Etikett: område

”Luckaluckatomrum”

Det tar ungeför 20 minuter för mig att ”elmoppa” mig från Västerslätt till mitt jobb. Jag ska inte avslöja till vilket område jag åker, men…jag tar strandpromenaden dit, och jag kan lugnt säga, att det är med livet som insats…ibland.

Vad är det med folk som ska gå i klungor, totalt omedvetna om att det existerar andra människor som har lika stor rätt till lite yta att vistas på??? Så mycket enklare allt hade varit om gående höll sig till vänster och cyklande till höger. Inte som nu…hittan och dittan, kors och tvärs.

Ja, och det är av den anledningen, det tar 20 minuter, annars hade jag nog varit där på 12, typ. Nå, jag har inte bråttom, det är inte det jag gnäller över, utan bara den där ouppmärksamheten som vissa människor verkar ha och inte gör något åt, heller.

Jag är ju en infödd vänstergångare, och jag har Winstone på min vänstra sida, om vägarna vi går, tillåter det. Jag väljer ju hellre att ha honom på en sida där det är öppen gräsmatta, än att han ska måsta stryka runt staket och infarter där det bor folk, och där är den enda anledningen till varför han ibland går på höger sida, men aldrig på en gång och cykelbana.

Så möter man ändå, ibland, dessa ”luckaluckatomrum” människor, som verkar leva sitt liv i den bubbla, där dom precis för stunden, är inne i, deras värld, ingen annans. Deras space, och man flyttar sig inte en millimeter, även om det innebär att dom får ha en hund vid deras fötter, istället för att dom skulle kunna nummer ett, gå på den vänstra sidan (vi bor i Umeå, ni vet), samt, nummer två, tänka på, att inte alla djur man är ute med, vill ha så där nära inpå kontakt, med okänt folk.

Jaja, jag ska lära mig att leva med det, jag har säkerligen mina olater, jag med, som folk kan reta sig på…men hey, varsågod! :D

forgiveness-church-signSka skjutsa mamma på NUS idag, större projekt  på gång, kan återkomma till det, sedan. Sen vet jag inte vad jag ska hitta på, det får tiden utvisa…alltid dyker det upp nåt, annars får man väl kanske vistas utomhus idag med, solen skiner om än, med lite moln på himlen. Så njutbara dagar det har varit, och man har kunnat sitta ute till nio på kvällen, precis så, ska det vara, en svensk sommar :D Ha det gott, allihop!
2016-06-02 18.41.06

Vilket jobb dom gör, egentligen

Av , , 2 kommentarer 13

 

Är det någon som känner igen eller kommer ihåg lektanterna? Theresé pratade just om Prussiluskan i Pippi Långstrump böckerna, som nu råkade vara just en lektant. Åke har pratat om lektanterna som dom hade här på Västerslätt då han var liten.
Jag, däremot har inget minne av någon lektant, utan dom försvann förmodligen någon gång i slutet på 60 talet eller så fanns dom inte på alla områden i stan. Detta ska då ha varit ”tanter” som via kommunen, hade i uppdrag att vistas på lekplatserna, kanske dom ansvarade för något lekförråd eller dylikt, jag vet inte riktigt.
Men ganska coolt egentligen, men jag undrar jag, det skulle förmodligen inte fungera idag, det är ju knappt några barn ute på lekplasterna längre, förut hade man som inget annat att välja på, inte hade vi datorer…mobiler…ja, ni vet, utan vi var ju ute tills det var dags för Bolibompa.
Sedan gick samtalet över till alla dom som jobbar på förskolorna, vilket jobb dom gör egentligen. Barn i alla ära, men man vill ju också ha vuxenkontakt. Jag vet, ju lite om vad det handlar om att vara på en förskola, jag började ju min praktik där, men fick mitt nya jobb innan den första veckan var avklarad.
Jag saknade nog att kunna föra ett ”vanligt” samtal med en vuxen människa. Men samtidigt har dom ju ett, på sitt sätt, spännande jobb, där alla barn är under utveckling, det händer saker hela tiden, och dom får vara med på allt det. Ja, jag tycker då dom gör det bra och vilken tur att det finns dom som ger sin tid till att vara med på den resan, med våra barn, medan vi gör andra arbeten.
Önskar er alla en fin skärtorsdag… hm, är det idag månntro, det kan dyka upp påskkärringar, och ska man ladda för det?
 

Lokaliserade huset men inte…

Av , , Bli först att kommentera 4

Gårdagens intervju gick bra, tjejen är trevlig fast man lär ju inte känna en annan person på 45 minuter. Det fanns egentligen inga frågetecken från min sida men det är ju fler som söker efter denna tjänst så vi får se till veckan vad som händer, dom skulle höra av sig i vilket fall som helst.

Jag ska inte avslöja för mycket eftersom man har tystnadsplikt men det var liiite dråpligt ändå. Jag kollade upp hennes adress på eniro och hon bor på ett litet område dit jag aldrig har varit förut, men jag hittar dit och man passerar på vägen utanför, ganska ofta, så det skulle väl inte vara några större problem, tyckte jag.
 
Parkerade bilen mitt i området och gick tillbaka en bit där jag såg att det fanns en tavla över området. Jag stod då mitt framför huset som jag skulle upp i. Perfekt, tajmat och klart, tänkte jag och gick in. Där satt en tavla på vem som bodde vars och en hiss. Glad i hågen klev jag in i hissen och skulle trycka på knappen, men se…det fanns inga siffror, bara en blank knapp, en entré knapp, en dörrknapp och en larmknapp. Döhhh???
 
Jag gick ut igen, tittade mig omkring och tänkte att det här går ju inte, man måste väl kunna trycka på någon knapp och komma någonstans, så jag gick in igen, provade trycka på den blanka knappen i tron att det skulle vara en digital röst som skulle tala om vart man skulle eller nåt sånt, men det hände ingenting. Jag gick ut igen och bestämde mig för att ta trapporna istället.
 
Ja det gick ju fantastiskt bra, efter en våning var det stopp, då hade man kommit upp till en restaurang och trappen fortsatte inte längre, men *suck*. Det var bara att bita i det sura äpplet och ringa upp henne för att få en liten vägbeskrivning. Jag var i rätt hus men i fel ände och fel trapphus. Så jag kom dit i tid men det roliga var ju då hon i slutet av intervjun underströk vikten av att ha bra lokalsinne. Ja sa jag, det har jag då det gäller själva Umeå, men jag gjorde ju inte speciellt bra ifrån mig då det gällde att hitta upp i detta hus. Hahaha…
 
Önskar er alla en fin torsdag och kolla in…imorgon är det FREDAG, veckans bästa dag, och vilken tur att jag har fredag, nästan varje dag i veckan.