Etikett: muskler

Hellvetans…lät bättre än…

Av , , Bli först att kommentera 14

Ja det var inte många som gissade vikten på strykjärnet, hahaa… här har ni en bild på mitt strykjärn samt järnklumpen, för att ni ska få en uppfattning om storleken.


Och låt mig säga att jag vet inte ens om man kan använda järnet som potentiellt mordvapen, det krävs lite armmuskler för det 💪

Vikten är nämligen, modiga…tadaaa…


Fattar ni vilket gympass man måste ha gått igenom för att stryka lakan med det där? Helt obegripligt. Ligger ens tyget still? Jag tycker att tyngden borde göra att man bara knölar ihop det som ska strykas. Eller punktströk man bara, typ, la ner det och lyfte igen… hellvetans också (hellvetans lät bättre än det andra ordet, haha) vilket jobb.

Då kan man relatera till, att ALLT, var faktiskt inte bättre förr. Och nej nej, glöm det ni tänker säga, jag ska inte testa, jag fortsätter gissa hur dom gjorde istället, och besparar mina armar. Åkes farmor Tyra, använde det som motvikt i hennes vävstol, haha, finurligt, tycker jag.

Jag var upp till mamma en sväng efter jobbet igår. Vattentornet är verkligen coolt med belysningen som skiftar.


På nåt konstigt sätt, har ju vattentornet blivit ett riktmärke för hem. Inte konstigt, då man vuxit upp där. Och tornet syns vida omkring. Alla gånger då vi var barn, som vi åkte till stugan, vinter som sommar, då man äntligen skymtade vattentornet, så sa man säkert högt ibland, och andra gånger tyst i huvudet…nu är vi hemma.

Men hem på riktigt, är där man bor, och där man känner att man vill vara. Där hela atmosfären andas trygghet, trivsel och är ett ställe man längtar hem till. Sen är det absolut inte alla förunnat, att ha ett sånt ställe. Men det behöver inte heller betyda, att man inte kan få det.

Jag är då absolut på den plats jag vill vara, både vad det gäller boende, arbete och livet. Och jag är också glad, att vi inte vet ett skvatt om morgondagen. Vi får leva precis här, och nu.

Önskar er alla en fin torsdag!

Hon åt ALLT, och då menar jag ALLT

Jag fick en fråga eller kanske rättare sagt en som blev lite nyfiken på vad det där om hälsenan på en gråsparv, och vad det handlade om. Ursprungligen var det vår svärson, Anders, eller möjligtvis en kompis till honom, som skulle beskriva muskelaturen hos en killpolare, och han sa att han hade muskler som hälsenan på en gråsparv.

Vi pratade om mat och att dom förr i tiden, åt allt som gick att äta, man kastade inte bort mat, och bröstfilén på en gråsparv, var då inte att förakta. Och då sa jag nåt i stil med, inte hälsenorna på en gråsparv heller. Och ja, vem vet, det hade säkert gått att knapra i sig också, om det var nöd.

Kommer osökt att tänka på då jag för 18 år sedan, gick en liten kurs om ”vad man vill bli då man blir stor”, och där hade vi en tjej som var från Thailand. Vi hade med oss våra lunchlådor och hon hade minsann, varje dag, en låda med kyckling med sig.

Och hör och häpna, hon åt upp ALLT, och då menar jag ALLT, på kycklingen, det knakade och brakade i munnen på henne då benen slank ner och jag kommer ihåg att vi satt där med öppen mun och förstod inte varför…och vi frågade hur hon ens kunde, benen är ju hård och vass.

Hon förklarade att hon sedan barnsben, fått lära sig att man slängde inte bort mat, utan man åt upp allt som erbjöds, även hennes barn, fick äta allt och enligt henne, ville dom aldrig ha något annat än just kyckling. Så det var vad som bjöds på hemma, 29 dagar av 30, och skulle hon hitta på att laga till något annat, så sa hon, att hennes barn rynkade på näsan och ställde sig ytterst skeptiska till vad som serverades. Nej, hon tyckte att det var dumt att ändra ett vinnande koncept. Fast jag är glad att vi är olika, och jag testar nog hellre på nya saker, än att köra in mig på en och samma grej.

