrattade i natt, min man och jag 😄🤣

Av , , Bli först att kommentera 12

Såg du Nicco på vk.se sa Åke igår kväll då vi satt oss i soffan. Ehh näe… jag hade knappt hunnit ta mig ut på nätet så det var väl inte jättekonstigt. Men det var inte heller svårt att hitta igen henne där

 

Vilket bra jobb dom gör och vilket fantastiskt engagemang dom har.

Hittade roliga bilder i gruppen National Geographic Wild Planet  igår. Där man kan se folk i prekära situationer med statyer. Här får ni en bild på en kvinna som jag faktiskt vet att jag sett förut. Hon sitter nämligen i Torrevieja

Jag försökte hitta henne i nåt av alla mina inlägg men gick bet. Mina ögon vandrade över textrader och plötsligt stannade dom upp i följande text, som jag skrev under senare halvåret 2014. Då jag och Tina hunnit vara nere i Spanien och spanat på statyn. Texten har dock inget med bilden att göra.

Jag citerar: ”När vi åkte upp till mamma i måndags, så följde Niccolina med, och hon satt i baksätet och det luktade parfym. Jag vände mig om och frågade om hon nu hade Georgio Armani på sig (då jag köpt den parfymen till henne från Spanien), hon svarade ja. Varpå Åke vänder sig om och tittar på henne, lite utstuderat så där och vi, Nicco och jag, säger i munnen på varandra: Det är en parfym!!!

Ja, kanske inte så lätt att veta, för en karl. Och vi kom genast att tänka på det där projektet Nicco hade, för X antal år sedan, att intervjua några utvalda personer om Fairtrade, hon gav sig på att fråga sin pappa, och första frågan löd: Vad är Fairtrade? Åke svarar. En bräda. Brukar du köpa Fairtrade? Åke frågar: Är det inte en bräda? Hahaa…nä, han visste inte vad det var, och han var nog inne på att det skulle vara en typ av snowboard eller skateboard, idag vet han 😀” slutcitat     Tror jag i alla fall…

 

Vi fick oss ett gott skratt i natt, jag och min man. Jag är nämligen i drömmarnas land och i den utspelar sig följande lilla scenario. Åke tar Winstone och far iväg nånstans och då han kommer tillbaka ser jag en kortklippt Winstone. All den långa pälsen är väck, och det är inte det att han ser otroligt fin ut ändå, men jag tänker att nu är pälsen förstörd för all framtid.

Jag sätter upp mina händer för ögonen och försöker hejda gråten jag har i halsen. Jag vet att Åke trodde att han hade gjort något bra. Medan jag vet, att man klipper inte en hund som har ett lager med ull, längst in. För då är det bara den ullen som växer ut sedan.

Säger nej nej nej…och tar bort händerna från mitt ansikte och öppnar ögonen.

 

Här öppnar jag ögonen på riktigt och stirrar ut mot fönstret i ett rätt så dunkelt nattsken. Jag ser Åke stå där uppe i gardinen. Alltså att han ställt sig på en stol för han är nästan högst upp. Jag tittar och tänker att han måste ha ställt sig där i sömnen, så jag lutar mig fram för att se bättre, så säger jag: -Vad GÖR du??

Samtidigt som jag i ögonvrån, ser Åke ligga ner bredvid mig och att han vänder sig mot mig och då brister det lite lätt och jag börjar fnissa. Men säger inget för jag tänker att han kanske sover och jag vill inte väcka honom. Men försök hålla er själv, hahaa..

Han säger plötsligt, sover du? Då brister det och så frågar han förstås vad jag höll på med. Jag förklarade drömmen och verkligheten och då börjar ju han skratt/fnissa också. Sen undrade han hur jag kunde se honom där. Jo jag förstod ju vad det var jag sett. Från mitt håll så blev mönstret i gardinlängden, hans kropp och knopp. Inte så likt i dagsljus

Men i mörker så såg jag nåt helt annat…uppenbarligen

 

Jag fortsätter fnissa ett tag efteråt, för jag undrar om Åke trodde att jag höll på vara körd på riktigt. Där han ligger och försöker få ihop det jag sagt och sedan mitt fnissande. Han kanske trodde tvärt, att jag tappat det helt.

Ha en fin måndag allihop, och här får ni en till rolig statybild.

