Etikett: omläggning

Inkomster och utgifter 🤑

Av , , 2 kommentarer 12

Träffade en person som jag velat tacka under 6 års tid, igår. Så nu fick jag framför detta tack.

Den 10 oktober 2015, skrev jag följande.

”Jag går ju varje dag och lägger om min mage, och jag har inte hört annat än att dom snittat upp ungefär 10 centimeter, ja, det är väl som ingenting, har jag tänkt. Däremot har jag fått se reaktionerna på alla som ska titta till det där, och jag sa till Nicco igår att egentligen skulle jag ha fått filma allas ansikten, där jag ligger på britsen och dom plockar bort omlägget.

Alla har sett något konfunderade ut, och i onsdags frågade sköterska mig, om jag visste vad dom gjort. Nä, sa jag, inte annat än ett snitt. Men hur ser det ut då, frågade jag. Hon måttade med händerna och visade ett hål, ungefär stort som ett äpple, och det går ner till bukhinnan.

Nå, igår hade jag ju tid på kirurgen och där stod han och kliade sig i huvudet och visste faktiskt inte heller hur tusan dom tänkt sig detta. Ja, sa han, det kan visst läka ihop, men…det kommer att ta evigheter och vem vill gå runt med ett hål på magen.

Han ropade in en annan kirurg, med speciella skills då det gäller buken, och dom båda ifrågasatte varför man inte kunde sätta in en vac-pac, eller vad det nu heter. Och detta ska dom nu beställa hem, så eventuellt får jag en sån på måndag.” slutcitat

Denna måndag var 3 dagar senare och min väska som jag sedan fick ha inkopplad dygnet runt i över 2½ månad, men utan den här, vet man inte hur lång tid läkningen hade kunnat ta. Så jag är evigt tacksam att Johan, dök in och kom på den utmärkt goda idén att fråga om väskan var ett alternativ.


Denna Johan var då läkaren som tog emot mig igår. Han började säga innan vi ens kommit in i hans rum, att dig, har jag tagit hand om förut, då jag la om din mage. Jojo, jag hade haft mina aningar om att det kunde vara just han, då jag hörde namnet, men jag var inte hundra säker.

Tackade honom, berättade att varför jag hade detta färskt i minnet var för att FB påminner mig nu under dessa dagar, att det var 6 år sedan jag fick genomgå allt detta. Och att jag faktiskt, trots allt jag skrev och skämtade om, trodde att detta skulle bli min död. Dagen jag åkte in, var inte kul, alls. 330 i sänka kan nog sänka en och annan. Nå, det där är over and done with, och det slutade ju bra ändå.

Jag blev i alla fall, igår, fortsatt sjukskriven i 2 veckor till. Då ska detta reven, vara läkt, däremot kan man känna av skadan i flera månader. Men det blir säkert bra, det här med.

Någon som skött sig utomordentligt bra, är Theresé. Dottern som har tusen järn i elden, och på allt det, så är hon hockeytränare, ibland, för flera olika lag. Förra helgen vigdes åt denna cup F16.


Jag fick hem ett gäng med olika smaksatta kryddor och salsor. Åberg kan, han.

Jag kan rekommendera dom shyssta lökarna till er som gillar rostad lök med upphettad smak.


Tog en kaffedrink på kvällskvisten, inte alls så pjåkigt, minsann.


Nu har Åke tagit en papperspåse med grejer och knatat iväg till Nailheads för att vimla, sälja och ja… denna dag kommer vi att gå minus, han har redan shoppat nåt. Men, den handlingen kommer att innebära tävling för mig, nästa säsong, så, ok då..

Ett tillägg, dom säljer även hamburgare därnere, så ni som inte shoppar, kan ändå köpa en lunch, inte så dumt va. Fast om dom ser ut precis så här, tror jag inte, det var vår middag i förrgår 😁


Ha en fin lördag, regnet till trots.

