Etikett: operationer

1% och 2 % risk, och jag heter Maria Lundmark Hällsten

Av , , Bli först att kommentera 14

Pratade med en vän om min gastric bypass operation, som jag gjorde för 3 år sedan och som kanske inte gick riktigt, enligt planerna. Med den medföljande postoperativa infektionen som följde därefter.

Hon tyckte det lät hemskt. Nja, sa jag, men det är ju sånt man får räkna med. Jag hade ju under informationsmötet fått veta att det är 2% risk att detta händer, och jag antar att det gäller alla operationer man gör, ingen är ju riskfri. Och jag ångrar inte heller att jag gjorde den.

Nå, så övergick samtalet till det jag nu fått som direkt följd av GBP operationen, nämligen nåt som heter hypoglykemi, blodsockerfall. Och i papperet, som jag fick skickat från dietisten står det att 1% av personer som gjort en GBP sökt sjukhusvård för symtomen hypoglykemi.

Jag sa fel och trodde att det var 1% som drabbas och när jag sa det så tyckte hon att jag var lite speciell. Först 2% för infektionen och sedan 1% för sockerfall…vad är oddsen…kanske ska köpa den där berömda trisslotten för där brukar ju vinst oddsen inte vara så stora :D

Annars brukar jag ju säga att sånt här händer ju enbart för att jag heter Maria Lundmark Hällsten, eller hur?

c327237edef0fa1a43c1a397ee8e64b8Nå, på tisdag får jag veta hur jag ska gå vidare med detta. Har i dagsläget haft 4 fall, på 10 dagar, lite too much, tycker jag. Jag har i alla fall laddat väskor och jackfickor med Dextrosol, så…im prepared!!! (känner mig lite engelsk, därav dom utländska orden, här och där)

45709295_10156713446711585_2843330695697268736_nFredag i alla fall och jag ska ut på ärende, ett av dom är att fixa färg till golvlisterna i källaren, och kanske en present till nån som ska firas inom en snar framtid. Synd att gråvädret fortsätter även om jag faktiskt kan tycka att det är lite stämningsfullt då man kan tända ljus och njuta över att vi faktiskt har tak över huvudet.

45726965_10156713449616585_2309363237423939584_nÖnskar er alla en fin fredag!
45650864_10156713448026585_1860091335931854848_n

Ingen vet, vad som komma skall

Av , , Bli först att kommentera 15

Vi, en bekanting och jag, pratade om liv och död, igår. Vad som kommer efter livet på jorden, OM, det finns något efter detta, är man rädd för vad som ska bli, eller kommer det att vara ett äventyr.

Ingen vet, sa jag, det enda vi vet med säkerhet, är att vi alla kommer till den dagen då det är färdigt, dags att lämna in, men ingen vet exakt, då det blir. Man kan ju fantisera, jag tänker i alla fall, att det inte bara kan vara färdigt, svart, inget mer, det finns nåt annat som väntar.

Jag var rädd att dö, då Theresé var liten, men enbart för att jag inte skulle få se henne växa upp, det var som inte för mitt eget liv. Och då jag gick med Nicco, så hade jag en mardröm om att någon skulle skjuta mig i magen, och hon skulle dö, därinne. Inte att jag skulle göra det.

Ja, vi har väl alla små fix idéer ibland, och det är ju tur att många fantasier eller drömmar, inte slår in :D

Och ännu mer tur att vi aldrig vet, vad som väntar bakom nästa hörn, sa jag. Fort har en olycka varit framme, man snubblar i trappan, halkar då man är ute, ja, olyckor kan det bli av nästan allt.

Ja, sa bekantingen, men det har ju också alltid varit så. Jodå, men…svarade jag, det har sett annorlunda ut. Gå tillbaka 300 år, ingen blev då dödad i en bilolycka, inga flygplans krascher, för dom fanns ju inte :D

Däremot var det annat som inte fanns, och medellivslängden då, var cirka 30 år. Idag finns det mediciner, operationer, och akuthjälp att få, och vi lever därför betydligt längre.