I det mörkaste mörkret…⚫️⚫️⚫️👀

Av , , Bli först att kommentera 12

Det blev en lång dag igår, får jag ju lov att säga. Vi tog oss inte iväg förrän efter 16.30, bad tajming!! Ringde Theresé och berättade att vi skulle bli en aningens sen ankomst. Jag sa att vi skulle stanna nånstans efter vägen och käka en inköpt sallad. Snabbt och smidigt…trodde jag ja.

”-Glöm inte gafflarna nu sa hon och sen la vi på!!”

Vi hinner passera Hedlundaskolan och då…precis DÅ, kom jag på vad jag glömt. Gafflarna förstås

Ska vi vända om. Frågade Åke. Nämen aldrig i livet, sa jag, vi kan väl köpa en engångs gaffel efter vägen. Finns inget värre än att göra en U sväng då man är inställd på att bara få fara.

Vi passerar Övik, trodde vi skulle se ett ÖoB där men finns det ett, så missade vi det. Nån mil eller 2 innan Skuleberget blev det vägarbete och man skulle invänta lots. Gissa om vi väntade…

Jag vet inte men vi stod MINST 20 minuter på tomgång, kan ha varit 25-30 minuter. Höll på bli vansinnig. Hade man vetat, hade man ju kunnat stänga av bilen, gå och plocka hjortron eller vad fnn som helst. Nå, Theresé sa att det stod nåt om blödande asfalt så det var halt på platsen.

Vi käkade en medhavd macka nedanför Skuleberget, så skulle vi stå oss till Härnösand, där vi kunde köpa gafflar. Det regnade lite hit och dit, och klockan tickade på. Inne på STOR Coop letade jag efter gafflar. 49 kronor för ett 12 pack trägafflar som inte ens ser ut som en gaffel utan bara en platt trä grej med några spetsar.

Vänder mig om och hittar 3 vanliga gafflar…pris 34 kronor. Så det fick bli 3 sådana. Och dom ska diskas och sedan placeras i handskfacket i bilen. Bra va *nickar*

Fotnot: Det var 3 gafflar men vi har ju bara använt 2

Sen föll mörkret. Och vilket MÖRKER. Vilken hjärngympa att hålla koll på reflexer, hel/halvljus, mötande trafik, omkörningar och på alltihop, är klockan efter spöktimmen, och man hade velat vara framme för flera timmar sedan.

Då, i dessa mörka tankar så möts vi av stort vägarbete och vi uppmanas, via skyltar att ta en annan väg. Gissa att det kändes drygt som tusan. Då man äntligen såg ljuset i tunneln, och trodde att man snart skulle vara framme.

Det absolut sista som hände, 200 meter innan Järlåsa skylten, var att det studsade upp ett rådjur precis framför bilen.

Jag SVÄR HÖGT, bromsar det jag har och väjer åt vänster. Stackars Åke som var nånstans mellan sömnen och verkligheten, fick lätt panik. Men, rådjuret klarade livet, den stannade, stel som en stenstod. Och vände sedan om.

Vi var framme 01.30, släckte lampan 02.00…Zzzzz!!

Idag har det hällregnat och varit sol, om vartannat. Strax dags för middag, så jag önskar er en trevlig kväll.

Byte av upplevelser

Av , , Bli först att kommentera 16

Vet att det är många, kanske rent utav, flertalet människor, som går in i höstdepressioner, vid den här årstiden.

Jag kan skryta över att jag aldrig varit deprimerad eller påverkad av mörkret. Så jag kan inte relatera till den känslan, men med erfarenheter av andra som lidit av det, i min närhet, så förstår jag ju att det är jättesvårt.

Och ännu värre då, för alla som går runt med dessa känslor, året runt. En klok människa sa till mig, att man kan lära sig att visa känslor, för att man vet hur det ska vara, man kan skratta, men om man inte gör det med hjärtat så blir det inte samma sak.

Likadant för alla som sätter på sig en mask, för att dom inte vill visa sitt rätta jag. En ständig kamp, med sig själv, och säkerligen en längtan till att bara få andas utan att det ska göra ont i själen.

En annan klok person, sa, att man vet, innerst inne vad som är rätt. Men hjärnan säger en sak, och hjärtat ett annat. Och då tänkte jag, att man måste med andra ord, synka dom två. Inte det lättaste att komma underfund med, hur man fixar det.