Vi är rik…

Av , , Bli först att kommentera 11

Så har man avverkat en arbetshelg i bister kyla. Jeepen lät något tjörmig igår, och jag trodde först att den inte skulle starta, sedan ville den som halvdö, innan jag kommit ut på Vallmovägen, men jag kom fram dit jag skulle. Samt hem, samma väg, tror dock att det kan vara fel på motorvärmaren. Brälla lovade Åke vid ett svagt ögonblick igår, att han skulle kolla det idag, om jag bara åker förbi på verkstaden…fint med såna kompisar 😀


Jag har varit på omläggning, nu på morgonen, och i väntrummet passerar plötsligt en sköterska och en man, jag hinner se i profil, att mannen är kirurgen, som förelsog att jag skulle ha en vacc pack, Johan, heter han. Jag ropade men han hörde inte, dock så hörde jag sköterskan säga att han skulle få gå med Rolf, och Rolf råkar nu vara killen som gör dom flesta, av mina omläggningar.

Så jag sa detta till honom då jag blev inkallad, och det roligaste av allt är att jag haft i tanke att skicka in en dagens applåd, till just Johan, för hur hade det sett ut idag, om jag inte fått ”väskan”. Jag sa det till Rolf som svarade, ja, utan den så hade du då inte varit här, idag. Och det tror inte jag heller.

Såna här gånger kan man jämföra med att vara på rätt plats, vid rätt tidpunkt, och sedan kan man grunna på vad som hänt om man inte varit där, just då. Ibland, spännande tankar, andra gånger lite rysliga sådana.

Sen tänker jag att vi människor är lite så, var till mans, att man vill dividera, spekulera, och fantisera, även om det ibland, är väldigt onödigt, eftersom man ändå, inte kan ändra det som varit. Fast man blir, en erfarenhet, rikare.

Vi är rik…på djur, kolla djurhörnan igår:

2016-01-10 22.11.31 2016-01-10 22.11.36

Vi är även rik på livserfarenheter, på många olika sätt och vis 😀

Till minne av David Bowie, detta är honom, för mig:

Önskar er alla en fin måndag!

Vilken ”fiiin” present!

Av , , 4 kommentarer 12

Jag har ju glömt bort (eller så var det medvetet) att berätta om en julklapp som jag beställde till jag och Åke, och som resulterade i detta:

001

Jojocken, så kan det gå! Nu har Tullverket lagt beslag på vår julklapp och jag får allt vackert betala lite extra för att paketet ska delas ut. Men hey, det spelar egentligen ingen roll, den kommer att kosta så mycket som man skulle ha betalat hos Bo-Lage, fast jag skulle förmodligen aldrig ha köpt just dessa märken då.

Lite annorlunda flaskor och namn på dom, som smycken i barhyllan 😀

Och nu då jag ändå är inne på ämnet alkohol, jag har ju som hållit mig ifrån det, sedan operationen. En lite mugg med glögg, ja, och en cider, har jag testat, inget mer. Men ikväll tänker jag nog att det blir lite till.

Så hittade vi för ett tag sedan,( i detta hus, där det döljer sig otaliga saker som vi inte ens har sett alla av, än, trots att vi snart bott här i 5 år) dessa små snapsglas, kolla jämförelsen:

012 015

Och jag sa till Åke att jag tar med mig ett eget snapsglas till fest-stället, då har jag lite koll på mängden, antalet är ju en annan femma 😀

Jag åkte ner på stan igår, var där klockan tio, och glad över det, snudd på ensam inne på Åhléns, och jag hörde sedan, av säkra källor, att antalet stadsbesökare steg oroväckande ju mer klockan blev.

Sedan en sväng till Maxi, och där var det fullt, inte så konstigt dock, det är som svårt att planera och handla allt, man ska ha inför såna här helger, flera dagar innan.

Jag hann med ett besök hos mamma, omläggning på vårdcentralen, en snabb visit hos ”chefen” och sedan blev det middag, samt lagning av potatistårtorna, och det tog nästan 2 timmar, det är lite pyssel med dom, och givetvis ännu mer då man ska göra 2 stycken.

Nu är det väl bara att se om snabeldraken är redo för ett varv härnere. Jag måste låna Niccos, då våran vägrade starta, sist jag testade. Och sedan kanske Theresé, Anders och Sally är på ingående. Är ju bra om man hinner göra bort vissa saker innan dess.

