Etikett: Norrbyskär

Det var hjälmtvång på Åke, ingen annan!

Av , , Bli först att kommentera 12

Vi var på Norrbyskär, long time ago, närmare bestämt 2011, och vi hade firat Sallys 1 årsdag. Dom hade med sig hennes barnflicka Melissa, som bodde hos dom under ett tag.

På rundvandringen därute, eller kan man inte kalla det rundvandring kanske, det är ju som bara en väg ut och en väg tillbaka? Nå, på promenaden ut på ön, så stötte vi på en linbana som man kunde få åka.

Det gick bra för allihop, här kommer Melissa:

265909_10150223725017060_4220394_oOch Anders:

265197_10150223724822060_3111616_oSer ju inte speciellt konstigt ut, och så blev det Åkes tur, som fick lite hjälp av Melissa att ta sig ner i däcket:

280221_10150223725192060_7410201_oPlötsligt kom ”lekledaren” eller ansvarig linbaneskötare fram och sa att det var hjälmtvång, Så Åke fick böja sig för överheten och ta på en hockeyhjälm. Här en bild på hur han upplevde resan, högt är det, och fort går det så håll i för brinnande livet:

69777157_10157405355556585_1349710686996922368_nSå här såg det väl ut…på riktigt:

272609_10150223725377060_7139320_oHaha…tycker han kan ansöka som stuntman, han skulle nog få anställning, direkt. Med i dessa inlägg från en svunnen tid, hittade jag en fin bild på Sally och morfar Åke, jag är till 99% säker att det är Theresé som fotat dom:

271233_10150223705942060_4896281_oKan inte svara på vem som fotade linbaneåkarna men bilderna har jag snott från Theresé FB, så jag gissar det är hon, även där, som varit framme med kameran.

Kalla vindar idag, åtminstone nu på morgonen, så jag hade minsann tant Bibbis hemstickade vantar på mig då jag gick med Winstone…Winstone var redan pälsklädd så för han kändes det helt ok:

70415474_10157427345681585_1480483722376511488_nÖnskar er alla en fin torsdag!

Vad kan ha hänt?

Av , , 6 kommentarer 8

 

Dagen igår, blev som tajmad in i minsta detalj. Vi blev hämtade av färdtjänsten för resan ner till Norrbyn, väntade 5 minuter på att få borda färjan över till Norrbyskär. Där tog vi en promenad längst bort till kyrkan/skolan och sedan gick vi en liten bit mot läger hållet. In på muséet och gick varv där och avslutade besöket med lunch på herrgården.
Det enda jag måste slå ner på är att vi inte hittade en endaste ramp på herrgården så vi tog oss inte längre än till verandan, där åt vi lunchen och var glada att maten var god och inte en droppe regn, föll på våra huvuden.
Nästa nedslag blir således på handikapp toaletten, som är en skam för dom som hittat på den. När den inte har ett ryggstöd plus att den är högre än en ”vanlig” toalett. Annars är Norrbyskär fint, kanske ett sånt där ställe man ska åka till, bara för att ha varit där. Sedan satt vi tio minuter och väntade på färjan tillbaka så det stämde ju rätt så bra. Chefen var då mycket nöjd så hon uppskattade utflykten. Vi var tillbaka hemma hos henne, fem minuter innan jag skulle hem för dagen.
Min sista jobbardag nu och det känns skönt, jag höll inte på att få av alarmet i morse, jag fick knåda mobilen från alla håll innan Bumbibjörns låten tystnade. Men att det är aningens sämre idag beror nog på allt puttande av rullstolen igår.
Och nu, slutligen, -NEJ ÖHMAN, vart såg du att det var något fel på jeepen???
 
 
 
 
 
 
Ooooppps!   :-)
Önskar er alla en fin dag!