Själv har jag en egen teori om varför jag aldrig upplevt detta. Dom som nu pratar om vikten att få i sig D vitamin, då vi inte har sol så länge. Dom är säkert nåt på spåren. Jag brukar ju säga att sol för mig är som en batteriladdare…ren energi.

Och ni som känner mig, vet ju att jag inte behöver mer än nån timme i vårsol, för att lägga grunden. Min solbränna försvinner aldrig helt. Nåt är ju halvkonstigt, men jag klagar inte.

Tror också att den grunden blev lagd, redan som barn. Konstant brun under hela sommaren. Var ju bara inomhus då det var mat. Annars spelade det ingen roll om det regnade, snöade eller var full storm, ute var man ändå.

Sen är väl alla depressioner, väldigt individuella. Svårt att hitta botemedel som passar alla. Ibland önskar jag att jag hade kunnat byta mina upplevelser över hur mina dagar är, för att nån annan skulle få känna hur det känns att bara ha det gott. Vi har ändå så mycket i våra liv att brottas med, så ingen skulle behöva tyngas med att må dåligt.

Men hur det skulle vara genomförbart, måste jag lämna över till nån annan att räkna ut, jag har ingen aning, om hur det skulle gå till.

Min dator verkar i alla fall ha gått in i en depression…igen. Då den slår av sig själv och startar upp igen. Jag kan fortfarande inte skriva dessa tecken, : ! ? ) ( ” / # inte heller stor bokstav utan att först trycka ner caps lock.

Så det tar sin lilla tid att skriva blogginläggen. Tecknen har jag sparat i ett dokument och får kopiera därifrån, för att lägga in i texten. Har lyckats spara ner min mejladress också, för den kan jag ju inte heller bara skriva, då det är ett understreck i den.

Och här tänker jag att det nån av er kanske vill byta sin dator mot min, apropå att byta upplevelser, hahaa. Det krävs dock, att ni har en perfekt fungerande dator, om bytet ska vara genomförbart.

Hoppas på en fin dag för er alla!

Nej, det där måste vara nåt fel :O

Av , , 4 kommentarer 13

Jag pratade med Sally igår, och bad henne skicka några bilder för att jag skulle få se hur det ser ut i Järlåsa, med växtligheten. Hon sa att det finns massor med blommor inne i Uppsala men inte där dom bor.

Fast hon trodde att hon sett blåklockor, hm. Jag tror inte att dom är så tidiga, men jag vet inte, dock så frågade jag henne om hon kom ihåg, vad hon sa om blåklockor en sommar då vi var därnere och gick längst med vägen. Nä, det kommer hon inte ihåg, jo du sa att dom var efterlysta. Haha…ja fridlyst är kanske inte det lättaste ordet att komma ihåg då man är liten, men jag begrep ju vad hon menade.

Sen skickade Nicco en bild hon tog vid 21.30 tiden, och nej, sa jag, det där är nåt fel, inte kan himlen se ut så där:

Jag gick ut i matrummet för att kolla vår himmel åt det hållet, för på framsidan, mot kyrkan var den lika mörk och svart som alla andra kvällar. Men åt andra hållet såg jag lite ljust nere vid hustaken. Så kom Åke och hade ett expertutlåtande om solens reflektioner…mm, fast nej, jag fattade inte, så där ljust är det inte den tiden.

Kom på den smarta idén att gå dit upp och ut på balkongen, och ja, så här såg det ut:

Och jag kände det som om vi lever i the twilight zone, och fick dessutom en flashback från filmen Truman show, där en man lever sitt liv i en riggad värld, alla är statister, förutom han, som tror att detta är den riktiga världen.

Nu undrar jag om detta kan bero på supermånen som vi hade kvällen innan, nån som vet?

Lite kusligt då jag sedan skrev i min Bra dag bok och bläddrade fram en sida för att lägga in bokbandet, och ikväll är detta dagens citat :O

Ni ska få ett räkneexempel att klura på, och här är det jätteviktigt att ni kollar ordentligt på bilderna, annars går ni bet. Själv gav jag upp tusen gånger innan jag knäckte slutresultatet 😀

Det är väl nåt att göra nu då vi ska hålla oss i skinnet, och helst vara hemmavid. Som denna familj, dom gjorde dock inga matte övningar, men en musikvideo, tycker det är fantastiskt roligt att se vad folk hittar på, vilka resurser och energier många besitter:

Och nu, mina vänner så önskar jag er alla en underbart glad påsk, från oss alla…på Ettan!