Så nu önskar jag er alla, ett riktigt Gott Nytt År! Och hoppas att ni får en fantastiskt avslutning på 2015.

194

 

Vem visste det, då?

Av , , Bli först att kommentera 12

Vad skönt att det är regnfritt idag, inget snöande heller 😀 Nicco undrade igår vad stackarn jag gjort med mitt hår, ja, men det lockar till sig då det regnar, blev som korkskruvar vid öronen 😀

Mamma har fått i uppdrag inför julafton, att rulla älgköttbullar, så jag och Nicco åkte upp dit igår, för att lämna älgfärs, och dricka kaffe förstås. Hon har donat, sålt möbler, köpt nya, hängt upp tavlor och möblerat om, men nu var hon hel nöjd, och vi tyckte också att det ser fint ut.

Hon och pappa hade köpt ett så kallat sybord, för längesedan, på en antik affär, det var verkligen coolt, jag har aldrig sett ett sånt förut. Hon hade det nu som tv rums bord. Litet, med två små uppfällbara skivor, en låda under och längst ner, en löstagbar fika bricka. Ska se om jag nån gång hittar ett sånt.

Var på omläggning, och det fortsätter att se bra ut, provet han tog för en vecka sedan visade bara på hudbakterier, som tillhör mig själv, och det var alltså bara bra. Förra gången jag var där så kom tjejen in, som jag hade från början, hon var bara nyfiken på hur det såg ut idag.

Hon frågade den andra tjejen som nu höll på med mig, om hon visste hur det sett ut från början, sedan förklarade hon för henne. Hålet var 10 cm långt, 10 cm brett och 10 cm djupt…helt sjukt egentligen, och nu, idag, som Åke sa då han fick se det, som ett skotthål.

Så på måndag är jag tillbaka på jobbet, ska bli riktigt skönt, tillbaka i rutiner, och komma in i arbetet igen. Vem visste i augusti att jag skulle bli hemma i 4 månader…sjukt, men också knepisch att den tiden gått så fort. Fast det är klart, är man sjuk eller rejält dålig, så rinner tiden iväg. Mycket sovande och ta igen sig. Och nu på sistone annat att stå i, då julen står för dörren. Känner mig fortfarande ovanligt trött, men det kan nog hänga med ett tag framåt, inget konstigt med det, tänker jag.

Tog med min kamera då jag och Winstone var ute i förrgår, så jag avslutar med en liten bildsession och önskar er alla en trevlig lördag!

014 020 022 023 026 028 029 030 031 032 034 035 036 037 039 041 042 045 047 053

Fanns inte…borta…väck

Av , , Bli först att kommentera 10

Trevligt igår att få återse Tina, i egen hög person…så där på riktigt. Vi tog en lunchmacka uppe i MVG gallerian, handlade lite och sedan hem och testade Ullas saffrans semla. Mja, den var ok, men jag blev inte helt begeistrad, faktiskt. Fast det kan ha att göra med att jag inte är överförtjust i vanliga semlor heller.

När vi landade härhemma, så gick jag till brevlådan, tog det som fanns där, och sedan räckte Tina ut handen för att ta dom, medan jag plockade ut kaschar från baksätet. Jag hann notera ett litet kuvert, med rödskriven text på, och förstod att det var en julhälsning.

Jag får breven då jag kommer innanför dörren, lägger dom på köksbordet, packar upp mjölk och smör som jag köpt och återvänder till köksbordet för att se på hälsningen…och då är kuvertet borta. Finns inte, existerar inte i detta hus…borta, vi letar överallt.

Vi går ut och letar, Tina tittar där jag inte ens varit. Hon öppnar skåp som jag inte varit in i på flera dagar, mysteriet tätnar. Jag börjar bli osäker på om jag verkligen sett det där kuvertet.

Nicco kommer hem, hon går ut och lyser under trappen, för att se om det singlat ner där, men brevet gå inte att uppbringa…spökerier!

