Etikett: Nybro Café

Trevlig fredag!

Av , , 2 kommentarer 6

Det blev som jag trodde en mycket trevlig fredag, med lunchsällskap av Anna, då vi satt och surrade om allt möjligt. Hann hem en stund sedan mötte vi upp gänget borta vid minigolfen för vidare promenad bort till Dragonskolan där en anställd, Benno, visade oss ner i källaren där vi fick gå runt och skåda, Hübinettes verk, och det fanns en del att titta på.

Man fattar ju vilka timmar han lagt ner på allt det här och som vi alla tycker, det är ju synd att det bara ska stå och damma igen. Men det är väl som vanligt, man tycker det låter enkelt att fixa till men någon ska vara den drivande och den som tar ansvar, och det är det ingen som vill.

Så här skriver Benno själv, på FB och jag citerar:

I går så släppte jag in ett 10-tal personer till Hubbinettes utställning på Dragonskolan. Hans modeller av UMEÅ på den gamla goda tiden står ju bara där och det tycker jag är synd. Vart är kulturföreningarna? Kan ingen ta hand om denna klenod? Är vi verkligen kulturhuvudstad 2014? Är det Dragonskolans uppgift att bevara detta? Vi betalar hyra för de ytor som vi brukar. Kom igen ni kulturella människor. Ring mig så kan jag visa denna utställning för er. 162459 dagtid .Kl.7.00-16.00.Utom onsdagar då jag är ledig (trappar ner inför min pension). Slutcitat

Här följer en radda bilder på hans arbete:

009

Hamrinsberget med hoppbacken:

001

Här är huset i Trångsund där Åkes farfar hade sitt kaffevaruhus:

007 008

003 004 005 006 010 011 012 013 014 015 017 018 019 020 021 022 023 024 025 026 027 028

Och huset på Götgatan där våra polare Nisse Redin och Svea Forsberg bodde:

029

Och här en bild på hur Umeå såg ut innan branden… så tätt mellan husen att det kanske inte är så konstigt att så mycket blev förstört under branden:

031

032 033 034 035 036 037 038 039 042 043 044 045 046 047

Och på vägen ut, jagade vi en toalett, och det hittade vi, men vilken ska man välja… och vad står r:et för, undrade ”Kul-Janne”, kan det vara racing 🙂

051 052

 

Vi avslutade sedan med att åka ut på Nybro café, där jag, Åke och Nicco blev bjudna av Kerstin, på kalaset, sedan bjöd killen som jobbade där, oss allihop på en sockerkaka… gentilt minsann, och inte varje dag, sånt händer.

Nu håller vi på göra oss resklara för en utedag med Nailheads, som anordnat den årliga skogs-cruisingen, med oss i bilen har vi Nicco och hennes kompis Johnny samt den enastående hunden Winstone. Och ikväll… mina vänner, blir det fest härhemma med en liten grupp människor 🙂

Önskar er alla en fin lördag!

 

Det lååånga fingret kom fram

Av , , 2 kommentarer 9

 