Ett, två, tre, på det fjärde…

Av , , Bli först att kommentera 14

Pratade med mamma vid tre tiden igår och då hade jag fortfarande inte, påbörjat vad jag skrev att jag skulle göra…saffransbullar.

Jag vet att jag kan ha en lång startsträcka men då jag väl sätter igång, då går allt av bara farten.

In på Ica och handla mjöl, jäst och det väsentligaste i saffransbullar…saffran!

Satte igång en deg och slängde ner arinoabär med björnbär i en kastrull, och passade på att fixa sylt.

80455106_10157693515986585_4893523374413709312_oMedan degen jäste blev det dammsugning, torka golv, tog hand om tvätt, middagsplanering och då ugnen ändå var på, så knöla jag ihop några skumtomte cookies också. Så när det väl gäller så gör jag bort allt!

Konstigt recept, by the way, det ska bli 20 stycken, och jag får ut 27 big ones och 6 mindre…dom måste ha skrivit fel:

80600407_10157695921506585_4717686266559201280_oÅke körde ut Camaron från garaget så han fick in audin:

80069731_10157695920956585_2369869834746855424_oOch på den bytte han ut mina framlyktor, som inte var världens bästa. Nu kanske man ser nåt då man är ute på kvällen och kör. I detta väder så suger slasket upp allt ljus, jag har knappt sett nån reflektion av lysena på backen, inte så trevligt om man kör där det inte finns gatlysen.

Sen såg vi numero två, av ensam hemma och efter det noterade jag att det inte kommer att visas Grinchen, ej heller ett päron till farsa firar jul, så tråkigt, det är som våra julfilmer. Men där låg jag allt steget före då det gäller päronfarsan, den hade jag sett att den inte skulle visas så den har jag redan köpt hem. Då har vi nåt att se om göromålen tryter, och vi får dessutom bestämma då det passar att se den 😀

80385452_10157695919871585_2613125533872947200_oIdag ska jag hämta kusin Anna och vi ska hem till mamma och fika, bra, då ska jag passa på att lämna julklapp till henne och kanske Bosse ska få nåt, han med. Det drar ihop sig på riktigt nu…fjärde ljuset tänds och det är dan före dan före dopparedagen!

79992677_10157695924721585_6250621121691910144_oOch idag fick vi äran att vara med i Larsa Berggrens hjulkalender 😀 Jo man tackar!

Skärmklipp 2019-12-22 09.01.13
Ha en fin, fjärde advent!

Gömma och glömma och komma ihåg!

Av , , Bli först att kommentera 11

Det håller på dra ihop sig till julklappsinköp, och värst för mig är det att hålla reda på vad jag har köpt och till vem och framförallt vad.

Jag är lite av en expert på att overdoing saker, det blir lite för mycket eller så panik köper jag nåt för att jag tror att det behövs, fast egentligen blev det bara bortkastat.
Ska hämta ut 2 beställda paket idag, och nu hade jag tänkt skriva att då är det klart, men då ljög jag, har nån klapp till som ska avklaras. Ja, ni hör ju, jag vimsar till det, sen gömmer jag dom också, och det kan bli katastrof, på riktigt.

IMG_2870-1024x1024

Så nu bestämmer jag att då jag skrivit klart detta inlägg så skriver jag upp, vad jag köpt, vad som är kvar och vart jag har gömt det…bäst så! Och tackar nån, nånstans att det ändå är kvar 4 veckor, så det finns tid att göra fel, göra om, och göra rätt 😀

Snön som låg så fin och tjock försvann på ett kick och nu liknar det mest ruskigt höstväder, slask och skitiga vägar, och hunden suger åt sig av allt :O Det är nog det enda jag ogillar med vädret, mörker gör mig ingenting, inte ljuset heller, men smutsen är inte kul.

Nåt som verkligen gav mixade känslor, var då jag hamnade nånstans och fick se detta klipp, och måste dela med mig av det.