Citerat från scb.se
”Om över­levnaden i stället fortsätter att utvecklas som under de senaste decennierna för­väntas hälften av de flickor som föddes 2011 uppnå 93 års ålder. För pojkarna kan hälften leva vid 91 års ålder.

Med fortsatt över­levnads­ökning blir medel­livs­längden nästan 91 år för kvinnor och knappt 89 år för män. Sex procent av pojkarna och elva procent av flickorna som föds år 2011 lever till 100 år. Det finns forskare som menar att hälften av de som föds idag blir 100 år. Den bedöm­ningen gör varken SCB eller Eurostat i sina prog­noser.
Det kan ses som kontroversiellt att anta ständiga ökningar av medel­livs­längden i fram­tiden. Minskad död­lig­het bland äldre japanska kvinnor under senare år tyder på att vi inte nått någon övre gräns för livs­längden ännu. Hur riktiga olika beräk­ningar om fram­tidens över­levnad är vet vi dock först i början av nästa sekel.” slutcitat

Ja det ska vara spännande, alltjämt :D Hoppas på en bra dag, för er alla!

Fascinerande eller bara skåpmat?

Av , , 8 kommentarer 4

Har ni reagerat någon gång på allt som visas på tv idag, och jämfört det med vad som visades för…låt oss säga tjugo år sedan?

Skrämmande eller fascinerande, ja jag vet inte jag. I minst hälften av alla program (åtminstone så känns det som det) får man följa människor som ska opereras, gå ner i vikt, lära sig att leva som man bör, inte lärt sig att städa eller inte ens kan ta hand om och uppfostra sina barn. Är det inte ansiktslyftningar, makeovers eller fettsugningar så är det styling av hemmet, städning, uppfostran och hur man ska se ut idag. Jag känner mig ganska mättad av alla dessa program *gäsp*, när man fick se en operation visas på tv för tjugo år sedan, då var man intresserad och häpnade över allt som kunde göras, men nu…det är verkligen skåpmat.
 
Jag kan fortfarande tycka att det är ok att se på till exempel operationer då det gäller att återställa en människa som varit med om en olycka, men när det handlar om skönhetsoperationer och dom själva har valt att lägga sig där så försvinner åtminstone mitt intresse. Det känns nästan som om dom vill glamorisera operationerna och locka folk till detta.
 
Precis som när dom stylar om sina hem, det ser jättefint och stilrent ut, men vart har personligheten och det som egentligen talar om vem som bor där, tagit vägen? Alla hem ser plötsligt likadan ut precis som när dom slipar ner tänderna på alla som var med i extreme makeover, och sätter dit likadana fasader på allihop så när dom ler kan man tro att docktillverkaren för Barbies, får en andel av alla pengar som dom sedan kommer att dra in. Dom sa nämligen att såna tänder håller i cirka tio år, och efter dom åren har gått så blir det nog en del besök hos tandläkaren, och han/hon gnider nog sina händer.
 
Nä, nu längtar jag nästan till sommaren då blir det extremt lite att titta på tv, då slipper man reta sig på allt strunt som visas. Och ja, jag vet att det finns en avstängnings knapp på eländet, jag brukar faktiskt gå till ett annat rum om Åke sitter och ser på nåt som jag inte är intresserad av, då vill jag inte ens höra ljudet från sk-ten. Men nog tycker jag ändå att det är dags att dom kommer med något nytt.
 
Vi fastnade framför tv igår kväll då dom visade skicross och Anna Holmlund var nära en final, det var faktiskt spännande. Åke sa det, visst är det konstigt, vi som egentligen inte är speciellt intresserade av OS, sitter nu här och offrar nattsömnen för att se hur det ska gå. Mm, sa jag, detta var ju faktiskt aningens mer spännande än att se på vasaloppet, något vi brukar gör varje år men fråga mig inte varför. Theresé ringde och jag sa samma sak till henne, med ett tillägg, i år, då vi ser på vasaloppet ska vi ta det till det extrema, och sitta här med halsduk runt halsen, stavarna i ena handen och en kopp med blåbärssoppa i den andra…bara för inlevelsens skull.
 
Ha en fin onsdag!