Etikett: negativ

Vissa tar mer stryk än andra

Av , , Bli först att kommentera 14

Skrev för nån dag sedan om att man ska se det positiva i allt. Och det går, om man försöker. Varför plocka fram det negativa och förvänta sig det värsta, för gör du det, hela tiden, så är det du själv, som får lida över det. Kroppen tar stryk. För vissa mer, och för andra, mindre.

Denna lilla historia är ett bra exempel på det, tycker jag…

Benny och Lasse bodde båda två i en håla uppe i Norrland, men hade länge pratat om att dom skulle åka till Stockholm för att där testa, köpa sexuella tjänster som de hade hört talas om att man kunde.

När de äntligen tog sig för och faktiskt åkte till huvudstaden hade de samlat på sig tips och rekommendationer om olika ”massagesalonger” de kunde gå till.

De valde ett ställe och när de kom in på salongen möttes de av en mycket trevlig dam som berättade för Benny och Lasse att allting gick att köpa – och priset varierade mellan 100 och 2000 kronor.

– Svårt att bestämma sig. Vi tar det för 100 spänn, sa männen.

De leddes in i ett rum och beordrades att dra ner sina byxor.

Efter en kort stund kom en ung kvinna in i rummet med en stor piska och började ”bearbeta” de nakna bakarna på Benny och Lasse.

En stund senare stod Benny och Lasse, något besvikna, ute på gatan.

Benny:
– Tur att vi inte tog det där för 2000 spänn. Jävlar vad stryk vi hade fått.

Vi var nere i Järlåsa, för bra precis 6 år sedan. Sally var 5 år och överlycklig då vi kommit fram och skulle duka upp till en medhavd lunch, ute på deras gamla gård. Efter lunch blev det lite tårta.


Sally kramade om Nicco och sa: Du är som en McDonalds affär…jag ÄLSKAR McDonalds affären…och DIG!!! Sen hoppade hon runt på gräsmattan och utförde en kärleks dans. Det var förövrigt deras pommes frites hon gillade hos McDonalds, inget annat.


Bilderna är tagna under samma sväng, dock inte på ett Mc Donalds hak, men det fanns pommes på tallriken. Sally beställde själv det hon ville ha och körde till och med lite engelska för servitrisen. Theresé och Anders var och firade några kompisars bröllop så vi hade gasat iväg till Kungsängen, och käkade middag ihop med Tina och Christian. Den undre bilden knäppte Nicco.

Jag fortsätter vara fascinerad av blåbärsbusken. Plockade in lite mer igår. Dom är ju inte direkt små heller, dom där blå…


Ska bli roligt att se hur länge jag kan plocka bär, innan dom fryser eller faktiskt ramlar ner. Dom är inte bara stor utan även tung, så vissa grenar ligger lågt.

Ha en fin söndag allihop!

Var det du eller du, som snarkade???

Av , , Bli först att kommentera 14

Robinson, vilka deltagare dom har, lite som Farmens. Hur kan dom undgå att höra hur dom låter, jag fattar inte. Visst förstår man att det sliter att vara hungrig, man är beroende av att alla är synkade, tävlingar etc. Och om man inte varit där, kanske man inte heller kan fatta riktigt hur det är. Men ändå, det sociala spelet tror jag står överst på ”klarasiglängst” listan.

Sen tänker jag att nu, idag, då dom förmodligen sitter och tittar på livet dom levde där på ön, så borde flera av dom, skämmas och gör dom inte det, så kanske dom saknar vissa sociala skills.

Bara en sån enkel grej, att gnälla och vara så sur, över att en deltagare snarkat, och sedan stå där och vill veta vem det är…japp, det vet ju säkert den som låg och snarkade och sov, eller? Och vad hjälper det att sura, den som snarkar, kan ju knappast tänka natten efter, att nu ska jag låta bli…alltså 😀

Sen finns alltid dom där som snackar så mycket skit och höjer sig själv till skyarna, som säger att dom ska tänka positivt, men är det så lätt, då nån först för höra, vilken svag länk han är och sekunden efteråt, ska han vara glad och positiv, går säkert skitbra, eller?

Positiv-nyhetsrapporteringBilden hittade jag här: Max Gustafson

Nåja, jag vet också att det vi får se på tv, inte är hela historien, det finns många sidor och det finns garanterat jättemycket som vi aldrig får se eller ens veta, som faktiskt hade kunnat förändra vår syn, att se på det hela. Fast då hade vi inte heller haft nåt att reta oss på.