Hur man först reagerar på någons utseende, för att sedan tycka synd om, och det övergår till att verkligen gilla nån för vem dom är, viken tjej alltså, humor och allt som följer med. Det sorgliga är väl alla följdsjukdomar som blir av hennes diagnos, och förmodligen kommer hon väl kanske inte att bli så gammal.

Vi skulle alla behöva se sånt här, nån gång då och då, för att mer, uppskatta vad vi har, vem vi är, och vilka vägar vi kan välja som andra kanske aldrig får möjlighet till. Att vara glad för det lilla och vårda och ta hand om oss själva, för att hålla oss starka för andra. Det är stort!

Hoppas på en bra dag för er alla!

glass-skylt-1024x768

Skämt åsido…

Av , , 4 kommentarer 16

Följande fanns att läsa på vk.se igår:

Skärmklipp 2016-12-22 20.51.37Och jag vet att en större del av befolkningen jublar…ljuset, sommaren allt det där, vi är på väg åt rätt håll. Fast hm…då tänker jag på alla dessa människor, som enbart lever för helgerna, ni vet. ”Äntligen Fredag”!!! Wohoo…

poijuhglkj

Fredag-minioner-500x492

that-special-friday-feeling

HÄR HÄR Och HÄR

Skänker dom ens en tanke åt att dagarna nu blir längre? Usch och fy, då tar det ännu längre tid innan det blir fredag…eller vad? Hahaa…

Skämt åsido, jag förstår att många lider av mörkret och att ljus inger både förhoppningar och förväntan om vad som komma skall. Jag tillhör inte den gruppen, det bekommer mig inte, om det är mörkt, jag går inte in på någon sparlåga eller känner mig tröttare än vanligt.

Däremot, när våren kommer och sommaren med den, då börjar mina batterier laddas och det kanske dom gör så rejält att jag faktiskt klarar mig en hel vinter (numer mest bara höst med tanke på hur vintrarna egentligen skulle se ut). Och jag får väl vara glad att det är så, för just mig.

Jag hittade en rolig t-shirt på nätet, kolla bara hur myggen i Norrland ser ut:

99-150Den finns i barnstorlekar och den kan man beställa här: En bit av Lappland

Det finns dessutom, massor med andra fina saker där, att köpa eller bara till allmän beskådan 😀

Nu har jag precis slagit av plattan efter att ha kokat risgrynsgröt, tänkte att den kunde passa bra som lunchmat, imorgon. Och jag har kokat den efter tips av mamma. Hon häller aldrig på all mjölk och låter den sjuda upp, utan hon pytsar i den, vartefter det behövs. Och jag tycker att jag lyckades jättebra, använde inget lock heller. Perfa!

Hoppas på en fin fredag, för er alla, det tänker jag ha!

15589709_10154803825226585_4003533855501585282_n

En fråga…eller fundering

Av , , Bli först att kommentera 10

En fundering så här på morgonkvisten…hur kan det komma sig att man kan måtta in sig så precis i sängen vid sänggåendet, att man aldrig behöver hasa upp eller ner då man lagt sig?

Spelar heller ingen roll om man stiger upp i nattens mörker för en snabb rundvandring i hemmet för att sedan återvända till sängläge, man sätter sig ändå på exakt rätt ställe för att tippa omkull och hamna med huvudet på kudden. Och detta i kolandes mörker. Är det bara rena rama skills eller är det så för alla?

Fast det vore ju lite jobbigt om man aldrig hittade av rätt, utan fick hålla på i 5 minuter varje gång för att justera in rätt position 😀

Och apropå att justera, så blev det ännu en justering i mitt schema, och jag jobbar dagtid idag, skulle egentligen varit kvällspass, men det gör inte så mycket, det är som både och, att jobba eftermiddag känns bra då man gör det, och att jobba morgon/förmiddag, känns bra då man väl klivit upp och dagen börjat rulla på. Det är väl som tur då att man får det lite blandat så där.

Annars inget speciellt och inget nytt, hann inte med så mycket igår, missade cruisingen men det kommer ju fler kvällar, förhoppningsvis innan det är dags att ställa undan bilarna för vintern. Nu ska jag ut med Winstone en tvär sväng och sedan dra iväg på jobbet. Hoppas på en bra dag, för er alla!

003

Riktig närkontakt, utgången blev döden.