Nå, det var dags för omläggning, så vi åkte dit, allihop. Nicco följde med för att se och lära, då hon ska få göra omläggning då vi är nere i Järlåsa, på juldagen. Det går säkert jättebra, worst case scenario får jag göra det själv. Men Nicco kan, det vet vi nu.

Så åker vi tillbaka hit igen, vi slår oss ner i soffan, Nicco går ut i köket och ropar plötsligt med hög röst: KOM HIT!!! Kom och kolla…jag okar inte längre (fniss). Där står hon med kylskåksdörren öppen och med ett litet kuvert i handen, med rödskriven text på…det låg bakom mjölkpaketet. Hahaa…mysteriet löst, bara så där.

003

Fast faktum kvarstår, vi vet inte HUR, det kunde hamna där, seriöst! 😀

6d6ce939b197ab644b2805a1b6afcfaa-minionsbild lånad här

Idag blir det en kaffedejt med Tina igen, den sista för det här året…se får vi se vad nästa år bjuder på. Önskar er alla en trevlig lördag!

Njae, jag vet inte….

Av , , 4 kommentarer 16

Jo jag var ju på lasarettet igår, och hör nu vad jag fick för råd, detta av en sköterska, då ingen kirurg fanns tillgänglig. Den dagen jag ska till distriktsköterskan, som till exempel nu på måndag. Så kunde jag ta bort omläggningen och sedan duscha rätt in i hålet. Så skulle det bli rent innan jag åker dit.

Men…dom har ju sagt hela tiden, vikten av att hålla detta sterilt, så inga bakterier ska komma in dit igen. Hur har du då tänkt att jag ska göra efteråt, frågade jag. Då står jag hemma, utan någonting att lägga på.

Ehh, ja har du inga förband hemma, men jag kan skicka med dig…fast du behöver ju inte duscha där, om du inte vill.

Sen när jag åkte hem så undrade jag ännu mer vad hon egentligen hade räknat ut. Vad skulle jag använda att torka mig med, ja handduk förstås, men hur steril är dom…och luddfria, hm…nä, jag tänker inte duscha mitt hål, utan det får dom rengöra, på plats.

Sedan åkte jag hem till Helena, som faktiskt bjöd på mer än kaffe, goda bananplättar, har ni hört, här får ni ett snabb recept på dom:

Bananplättar

1 banan mixas med 2 ägg

Stek i plättjärn eller måtta i vanlig stekpanna, storleken ni vill ha, kan med fördel stekas i kokosolja. Klart!

Bananplättar-412x293

Bild och recept hittade jag HÄR

Och till dessa hade hon kokat upp lite blåbär, med kanel och annat gott i, alltså, jag blev förvånad, och jag vet att jag kommer att göra dessa själv, här hemma. Bra som mellanmål! Och inte nog med det, hon är ett trevligt sällskap, vi har alltid nåt att avhandla, och sedan fick jag en lite försenad ”krya på dig, välkommen hem” present, inte illa 😀

006

En fin filt att hålla värmen med, en påse mörkchoklad, mm, en sån kan man ta i munnen till kaffet i soffan, och ett annorlunda måttband, haha, den ska jag ha i min väska, kan alltid behövas. Och ett litet fint brev, med rim i, det blev ju som en julklapp. Tack Helena!

Och med denna utsikt jag hade från tv rums fönstret för 5 minuter sedan, avrundar jag mitt inlägg. Nu ser det inte alls ut så längre, nu är himlen bara grå, och sedan önskar jag er alla en trivsam lördag!

001 004

Jag har talang…jag vet

Av , , Bli först att kommentera 11

Japp, så skröt jag om mina väl vässade knivar igår, och sedan håller jag på skära av mig tummen, jodå, talang kallas det.

Jag hade sett ett tips på nätet, om vad man kan göra med polkagrisar och pepparkakasformar. Nu är detta amerikanskt och dom har andra typer av polkagrisar, i alla fall till form och utseende, men jag testade med våra små rödvita grisar

Men för att fylla ut i kanterna så hackade jag några stycken, och det var där, det höll på gå illa. Tur att man har plåster hemma 😀

Första formen hade jag lyckats med, om jag inte väntat till allt var kallt, för då får man inte bort formen utan att bryta sönder godiset. Man ska ta det med en gång. Den andra formen var alldeles för skev, så smeten rann ut, under, obra. Och nu har jag inte testat nåt mer.