Precis som reklamen, det är oftast dom dåliga reklamsnuttarna man kommer ihåg, eftersom man retat sig på den. Som till exempel den här, kommer ni ihåg den. ” Nu kissar jag i soffan, och mamma bara ler!. Jojo!!!

Apropå reklam eller att komma ihåg, jag såg att vk.se hade ett litet reportage om försvunna glassar, härom dagen, här har ni länken till den: VK

Själv saknar jag en glass som hette Manolito, den hade ett is överdrag med smak av hallon och inuti var det smörkola smak på vaniljen, kommer ni ihåg den? Mm, glass är gott, det hjälps inte, och nu ska jag tipsa om en glass som jag tycker är jättegod, det är dock ingen pinne eller strut, så här ser den ut, och jag köpte den på Ica Maxi:

31154358_10156238537451585_6627971734228172800_nÖnskar er en bra dag, regnet till trots, fast regnet kanske är bra, den borde ta bort det sista av snön. Känns ju otroligt ändå att det gått så fort som det gjort.
31144193_10156238539191585_7267151120860971008_n

Positivt negativ eller tvärtom

Av , , 2 kommentarer 3

Kom att tänka på det här med alla artiklar och reportage som finns och som man får kommentera. Är det inte konstigt att så fort någon inte håller med, eller säger nej, så är den personen en gnällig typ som bara strävar bakåt? Hur kan det komma sig? 

 Själv har jag en gång varit ganska negativ till saker men jag har sett det som en positiv egenskap, då man kanske ser saker på ett annat sätt än en som alltid spritter omkring en halv meter ovanför jordytan och tror att världsproblemen kommer att lösas om bara alla gör som den personen tycker att saker ska göras. Jag menar att om man är för positiv så kanske man inte ser vad som kan gå galet, eller så struntar man i det för man tror i sin enfald att det kommer att lösa sig i alla fall. Jag kanske har fel, det var bara en tanke.
 
Vi var på Gammlia i onsdags, man får ju passa på nu när man aldrig vet hur onsdags vädret kommer att se ut här framöver. När vi kommer hem och jag har kört in camaron i garaget och ska låsa dörren, så upptäcker jag att mina andra nycklar är borta. Det är nyckeln hem, till capricen, källaren och bussen. Tvär tittar i bilen, alla fickor och i väskan, men icket, nycklarna är borta. Vi tar capricen och skyndar iväg upp på Gammlia för att kolla om dom låg kvar i gräsmattan, jag visste ju när jag hade haft bägge knipporna i handen, men inga nycklar låg där. Vi åker hem och jag tröstar mig med att vi har kopior på allt utom nyckeln till källarlåset.
 
Vi tar en sista titt i camaron, jag ligger och stryker handen i alla skrevor jag kan hitta men ingenting, sen kommer onsdagens hjälte, Åke, och lägger sig ner med en ficklampa och bakom mittkonsolen ligger nycklarna. Se där, visst kan det vara skrattretande, vi drar iväg för att leta efter dom på andra sidan stan, då dom låg där vi egentligen skulle ha checkat ordentligt. Men samtidigt är man ju orolig att nån annan ska hitta dom och kanske hänga upp dom på en gren där dom tror att man ska se dom fast själv letar man ju där man vet att man har varit. Så kan det gå när man har för bråttom.
 
Firar förövrigt 2 år och 7 rökfria månader idag, det ni. Inte ett sug efter en cigarett, inte en saknad av någonting, bara en evig tacksamhet över att jag faktiskt klarade av något som jag trodde var omöjligt. Men apropå att vara positiv så kan det hända att det så småningom började vända då jag slutade röka, jag blev mer positiv, man vet att man kan klara av saker som man inte trott, man mår bättre och man ser mer tillfällen och chanser att kunna förbättra andra saker. Och när jag nu skriver just denna mening så inser jag att det kanske inte bara har med åldern att göra (vilken j-kla tur, då är jag inte så gammal då :D) att man blivit klokare, utan det kanske man blivit då man tagit bort ett gift som man inte behövde. Ha!

Önskar er alla en mycket trevlig fredag!

Maria Lundmark Hällsten