Av , , 6 kommentarer 11

 

Jag hade en riktig närkontakt med en sån där lockespindel, i förrgår, då jag skulle vara bussig och städa uppe på Niccos badrum. Jojo, *hurven*, jag stod på alla fyra och höll på torka golvet bakom toaletten, kom upp med handen på sidan av toalettstolen och DÅ… kom en stor s*t*n*s spindel och kravlade mot handen, HU!!!
Jag har ju sagt att jag inte längre är rädd för spindlar, och nej, jag är inte det, men dom kan väl för sjutton hålla sig på behörigt avstånd, jag vill inte bli överraskad och jag måste, tyvärr, dräpa dom stackare som kommer i min väg och det gillar jag inte.
Jag har ännu inte lärt mig att tacklas med just det problemet, själva dödandet alltså, så jag ryckte en parfym och besprutade den stackaren så där lagom att den blev alldeles vimmelkantig sedan kastade jag mig över den och nöp till… borta. Låter ju onekligen lite dramatiskt sådär, men jag gillar dramatik 🙂
Inte nog med detta, då gick Maria ner i källaren och hämtade upp den där elaka sprayen jag köpt från Anticimex, den där som är så giftig att man ska spruta fyra sekunder i ett rum på 30 kvadrat, sedan stänga alla dörrar och på en halvtimme ska allt levande, vara dött, jopp, och jag sprutade fyra sekunder i hennes lilla badrum så jag hoppas att grannarna bor tillräckligt långt bort 🙂
Den behandlingen ska jag upprepa om en vecka och då vore det väl själva… den, om vi inte slapp dom där sakerna… ett tag åtminstone.
Jag och Tina gjorde lasarettet igår, åkte Pater Noster hissen runt ett varv, och det gick förvånansvärt smärtfritt, jag trodde allt att man skulle kastas lite åt sidan då den skulle göra vändningen, men den gick obemärkt förbi. Sedan gick vi ner på tågstationen och åkte Willy Wonka hissen, glashissen som inte går rakt ner utan som rulltrappan, typ. Och den startar med ett ryck så det är bara att hålla i hatten.
Bilden tagen av Tina Florin
Vi passerade byggnaden och kom ner på Öbacka strand där vi promenerade runt i omgivningarna och avslutade sedan med en kaffe på tågstationen. Det är ju riktigt fint därnere vid älven.
Bilen tagen (lånad) av Tina Florin
Vid middagstid stod jag och tittade ut genom köksfönstret, såg en som var ute och gick med barnvagnen och tyckte att något inte stämde överens med bilden, det såg ljust ut, jag hade tänkt ropa till Åke och säga att det var som han sa, lite snö gör att det blir ljust, men jag gjorde inte det.
Vid middagen undrade han om jag sett att det var ljust härutanför… lyktstolpen har kommit på plats… YEEES, nu behöver vi inte leva i mörkret längre, och inte konstigt då att jag inte tyckte att bilden av barnvagnen stämde, jag såg ju den och inte bara en svart skugga.
Jag mejlade till Umeå kommun, gator och parker, för 15 dagar sedan:
Jag undrar om det är missat att sätta ut en lyktstolpe utanför vårat staket… det är bara mörker här utanför, och ett hål i gräsmattan med en kabel som sticker upp, och det har varit så i snart två år. Bilder på det finns på min blogg: http://blogg.vk.se/maria-lundmark-hallsten-umea/2012/11/07/vilket-morker-1128140
Med vänliga hälsningar
Maria Lundmark Hällsten
 
Fick sedan till svar:
Hej
Jag ska undersöka har en känsla att det är ett gammalt fundament som är missat att ta bort
Vi håller på att titta över belysningen längs cykelvägar
Vi har börjat med prio ett cykelvägar
MVH
K***** E*****
 
Och det där trodde vi ju inte riktigt på så jag svarade:
Hej igen!
Nej, detta är inget gammal fundament, det har aldrig stått någon stolpe där förut, enligt min man som bott i huset sedan 1958. Så detta har dom grävt men inte gjort färdigt.
//Maria
Och se, nu står den där i sin fulla prakt, oj vad fint det blev, med lite ljus 🙂 Och oja, jag tror nog allt att det var som jag skrev tidigare i min blogg, att den där stolpen nog hade hamnat mellan några stolar och glömts bort, eftersom fundamentet varit där i 1½ år.
Jag önskar er alla en fin fredag!
Maria Lundmark Hällsten