Etikett: motion

Man kan förundras

Av , , Bli först att kommentera 12

Vi har som aldrig sett på det där historieätarna, men har hört ryktas om att det skulle vara småkul. Så råkade vi få se det sista avsnittet, där dom gjort ett sammandrag över alla avsnitten och jag lovar, det var hur kul som helst :D Och inte nog med det, det var intressant också.

Här får ni länken till det avsnittet, om ni inte ledsnat på all tv redan eller har sett det tidigare:Historieätarna

Man förundras, återigen, över hur man trodde att saker och ting fungerade. Samtidigt som det kan bli som Nicco sa, och andra med, vänta hundra år och se vad dom säger om alla dumheter vi gör och tror på idag. Ja, sant…det finns ju hur mycket skit som helst, som vi ska luras att tro på, tabletter, mat, nya trender, röd och rön, dieter och träning. Hur vi ska göra ditt eller datt, och vad vi ska passa oss för.

Om vi verkligen gick ner på botten med allt vi överöses med, och plockade ut dom saker som verkligen är sanna, kan man undra hur mycket som blev kvar. Samtidigt som vissa saker, kanske inte funkar i praktik, men tron gör att det löser sig och då vet man inte heller vad det var som gjorde att slutresultatet blev det man förutsatt att det skulle bli. Tron, kan som bekant, försätta berg!

Nicco och jag satt och kikade på småfåglarna, häromdagen, som kämpade i och med motvind, då det stormade som värst. Och vi undrade om det är så att dom njuter av blåsten, det såg nästan ut som om dom lekte med vindarna, eller om dom egentligen, kämpar för deras liv?

Ja, jag, som noterat att en hel drös med småfåglar, flaxade eller föll ut ur tallen på gården, då det kom en kastvind, men var det frivilligt dom gav sig ut, eller? Jag menar, är det så lätt att hålla sig kvar på en gren då det stormar som värst…skulle inte tro det, tappar kanske taget med ena klon, hänger i 90 graders vinkel, bakåt, med en klo runt grenen och alla fjädrar upp över ögonen, inte kul!

Fast vad vet vi, ingenting, dom kanske gillar utmaningar, dom med och att det kittlar i magen då man gör saker man inte vet kommer att lyckas. Nå, jag tänker inte grunna mer på det utan ta mig ut med Winstone, han ligger på soffan och tittar upp på mig ibland, med ett öga, han undrar säkert om jag inte är klar snart. Önskar er alla en toppen måndag!

011

 

Frippe/Falconetti

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag hade en hamster då jag var liten, en gissning är att jag var runt tio år. Frippe hette han och var en helt ordinär hamster, med ett helt ordinärt liv i en bur med ett springhjul och ett litet hus.
 
Jag vet att det där springhjulet gnekade och levde om på nätterna, det är väl då dom flesta hamstrar är på hugget. Mamma berättade att min morfar kom och hälsade på en gång, han bodde ju i Malå så det var inte ofta han kom på besök, dessutom hade han ingen bil utan bara en invalidmoppe. Nå, han sov i en bäddsoffa ute i tv rummet, Frippe bodde i köket som ligger bredvid tv rummet. När mamma steg upp på morgonen upptäckte hon ett litet sabotage mot springhjulet, någon hade stoppat in en penna genom hjulet så det gick inte att snurra på.
 
Den skyldige var min morfar, han kunde inte somna med detta oväsen som Frippe gav ifrån sig på sin motionsrunda.
 
Frippe fick även följa med oss på husvagnsutflykt, detta kort har Emma lagt ut på Facebook så det har jag hämtat via Theresé:
 
Det är lillebror Lars, jag som står och försöker hålla upp Frippe mot kameran och storebror Sivert. Sivert som jag inte tyckte var snäll då han döpte om lille Frippe till Falconetti, då han hade fått något i ögat och bara tittade med ett öga. Då var han snabb, min bror, och gav honom ett namn på en tjyv och rackargubbe i serien dom fattiga och dom rika. Jag tyckte inte om den killen, och därför ville jag ju inte heller att min hamster skulle heta Falconetti…stackarn.
 
Han levde i alla fall ett gott liv på två år, hamstrar blir nog inte äldre, sedan fick han somna in med en spruta dödligt gift som en veterinär fick ge honom. Min pappa opponerade sig säkerligen mot detta men jag var tjurig, redan som liten och tillät ingen annan än ett proffs, att ta hand om den sjuke Frippe, så jag tog honom i fickan och åkte buss ner på stan där det fanns en veterinär som höll till i samma hus som fiket Fokus, jojo, och där blev han sedan omhändertagen på ett värdigt sätt.
 
Emma har även fixat ett kort på min pappa, taget i yngre dagar, så det sätter jag också ut här så folk kan se att han en gång haft färg på sitt hår.
 
Nicco har aldrig sett honom med annat än sitt vita hår och hon kände inte igen honom.
 
Önskar er en trevlig och innehållsrik lördag!
 

Sura gubbar och grannar

Av , , 4 kommentarer 3

Såg på nyheterna igår, dom visade några påskkärringar (utklädda barn), som sjöng för ett gäng äldre människor. Dom sjöng, sov du lille videung…

Hm, är det den visan man ska sjunga till påsk? Jag bara frågar för när jag var runt tio år så klädde jag och en kompis ut oss till, kan ni gissa? Jo, just påskkäringar. Det var uppe i Lainjaure, hos min farmor och farmor så jag och Susanne som tjejen hette, knatade till huset nedanför och knackade på. Vi hade stora förhoppningar om att få oss lite godis, men ack vad vi bedrog oss. In i köket fick vi komma och stod där till allmän beskådning. Då sa gubben till slut, ja, sjung en sång då.
 
Ehhh, ok, sång??? Vi visste inte att man skulle sjunga något och inte visste vi heller vad det skulle kunna vara för något så vi tackade för oss och gick tomhänta därifrån. Jag tyckte aldrig riktigt om den där grannen efteråt. Kan just undra varför :-)
 
Apropå grannar, den här grannen vi har, som ondgör sig över alla som sitter ute och inte gör annat än pratar och dricker kaffe, så tänkte jag lägga in en motion till stämman. Man får leasa en stol ute på gården, det kostar fem kronor/ timme, sen, om man vill fortsätta sitta en timme till så måste man rotera, så man byter plats, då ser det ju ut som man varit lite aktiv i alla fall. Pengarna kan sen gå till välgörande ändamål, och se, då har vi gjort ännu mer nytta, av vårat sittande. Smart va?
 
Önskar er alla en fin lördag. Lördag för oss innebär en del skruvande för Åke, städning, promenad, matlagning etc, för min del och kanske avslutningsvis, ikväll, en test av äggtoddy.

Nötknäckarbacken/Ja berget

Av , , Bli först att kommentera 1

Var ute med Birgitta, Kerstin och Janne igår. Vi skulle gå en ny vända efter tips från jan och Inge-Gerd. Runt Ja berget, numer kallad nötknäckarbacken, sug på den ett tag och klura ut varför. Kan ge ett tips, det handlar om skidåkning i brant backe och problem med att bromsa.

Det blev nog inte riktigt den rätta vägen då vi hamnade i lingonris och svampskog, vägen krympte till ett elljusspår och sedan blev det en stig och efter det vet ju alla vad det kan bli. Sumpmark och blöta. Kom fram till ett stängsel runt I20, men ingen öppen grind där inte. Travade runt och kom till slut både in och igenom.

Jaja, vad gjorde det om vi hamnade lite fel, en sväng i omgivningarna med ojämn terräng ger säkert mer motion än att trava på på asfalten.