Norrbyskär

 

Vi tillbringade dagen ute på Norrbyskär, vi tog inte tåget med rundvisningen då vi inte fick boka och vi kunde ju behöva lite motion…men inte enligt Nicco, som envist frågade vart dom hade flygfältet. Lena och Tova hängde också med ut dit.
Vi knatade på och hamnade vid denna skylt:
Och nu skulle det åkas linbana. Anders var först ut och det gick lugnt och beskedligt, sedan var det Melissas tur och hon vrålade på nervägen: I LOVE SWEDE WOHOOOO!!!
Nicco ser också lagom road ut
och slutligen var det Åkes tur, men då…kom en herre och sa att dom gärna skulle få åka men inte utan hjälm på huvudet och det fanns ju så påpassligt en lila hockeyhjälm bredvid ställningen, så han fick allt vackert sätta på sig den:
Vi käkade en skärgårdsbuffé, som inte alls var fel
och efter det gick vi bort till utställningen. Många fina tavlor, inte så mycket folk därinne, men det kan man förstå med den värmen som var igår.
Vi käkade glass i väntan på färjan och Sally ville testa alla sorterna:
 
Noterade en smått underfundig skylt, därnere vid havet:
Men någon is såg jag inte till :-)
Jag hoppas ni får en bra dag och givetvis att vi ses imorgon, då Wheels drar igång på Nolia fältet. Vi kommer att arbeta där, både Åke, jag, Theresé och Anders. Så vi ses där!

Upp på bakhjulet

Av , , 2 kommentarer 5

 

Vi fick oss en inbjudan för några veckor sedan:
 
Det är lillasyster som ska ställa ut sina tavlor på Norrbyskär i sommar. Mer om det hittar ni på hennes hemsida: emmastavlor.com/
 
Vi har tänkt åka dit när Theresé, Anders, Sally och Melissa (deras barnflicka) kommer upp, Brälla och Lena skulle nog också haka på dit. Enligt säkra källor har hon redan fått sälja en av sina alster och det var ju inte dåligt, så vi får gratulera till det och hoppas att det fortsätter i samma takt.
 
Pratade om dessa EU moppar som finns överallt, jag sa att jag hade svårt att se Nicco på en sådan, (nu är det ju två år kvar, men ändå) och tycker att det ser så vådligt ut då många av dom sitter och kör. Vissa vrider inte ens på huvudet och 25% av alla som passerar härute, kör mot rött, helt otroligt.
 
Sen sa jag, hur kul är det med en sån där egentligen, då? Jag har inte sett en enda som suttit och spunnit runt i lösgruset eller försökt få up den på bakhjulet, det var bland det första man försökte sig på. Nu menar jag inte att man ska köra på bakhjulet ute i trafiken, men om man får leka lite så tror jag också att man lär sig att hantera den på ett annat sätt.
 
När jag sa de så skrattade Åke och fick upp bilden i huvudet på den där reklamen om snubben som sitter i grustaget och försöker spinna lite, ni vet, Norrlands Guld, då man bara vill vara sig själv ett tag :-)
 
Japp, precis så ska det vara, inga krusiduller. Jag fick kämpa länge innan jag fick upp mopeden på bakhjulet, men det gick till slut. Att jag sedan inte var mer än tretton år, är inget jag rekommenderar men tar för givet att det är preskriberat vid det här laget. Sen körde jag ju inte runt här i stan utan fick hålla mig i stugan, med omnejd…ja jag vet, det där med omnejd kan vara ganska så vitt och brett, men ni fattar vad jag menar.
 
Ikväll kommer Mattias hit, en av våra gamla grannar i samma trapphus som numer bor några hus längre nedför gatan, hit och ska hjälpa oss att få igång nätet, nu ska det bara vara att knappa in ip nummer osv., sånt där som jag inte begriper mig på, så det var ju tur att han kunde fixa det för en kaffe eller nåt sånt, annars hade jag väl blivit hårlös på kuppen.
 
Ni får ha en bra dag, tänker jag försöka mig på, jobbar idag och imorgon är jag faktiskt ledig, ska på Niccos avslutning samt tandläkaren, hm…det förstnämnda är ju en trevlig sak men det andra vet jag inte, det får gå under onödigt ont.