Men man förstår ju ordspråket: Nöden har ingen lag! Då man läser och hör om hur det var förr, och hur det är i fattigare länder. Man får ta det som finns, annars får man vara utan. Hittade dessa slående bilder på nätet, som kan få en att tänka lite annorlunda, eller vad säger ni? 

22330_10204417336530285_7683472282714772183_n 11149274_10204417335570261_4884902627310795157_n 11262363_10204417336930295_7749648994528008934_n 11295591_10204417336010272_1454089777177567997_n

 Nog om detta, nu ska jag göra i ordning för middag, till mina kära, själv har jag jobb i eftermiddag. Känns helt ok, en dag som denna, regnet fortsätter skvala, och potatisen, ja jag vet inte, känns ju som om den kommer att bli dränkt. Tur att vi inte har ett potatisland då 😀 Ha det gott, allihop!

Korta eller långa, det var frågan eller svaret

Av , , 1 kommentar 8

 

Theresé ringde i går kväll och lämnade en förklaring till skillnaden att träna med mer vikt, alternativt fler repetitioner, och sa att det berodde på vilken typ av muskler man är ute efter.
Korta muskler som klarar höga vikter och är starka ett kortare tag, får man om man har höga vikter men färre repetitioner. Långa muskler som inte blir lika starka men som blir mer uthålliga, får man med lägre vikter fast fler upprepningar, så därför ska jag testa fler upprepningar och behålla vikterna jag kör med idag, eller minska lite, beroende på hur många fler gånger jag ska köra på varje vikt.
Den här killen har fömodligen tränat för att få korta muskler:
Bild lånad från google.se
Och ja…ehhh, som sagt, jag tar nog dom långa musklerna, jag.
Jodå, det blev en liten lektion i hur man tränar det, sedan skulle det också vara roligt att veta hur många gånger, i veckan, man borde träna så där för att det verkligen ska ge något. Det optimala borde väl vara tre dagar/vecka, men kan vara svårt att få ihop med arbete och annat man ska göra under veckorna.
Apropå träning så såg vi ju på Ola-Conny och Morgans starka resa igår, och jag vet inte jag, men jag håller då på garva ihjäl mig varje gång jag ser på det programmet. Inte nog med att dom är lite stolliga så behärskar dom inte heller det amerikanska språket och det blir verkligen dråpligt, men det är ju tur att både dom skrattar och människorna dom möter… och vi, här hemma i soffan 🙂
Jo dom tränade minsann igår, dom också, men Morgan hade ett litet utlägg där om att han gick då i kyrkan på söndagarna, och det var hans tro…och med det sagt så menade han nog att dom som tränar på gym, har en annan tro, att det ska vara bra, och för han räcker det med kyrkobesök. Mjo, en finurligt liten kille.
Idag blir det en liten roadtrip med Tina, ska bli kul att se en annan del av Umeå kommun 🙂
Önskar er alla en fin torsdag!

Gårdagen

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Ingen viktskillnad från förra veckan men däremot hade jag byggt på mig 2 kilo muskler, plussat på med 1% vatten och en siffra mindre i bukfett, vilket är perfekt. Det är precis som jag sagt tidigare, det kan komma veckor då inget syns på en vanlig våg, men på en skanner kan man se vad som hänt inuti.
 
Sen är det, som säkert många av er redan vet, lättare att få igen fett än att bygga upp musklerna, därför det att största vikt att få bort fettet och inte tvärtom. Dessutom hade jag ökat på förbränningen vilket är vad som händer då man lagt på sig mera muskler.
 