Det känns som om jag hann med en hel del igår. Först tillbringade jag en timme i telefon med kusin Anna… det var inte igår 🙂 Sen blev det någon timme till (eller två) med en annan Anna, på Nybro Café, efter det gasade jag iväg till strömpilen där jag skulle handla lite.
Och det vet ju alla som bor här att vädret inte var det bästa och jag borde veta, sen tidigare självupplevda händelser, att man INTE, har på sig gympaskor utan sockar i om det regnar och skorna kan bli blöta… då är det som upplagt för att skinnet nöts bort från något jättedumt ställe och det gör ONT.
Sidan på min stortå började svida och göra så fruktansvärt ont att jag faktiskt, tro det eller ej, var tvungen att ta av skon då jag skulle åka därifrån, så på gasarfoten var jag barfota och bromsarfoten var skoklädd.
Det kändes som om skinnet skulle brinna upp… och när det händer såna där saker, då ska man passa sig för Maria… jag kan upplevas smått elak… tror jag. Kom inte i min väg, så att säga.
Och nu råkar det vara så att dom håller på att fixa i ordning bron/viadukten på Vännäs vägen, där borta där vi bor, så framkomligheten är inte 100%, det går lite sakta, och det är fullt acceptabelt, men vad som inte är det, är alla dom bilister som VET, att det är enfiligt (ja det blir enfiligt efter 200 meter) och lik förbannat, lägger sig för att köra om, även fast kön är 300 meter lång…
Och inte bara det… där sitter då en Maria, med den onda tån, och min tid är minst lika viktigt som eran (skitskallar) och ändå tror ni er vara mer viktig, så ursäkta men där tröt Marias tålamod och rutan vevades ner och det längsta fingret på handen åkte ut genom rutan, inte för att ni backade och körde tillbaka, nej, det trodde jag inte heller, men kanske, förhoppningsvis, så noterade ni detta och kom på själv att det ni gör är idiotiskt, själviskt och fruktansvärt respektlöst, mot ALLA andra som faktiskt stod där före er. Så de så!!!
Nu tycker ni ju förmodligen att jag var lika respektlös som visade upp det långa fingret, men… jag störde då inte trafikrytmen, haha… och det kändes som om jag fick utlopp för viss ilska, hur barnsligt det än må vara 🙂
En annan skum sak som hände igår, då jag satt här i tv rummet var att det körde in en bil på uppfarten, den stannade mellan vägen och cykelbanan så jag tänkte först att det var någon som bara skulle släppas av, en person kliver ut från passagerarsätet h*n tittar sig plötsligt omkring, rycker fram en kamera och fotar mot vår veranda, sedan vänder h*n sig om och böjer sig lite lätt ner och fotar mot bussen, stoppar undan kameran och hoppar in i bilen igen. Jag rycker tag i mina glasögon och hinner ta regnumret, som jag sedan kollar upp… det var en leasing bil, så det sa ingenting.
När jag så gick för att hämta in posten så vände jag mig om för att kolla vad stackarn den där människan kunde ha fotat och så såg jag ju draken, aha…jaja, och från det andra hållet var det förmodligen grästuvan med solglasögonen som fotades, det ser då ut att stämma med tanke på vinkeln personen höll kameran.
Det roliga är att det inte är första gången tuvan fotas, det har hänt förut. Man har suttit här och det har blixtrat därute 🙂 Jaja, det ju må ju vara, det är väl bara kul om man har något som nån annan tycker är värt att ta kort på. Önskar er alla en toppen lördag!

Igår så…

Av , , 2 kommentarer 3

 

Det blev en sväng till Expo och efter det en kaffe på Nybro Café, igår eftermiddag. Vi var en person mindre än vad som var tänkt från början, men det är inte alltid det blir som man planerat…tro mig, jag vet 🙂
 
På Expo finns det mycket prylar, frågan är bara hur hårt man håller i plånboken, för visst är det så att det finns saker man skulle vilja ha, men om man hade så mycket nytta av dom, det var en annan femma. Jag köpte ett fint litet fat, men då var vi där igen, vad skulle jag egentligen ha det till, hm…nå, jag kan ställa värmeljus på det, eller så kan katterna få ett nytt ”matfat”, eller alternativ tre, ge bort det i julklapp. Jaja, vi får se, det var fint i alla fall och inte speciellt dyrt heller.
 
Ingegerd bjöd mig på fikat, jag valde en leverpastejsmacka, supergott bröd, men det var kanske inte så konstigt då dom säkert bakar brödet själv. Hoppas dom behåller sin gamla inredning på fiket, det ger ju hela stället en viss karaktär. Jag vill minnas att det fanns ett fik som hette Zokos…eller kan det ha varit Fokus, nja, jag är inte hundra på namnet, men vet att det låg i samma hus som gamla Exotic zoo. Dom hade gamla, gula stolar med svängd rygg och i ett plastmaterial. Där var det ganska mysigt att ta en kaffe, men som med mycket annat så försvann det efter ett tag. Jag hann aldrig vara dit så ofta. Jag var då runt 16 år, så det bör ha varit årtalet 1983.
 
Jag och Åke tog i alla fall med oss kaffetermosen igår kväll, tankade upp Camaron och drog iväg till klabböle energicentrum, där satt vi och drack en kaffe och pratade. Vi satt där borta en gång för 26 år sedan också, men då var det i slutet av augusti och måhända att det var lite ljusare då, men det ligger nog lite i skugglandet, själva energicentrumet.
 
Idag blir det den sedvanliga promenaden, sen får vi se vad dagen har att erbjuda. Det ser ju aldrig så ljust och soligt ut numer, då man stiger upp men j-klar om man väntar ett tag så skiner solen, som aldrig förr. Ni får ha en bra torsdag och kom ihåg, dagen bli aldrig bättre än vad ni själv gör den till.

Tunn och skör som finaste silke

Av , , 2 kommentarer 3

 

Ni vet när man har påslakan och lakan som är tvättade så många gånger och dom har blivit så mjuka så att det känns som om man låg på den allra mjukaste bomull, sen vänder man sig och utan ett ljud har lakanet spruckit sönder, eller man har tänkt använda foten till att rätta till täcket och *tjopp* så åkte foten igenom påslakanet, för att det blivit så tunt. Såna jeans och en sån jeansväst har jag.
 
