Etikett: ortoped

Tacka er lyckliga för att jag inte är kirurg eller ortoped!!!

Av , , Bli först att kommentera 12

Har ju haft våran nya inhysning snart ett år nu, och noterade, häromdagen att nåt såg väldigt fel ut. Killen verka vara överrörlig, nå hemskt:
75336319_10157529644026585_4489670691947282432_nEller så var det så enkelt att nån (nån lär väl vara jag då), har lyckats sätta höftkulorna, åt fel håll, och för att få fötterna framåt, så blev det fel böj på knäna, hahaa…

Ja jag är INTE förvånad, inte ett dugg. Jag försöker förklara för människor, att min hjärna är inte riktigt connectad med mina ögon. Och tänk nu vilken jädrans tur att jag inte är kirurg eller ortoped,  JISSES! Jaha, vart satt nu den där delen, där ser den ut att ska vara…1 år senare, nähä, ojdå, det vart fel håll på den!!!

Nu var det egentligen inte bägge benen som satt fel, utan jag hade satt benen åt samma håll, typ som då man har två vänsterhänder…ja, där tummarna faktiskt pekar till vänster… :O :D

74341182_10157529640541585_8149561751076077568_o
Lite roligt är det dock att ingen annan märkt det, att killen såg lite konstig ut :D

Jag kom plötsligt på att det är den tiden på året, då man ska eller ska och ska, då man kan pynta lite, för vår del blir det väl snarare att pynta lite extra :D

Nu har skallen jag fick av Jan A och Ingegerd då jag fyllde 50, fått lite belysning:
72604742_10157529641851585_1916455385758171136_nNån skalle har fått komma fram i ljuset:
72642984_10157529642781585_1937676862117380096_n 73416044_10157527332901585_7495574936409341952_nOch när inhysningen fått lite fix, ska han nog stå ute på bron, dagen H som i Halloween torsdagen! Men under sträng bevakning, kan jag säga. Just nu står han och gluttar i fönstret:

73162357_10157529643136585_2504795356177367040_n
Ska ta med mamma på Jysk efter lunch, och sedan blir det chill resten av dagen, vilar inför kvällen, då vi dessutom ska ställa om klockorna, jag gillar ju hellre den här omställningen, då man får en timme, men helst av allt hade jag önskat att dom slutade hafsa hit och dit.En timme ljusare på morgonen eller en timme ljusare på kvällen är väl hugget som stucket.

Ge oss en semestervecka till istället så vi får uppleva ljuset vi har på sommaren :D And you vote for me, nästa val, eller hur? :D

Önskar er alla en fin lördag!

Akuten by day and night

Av , , 2 kommentarer 4

Gårdagen började bra, satt ute och blev bjuden på förmiddagskaffe av Jan och Ingegerd, och med vi menar jag både Sören, och Gunbritt (rätta mig om jag tar fel på hennes namn), och jag, hunden Fanny var också med som fotvärmare. Vi väntade på Åke som jag hade tänkt skulle ge en liten guidad tur i bussen, men av någon outgrundlig anledning så hade han slocknat på soffan. Kan det måhända vara lördagens efterdyningar som gjorde sig påminda?

Nå, jag fick visa upp bussen istället, så många kvadratmetrar är det ju inte. Sedan blev det lunch dags och jag gick in och fick väcka både Nicco och Åke. Nicco som dessutom skulle följa med några kompisar till Nydala, så för henne blev det bara att studsa upp ur sängen, ta ett äpple på vägen dit och en bulle med saft som fika nedstoppad i väskan.
 
Sedan gick Åke ut till Camaron, själv satt jag mig med Britt och Eleonor ute på en annan del av gården. Ha, man kanske skulle göra en liten dokussåpa med det namnet, istället för i en annan del av Köping, menar jag. Nå, Britt gick upp och kokade kaffe så både jag och Åke fick oss en kopp. Inte så tokigt folk som bor här, må jag säga :-)
 
Sen ringde min mobil, det var Nicco, som sa att hon gjort illa sig i foten, jag begrep ingenting, sen fick jag tala med hennes kompis Alicia, som först hade tänkt lägga på luren för att Nicco inte kunde prata, men stopp och belägg sa jag, vart är ni och vad händer? Dom säger att Nicco kanske ska på akuten, jag vet inte, hon har kanske brutit nån tå…fortsatte hon, ok jag kommer, sa jag och skyndade mig upp för att hämta väskan, sedan hämta Åke som gått tillbaka till garaget, jag ville att han skulle skjutsa upp oss på akuten, jag vet att man får stå där i två timmar, men jag har aldrig någonsin varit på akuten och det har gått fortare än så.
 
Vi kom dit strax före 16, och var hemma 22.42, och fick äntligen äta middag. Vilken jädrans dag det hade varit. Överfullt i väntrummet, in till läkare, vidare upp till röntgen:
 
Ner till läkaren igen som sa att hon brutit ett ben i foten, vidare väntan i väntrummet, sedan ortopedläkare, och sist gips skena:
 
Dom ska ha en liten genomgång av hennes skada idag, på ortopedtekninska, så får vi höra om det blir gips, eller möjligtvis sula och bandage, samt givetvis kryckor. Usch, jag som skrev igår att folk skulle passa sig för oss, för vi hade säkert dålig karma, hm…men det borde ju inte gälla egna familjemedlemmar, eller hur, nån j-kla måtta får det väl vara.
 
Jaja, vi fick oss i alla fall en hel del skratt på akuten också, tro det eller ej. Till slut, då vi var som mest trött och hungrig, så kanske skratten var mer desperata, vi höll på få skrattanfall som man inte skulle fått hejd på om vi inte slutade titta på varandra.
 
Jag lyckades hitta en maskin där man fick köpa godis (godis när man håller på svälta ihjäl, är inte kul, varför kan dom inte sälja mackor istället, jag bara undrar), nå, maskinen pratade när man dragit sitt kort och jag blev så rädd att jag höll på tappa börsen, ja prata, jag tyckte att den skrek.
 
Sen, när vi skulle ut i väntrummet igen, efter läkarbesöket, så skulle man trycka på nyckelknappen för att låsa upp dörren och sedan dörröppnaren, tror ni jag hade koll på åt vilket håll dörren öppnades…nä, och där satt hela väntrummet vänt mot oss, och Nicco var den som satt närmast dörren i sin rullstol, men hejdlöst, jag tror alla fick sig ett gott skratt då rullstolen dessutom fastnade i dörren. Jag tordes inte ens titta på nån därute för då hade jag aldrig slutat garva.
 
När vi sen fått foten gipsad och jag ökade stegen på väg mot dörren så kom killen som lagt gipsskenan, nä, vänta två sekunder sa han, ni ska få skriva under ett papper, ok, vi gjorde det och tog ny sats mot utgången, nä stopp, vänta två sekunder till, sen kom ortopeden, tittade på gipsskenan och sa, näpp, det där godkänner jag inte, det får göras om igen. *STOR SUCK* det var bara att dra tillbaka henne till gipsrummet igen. Ny skena och sedan order om att vänta i en halvtimme innan vi skulle få åka hem.
 
När vi sedan kom ut i korridoren så föreslog Nicco att vi skulle ducka, sedan springa till dörren utan att dom skulle märka att vi var på väg ut, men det behövdes inte, ingen såg oss :-)
 
Ja, vilken dag, den vill vi helst inte göra om:
 
Ha det gott!