På väg hem från kursen ringde Åke, han ville ha hjälp med att lufta bromsarna på Cheven så jag fick sitta inne på verkstaden, uppe under taket i cheven och trampa på bromsen i en timme, puh…det känns också i mina fötter. Nu lyser inte bromslampan längre och mina intentioner att ombesikta bilen ser ut att gå i lås. Jag åker ut till besiktningen efter det att jag följt med Jennifer till skolan, håll era tummar nu på att det går vägen, Tack!
 
Ikväll är vi bjudna på middag hos Brälla och Lena, det var ett tag sedan sist och ska bli mycket trevligt. Och imorgon åker Theresé hem till sitt Järlåsa och gravören, Anders, som säkert märkt en viss skillnad då hon varit borta. Ingen markservice på några dagar. Och katten Diesel har kanske blivit mer bortskämd med leverpastejen är vanligt. Ni skulle se hur det ser ut där vid frukostbordet, med en katt som sitter i Anders knä och förväntar sig bli matad med diverse godsaker. Ett är då säkert, det skulle inte hända här, där våra katter är bannlysta från köket då vi ska äta. Det flyger runt tillräckligt med katthår utan att dom ska ligga under bordet och bita oss i fötterna.
 
Ha en trevlig fredag, det ska vi ha trots snön som kommit, jag vill INTE ha snö, det var så bra utan den, men det dröjer inte länge innan våren är här igen och asfalten tinar fram. Sen finns det inget som säger att denna snö ligger kvar, det kanske inte är så troligt då det inte är speciellt kallt heller. Vi får se. Men någon decimeter till Jul kan jag tänka mig.

På kurs med…

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Så har jag varit på kursen och fått veckans dom, jag hade faktiskt gått ner men inga stora mängder precis. 2 hekto, men…när man gör den här skanningen så får du veta vad som hänt invändigt och det såg betydligt bättre ut.
 
Jag har på en vecka minskat med 2% fett, ökat min vattenmängd med 1½%, byggt på mig 2kg muskler och viktigaste av allt, bukfettet. Man ska ligga någonstans mellan 1-12 för att hålla sig inom dom ”normala” värdena. Bukfett är det som lägger sig runt dom inre organen och är med andra ord inte så bra. När jag började kursen hade jag 14, efter 2 veckor var det 13 och nu, efter 4 veckor ligger jag på 12.
 
Nu vet jag att man egentligen aldrig ska gå efter kilon, man ska istället ta midjemått, det är där det syns först. Sen ska man alltid väga sig på samma våg och vid samma tid, annars är det lätt att det börjar misstämma. Vi har en glädjevåg här hemma men när Jennifer väger sig så verkar den stämma gentemot skolans våg, så det är någonstans på väg uppåt som den börjar dra bort kilona. Till både för och nackdel 😀
 
Men som sagt, vikten är en siffra, vad det egentligen handlar om är hur man mår på insidan. En smal människa behöver inte ha goda testresultat vid en hälsoundersökning och en överviktig människa kan ha väldigt bra provsvar, vilket jag alltid har haft, fram till den dagen då jag slutade röka, för att ta ett exempel, då, för första gången i hela mitt liv, så fick jag högt blodtryck, kalla händer vilket tyder på dålig cirkulation så det vete i tusan om det var värt att sluta röka…jo, det var det, alla gånger. Jag är lycklig över att slippa det oket, men där ser man, det är inte alltid det "bara" blir bättre efter man slutat röka. Fast man ökar alltid sina chanser till en bättre hälsa, utan cigaretter och det är ofrånkomligt. Samma sak gäller vid en viktnedgång också, om man nu har några kilon extra, vill säga.
 
Att bestämma sig för att gå ner i vikt är ungefär samma sak som att bestämma sig för att sluta röka, du ska göra det för att du själv vill, inte för vad andra säger åt dig. Vill du inte till 120%, så kan du lika gärna låta det vara. Det enda som händer är att man försöker ett tag, sen ger man upp och mår man inte redan dåligt över att man inte klarade av det, så mår man sedan ännu sämre och det tar längre tid innan man rycker upp sig för ett nytt försök.
 
