Etikett: örhänge

Han får man aldrig för mycket av…

Börjar med att gratulera alla mammor idag, man känner ju en hel del. Jag är inte mamma åt min man, men han plockade ändå fram en present till mig igår, och ja, man kan ju tvista till det, jag är i alla fall mamma, till hans barn :D

Och Thomas Sabo, får man väl aldrig för mycket av…

18671299_10155296065201585_1967047462851682234_nNu var det ju det där attans armbandet som jag skulle ha hittat igen. Tog ett varv nere i källaren igår, fick nämligen ett tips från Tina, som hittat igen en gammal väska,och däri, fann hon ett saknat smycke.

Jag försöker nu komma ihåg vad jag använde för kläder ifjol. Ramlade över min gamla vinterjacka, kände i fickorna och gissa vad…nä, inget armband, men ett örhänge jag fått av mina föräldrar, inköpt på marknaden i Jokkmokk, för x antal år sedan…där ser man, jag har säkert stoppat in armbandet, på nåt sånt där smart ställe, frågan är bara i vad.

Jag käkade lunch på Umeå pizzeria och grill igår, det är alltså gamla Bamse grillen på Sofiehem. Dom har bytt ägare, piffat till stället och dom är klart godkända. God pizza och här kunde man välja vilken man ville men som barnpizza. Nu tyckte jag att den pizzan var överdrivet stor ändå, så jag fick ta med hälften hem, och då vet jag vad det blir för lunch för mig idag…pizza, igen!

Väl hemma igen fick jag inte bara presenten, utan vi passade på att gå över på Ullas kondis och festade till ordentligt. Kaffe och godbit, så där på lördagen.
Nu stundar frukost, sedan ett längre arbetspass, och sedan, gör jag helg. Härligt! Önskar er alla en trevlig söndag och mors dag!

2016-03-22 16.25.37

Håltagning

Av , , 4 kommentarer 1

 

I fredags var det lite hektiskt. Först hade jag inne min blogg om lasarettsparkeringen, på väg ut till jobbet så ringde Elin, från Vk och undrade om hon fick göra en kortare intervju, angående just denna blogg. Och det fick hon göra. Sen bestämdes det att vi skulle träffas uppe på lasarettet för korttagningen men innan dess hade jag lovat att hämta upp Jennifer från skolan för håltagning i öronen. Avslutade sedan fredagen med att hämta upp Kerstin och Janne som kom hem från Mallorca, dom hade bara haft det bra där.
 
Jennifer tog hål för 2 år sedan men efter första hålet bangade hon ut så det bidde bara ett hål, när det sedan var dags att byta örhängen så ville hon inte vara med längre utan lät det växa igen. Nu hade hon då morskat upp sig och ville prova på igen. Det gick bara bra och nu hörs det knappt att kännas av. Jag erbjöd henne en slant om jag skulle få ta hålen istället, men se det var inte populärt.
 
Jag kom ihåg mina första hål som jag gjorde på Gusti Walters. man hade hört att dom sköt hålen med en pistol, och självfallet så trodde man ju då att dom ställde upp en mot väggen, siktade från 2 meters avstånd och sköt rätt igenom öronen. Vilken tur att det inte var riktigt på det viset det gick till. Vid 15 årsålder gick jag tillbaka dit och ville göra 2 hål till, efter ännu ett tag skulle jag utöka antalet hål igen, men då var det stopp, det ville dom inte. Då gick jag hem och gjorde 3 egna hål med en inte alltför ren stoppnål och en isbit bakom örat. Det gick det med. Men jag rekommenderar inte någon att göra så, det finns trots allt en viss infektionsrisk och det är inte värt mödan.
 
När så Theresé var liten och vi bodde på mariehem, så hade vi en liten fest, hemma. Liten kan man ju kalla den då det bara var jag, Åke och Tex. Tex är en gammal (gammal i bägge bemärkelserna :D ) kompis till Åke och hur det nu bekom sig så blev det snack om att göra hål i öronen. Äsch, tyckte Tex, det är väl ingenting. Vi letade fram en stoppnål och örhängen och sedan började håltagningen. I vilken ordningsföljd det blev, kommer jag inte ihåg, men Åke fick sig sitt första hål och Tex stack inte bara hål i sitt öra utan han körde även nålen genom tummen då han tryckte igenom nålen. Det blev en smärre blodutgjutelse där. Han gjorde dessutom om sitt hål, då det första blev alldeles för snett.
 
Han fick låna ett örhänge av mig och om jag inte minns alldeles fel så var det en pärla med en liten kedja där det hängde en blomma eller en stjärna, alltså inte ett örhänge som jag tror att en kille väljer i första hand. Det var inte det enda han fick, hans dåvarande tjej skällde ut honom dagen efter och hon undrade vad i hela h-vete han hade gjort. Men han behöll hålet och det gjorde även Åke, som en tid efter detta, gjorde sig ännu ett till hål i örat. Så kan det gå. Ha en mysig dag i regnet, jag tror att jag ska tända ett ljus på jobbet, förutsatt att det är lite halvmörkt sådär, när jag kommer dit.