Här kan ni kolla hur man gör och hur det ska, se ut, då man är klar.

Pepparkaksformar och polkagrisar

Nu ska jag strax susa iväg och göra omläggningen, sedan ska jag hem till bloggpolaren Helena, som erbjudit sig att bjuda på…kaffe, gissar jag 😀 Ska bli trevligt!

20151202_092237

Ha en fin fredag, allihop!

Inventerat och klart

Av , , 2 kommentarer 11

Mina planer igår, var bland annat att åka ner på stan, men jag skrinlade dom, iddes inte, helt enkelt. Utan jag tog Strömpilen istället, och stan blir en annan dag.

Trött är jag, som tusan, skulle lätt kunna koja halv åtta, men man gör ju inte det. Igår höll jag på slockna i soffan redan kvart över sex, så jag tog och ställde larmet på mobilen, och gick och la mig i sängen. 30 minuters snabbsömn, satt bra. Sen kollade vi faktiskt på julkalendern, har ju sett att paret från Historieätarna skulle vara med där

Och ja, jag tyckte den var rätt kul, ändå. Så den ska jag försöka se mer av.

Sedan hittade vi plötsligt på att vi skulle inventera en skrubb som är i trapphuset, och därinne fanns det en hög med tavlor, målade av Helge Jean Ragnar Lundmark, Åkes farbror. Inventeringen visade på 45 tavlor, inräknat med dom vi redan har på väggen, och här är några stycken:

20151201_212617 20151201_212703 20151201_212718 20151201_212730 20151201_212738 20151201_212906

Dom här två tilltalar mig, jag vet inte vad det är som gör det, men ändå…så dom kommer att komma upp på väggen efter julen är över.

20151201_212649

Och det kan till och med vara så att det är just den här katten som finns med på tavlan, till vänster, den har nämligen stått i detta huset, länge, länge:

20151202_081948

Jag kan inte vänta till imorgon med omläggningen utan blev tvungen att ringa kirurgen igår och ändra tid till idag, om 2 timmar. Tyvärr sitter hålet precis i vägen, om jag kan uttrycka mig så. Och absolut enda gången det får vara orört, är om jag ligger ner, platt på ryggen, blixtstilla, och hur ofta händer det, på en skala.

Och som jag anade så känns det här mer, än då jag hade väskan, tyvärr. Men jag gillar väl läget, vad annat kan man göra. Jag vet ju, att det ändå kommer att ge sig, med tiden.

Här ska ni få se en överlevare utan dess like:

20151201_132048

En stackars november eller julkaktus, jag vet inte, som är så plågad, har säkert haft den i flera flera år, den har stått olyckligt till och är inte mycket att hänga i granen. Missfärgade, lätt mörkröda blad, och inte är den stor heller. Men blomma, vill den ändå göra. Jag ska försöka mig på ett räddningsförsök, då den blommat klart. Byte av jord och kruka, samt stället den stått på, så får vi se om jag gör den en tjänst eller en otjänst 😀

Ha det gott, allihop!

Borta!!!

Av , , 4 kommentarer 10

Ja nu får man lov att ställa om sig, igen, till det ”normala”. Jag blev av med väskan igår, och jag sitter fortfarande och väljer om jag verkligen måste resa mig upp eller om jag ska vänta tills det är fler saker jag ska göra, allt för att slippa bära med mig den där saken. Men så kommer jag på, att jag har inget bihang, längre. Och allt går lite fortare 😀

0012-1024x1024

Satte mig upp i sängen i morse och det har ju också varit en procedur, att reda ut sladdar och slangar, jag har ju inte sluppit ha den på mig under natten, utan då har jag dessutom måsta haft den på laddning, så jag tänkte göra precis vad jag gjort alla morgnar, nu ett tag, men så kom jag på, återigen, att jag är fri från det där, härligt! 😀

Nu återstår att se vad det blir av det som är kvar, av mitt hål. Inte så stort längre, men det ser lite lustigt ut, på min mage. Jag ska tillbaka på torsdag, för en sista check innan distriktssköterskorna får ta över omläggningen.