Jag sa vid något tillfälle att min väst är så tunn och nött att den kommer att falla sönder om någon stirrar för mycket på den. Här om dagen stod Nicco och tittade konstigt på min väst, jag kollade ner och undrade vad som var fel. -Du mamma, sa hon, skulle verkligen västen gå sönder om man stirrade på den! Haha, hon gjorde ett allvarligt försök men det gick inte.
 
Varför är det alltid så? Precis när grejerna är så skön, mjuk och följsam, ja då ska dom gå sönder och att laga dom är inte värt det. Det är bara att jaga nytt. Men nu är snart väst vädret över så jag lär väl inte behöva någon ny…på ett tag…kanske.
 
Nicco har fått en ny kompis:
 
Åke blev tillfrågad igår om han ville ha ett skellett, så han ringde och frågade vad jag tyckte, jag skrattade och sa att alltid kan vi väl hitta någon plats till den, man kanske skulle ha hakat på den, i fronten på bussen….jag sa att vi skulle slänga in den under bussen, kanske sätta på den Åkes boots och sedan knäppa kort på eländet, lägga ut den på bloggen och skriva att nu är Åke less på att ligga där under och skruva.
 
Nu är det inget riktigt skellett, utan den är i lite tjockare plast, så om ni tycker att det är makabert att ha en döing i rummet så kan ni ta ett djupt andetag och pusta ut. Ja, makabert kan man ju tycka ändå, själv anser jag bara att det är en kul grej. Sen får vi se om den blir en sån där dammsamlare, då kanske den åker ut.
 
I eftermiddag ska jag, Kerstin, Ingegerd och Birgitta göra en liten repris på Expo och sedan fika Nybro café. Eventuellt kanske vi åker en sväng på myrorna, det beror väl på vad dom andra tycker, vi får se. Ni får ha en bra dag, precis som igår har då i alla fall jag tänkt ha det!

Nybro Café och Expo

Av , , 2 kommentarer 0

 

Vi som hade bestämt oss för att gå ut och gå, 10,30 igår, fast det kändes väldigt motigt i regnvädret så jag ringde upp Kerstin och frågade om vi skulle åka på Expo istället och om Birgitta och Laila skulle följa med så kunde vi ju ta en kaffe på Nybro Café, och det tyckte dom var ett ypperligt förslag. Alla tre matchade varandra med sina svarta jackor och lila tröjor och scarfar, jag var tvungen att fråga om dom ringt till varandra och frågat vad dom skulle ta på sig, men det nekade dom bestämt till.
 
Köpte lite ljus på expo, det kändes som om det kunde vara läge att få tända några stycken på kvällen, i detta regn och rusk.
 
Kerstin bjöd mig på fikat på Nybro, tackar så mycket för det, det smakade bra med en go´ bit till kaffet.
 
Det var nog 25 år sedan jag och Åke var på Nybro sist. Och jag har egentligen undrat varför vi aldrig åker dit, men jag tror att dom inte haft öppet på lördagarna förut, nu stod det då på dörren att dom har lördagsöppet så vi kanske åker dit och tar en kaffe någon helg här framöver.
 
Jag trodde att det skulle ha sett lite annorlunda ut där, lite mer gemytligt på något sätt. Som på ”gamla” Dungers i Malå, där dom förut hade röda galonklädda stolar med nitar på och med rundade ryggstöd. Idag har Dungers, bytt ägare flera gånger och nu ser det mera ut som en restaurang än ett gammalt fik, tråkigt tycker jag men det är ju upp till ägarna och vad dom vill ha. Och på Nybro var det allt dom gamla möblerna men dom var inte lika fräna som på andra ställen.
 
Nu har vi varit ute och lossat Camaron, det tog 25 minuter, först var Åke tvungen att starta upp bussen och flytta den några meter, lyfte av bakdörrarna för annars bygger dom på några centimetrar och då skrapar man upp sidan på bilen, ut med allt rat som ligger därbak, ta bort alla spännband och klossar, ut med bilen, starta upp den och in i garaget med den, kasta in alla saker i bussen igen som man kastat ut, på med dörrarna, vilket inte är så lätt då dom är både tung och hög, men nu har vi gjort det så många gånger att det nästan går på rutin. Jag sa att haka upp en skåpdörr hemma som bara väger nåt kilo, kan vara nog så svårt som det där.
 
Och nu är Åke på verkstaden och ska se om han kan få fast vinschen på något sätt så vi kan åka och hämta hem Dkw:n. Ni lär väl få veta hur det blev, imorgon. Ha en trevlig lördag!
Maria Lundmark Hällsten