Jag sa när jag slutade röka att jag försöker inte sluta, jag SKA sluta. Det fanns inga andra alternativ, och jag tror att det fungerar på dom flesta. Säger man att man ska försöka eller prova, då lämnar man en bakdörr öppen för att sedan, då man misslyckats, kan säga att jag sa ju att jag bara skulle försöka och nu gick det inte.
 
Den största skillnaden att gå ner i vikt och att sluta röka är den att man bör ju äta, om man vill leva, men rökningen är något man klarar sig utan. Det finns många som har problem med just ätandet, att stoppa något i munnen kan trigga igång suget och har du då lite att sätta emot så är det kört. Det enda sättet att klara av detta är att planera. Hur gör jag då, vad ska jag ha hemma, hur ska jag träna, vad ska jag sysselsätta mig med osv., detsamma gäller givetvis för en som vill fimpa för gott. Man ska ha både en plan A och en plan B, (något som Birgittas dotter alltid har och det är väldigt klokt), annars står du där och faller om plan A inte funkade och du inte planerat för något mer. Fortsättning om kursen följer nästa fredag.
 
Nu ska Jennifer upp ur sängen, få sig frukost, sen är det väl bara att plocka fram paraplyet om man ska ut på morgonpromenaden. Ni får ha en trevlig fredag trots regnet, regn kan ju vara mysigt det med, åtminstone om man får hålla sig hemma.

Kontroll över dig själv

Av , , 2 kommentarer 2

 

Började på en kurs för att gå ner i vikt, eller för att först och främst lära sig ett sätt att kunna minska i vikt, för 4 veckor sedan. Vad som lockade mig i början, var egentligen vad som utlovades, nämligen att dom tre, som skulle ha gått ner mest på dom tolv veckor som kursen är, kommer att vinna en summa pengar. Nu råkar jag vara lite av en tävlingsmänniska och jag skulle hemskt gärna vilja ha dom där pengarna, så jag gick med.
 
Meningen är att man vid första träffen gör en kropps skanning, där du får veta vad du väger, hur mycket vatten du har i kroppen, fett, muskler, benmineral osv. Sedan ska man göra skanningen vid vecka 6 och givetvis sista veckan, vilket blir vecka 12. Man får skanna sig vid varje tillfälle om man vill och det är precis vad jag har gjort. Man vill ju veta om det man gör, ger utdelning.
 
Första veckan hade jag tappat 2,7 kilo, vilket var mest av alla i gruppen och jag fick ett litet pris, för det arbetet. Andra veckan låg jag på andra plats, med förlorade 1,4 kilo och vid sista skanningen, förra torsdagen, hade jag gått ner mest, igen, även fast det bara var 0,8 kilo. Eller man ska väl inte bara säga bara, allt som försvinner är ju borta oavsett om det rör sig om hekton eller kilo. Nu är det upp till bevis igen, ikväll. Tycker det är lite spännande och man tror hela tiden att man inte ska ha förlorat något men blir glatt överraskad varje gång.
 
Nu har jag också intalat mig själv att den dagen kan ju komma då man inte tappat ett gram, men då får man tänka att det förmodligen är muskler man har lagt på sig, för det vet väl dom flesta vid det här laget att muskler väger mer än fett.
 
Nu har jag ändå tänkt om, jag är inte med för att i första hand gå ner mest av alla, utan för att få lära mig ett nytt sätt att äta på, det är ganska intressant och det ser ut att fungera. Nu vet vi ju också, många av oss att det finns hundratals olika teorier, kurser, program och viktminskningsmedel och jag tror att man först och främst ska ta till sig allt som man själv tror på och utgå ifrån detta. Då har man goda chanser att lyckas. Sen en sak till, och kanske det viktigaste av allt, det handlar inte om en månad, ett kvartal eller ett års projekt, utan det handlar om ett livslångt lärande och utövande.
 
Så nu har ni fått tagit del av lite av vad jag sysslar med, vid sidan om allt annat. Återkommer med kvällens resultat imorgon, Good or bad. Ha det gött
!
Maria Lundmark Hällsten