Känns också jätte konstigt då min hud, plötsligt fått kontakt med mina kläder, jag har ju haft ett stort klisterark över magen, i 2 månader nu, så det blev också en upplevelse, haha…ja huvudsaken det går framåt.

Idag, den första december, och 24 dagar kvar till julafton. Hm, jag tycker det går alldeles för snabbt. Tycker inte att det var 1 år sedan man letade fram julpyntet. Och jag har suttit och kollat i mina arkiv, på olika bilder, mest har vi nog på vår och sommar, och då jag såg dom, så kändes det ändå som det var alldeles nyss, men vi är ändå där igen, om ett litet tag.

Foto2776 Foto2777 Foto2778 Foto2870 Foto2871

Ingen bromsskärm har vi, inte heller kan man stanna klockan, eller jo, det kan man väl visst, men tiden tickar på ändå 😀

Och som barn, gick det sååå långsamt. Aldrig blev det jul och sommarlovet var en evighet bort, man skulle ha fått haft lite av det, kvar, så man hann längta efter saker och speciella dagar, nu hinns det inte med, utan tjopp, så var dagen här.

Nä, nu ska jag ha frukost innan promenaden, sedan har jag lite ärenden jag hade tänkt uträtta, så har man inte allt kvar, till sista stund. Önskar er alla en trivsam tisdag!

mats_carlsson_20130629234308Hittad på google

 

Den där, med eget liv

Av , , Bli först att kommentera 12

Jo jag glömde ju bort att tala om vad om hände med Jeepen, ni vet, det där fordonet som har eget liv. Inte nog med alla konstigheter den hade för sig, då lamporna slocknade och lampan till larmet började blinka under körning. Jag kunde inte låsa dörrarna heller, även fast man hörde hur det lät i låsen.

Nå, jag kom ju hem, och meddelade Åke hur den betedde sig. Nu var det ju ingen brådska med att fixa felet. Bilen skulle inte användas just då. Så vi chillade på fredags kvällen.

På lördagen, så skulle jag fixa glitter till granen, och tänkte att jag gör bort det innan han tittar på bilen, man vet ju aldrig vilka fel som kan dyka upp och hur lång tid det kan ta att greja. Jag tänkte inte ens på vilka fel det hade varit på bilen förrän jag kom fram till Rusta. Den gick ju att låsa.

På hemvägen, så slängde jag ett getöga på mätarna och ja, allt var som vanligt igen. Den hade alltså fått stå och gottat till sig under natten och fixat problemen alldeles själv, vilken bil va? 😀

Nicco och Åke har hållit på i garaget, dom tänkte att Camaron skulle få komma sig på hjul. Niccos Camaro, alltså. Och för att kunna arbeta bättre så har dom röjt därinne. Sedan, den dagen det är dags för henne att börja tävla med den, och eventuellt kommer att möta mig, så ska Åke få fixa en sån här, till hennes hastighetsmätare, eller ja, det kan nog till och med jag göra 😀

$_3

Jag bakade saffrans skorpor igår, mina alldeles egna, och dom blev lika bra som ifjol 😀

20151129_162728 20151129_192213

Idag är det meningen att jag ska få ta bort väskan…fast jag vet inte om jag ska ropa hej…riktigt än. Det är en ny stjärna som ska få avgöra det. Han som gjort nästan alla omläggningar, har en semestervecka nu. Jaja, efter klockan 13 så vet ju i alla fall jag, om jag åker hem utan, och eventuellt kanske, hur resten av veckan är tänkt att se ut.

Hoppas på en fin måndag för er alla och läs följande och begrunda…detta är väl ändå rätt nära sanningen, eller hur? 😀

10891427_10152603784147261_5287915856599213799_n

Maria Lundmark Hällsten