Etikett: Överboda

Ljud, minnen, dofter…

Av , , 2 kommentarer 19

Jag träffade Helena över en kopp kaffe, så där, lite tvärt, i fredags.

18056164_10155175531276585_6186875234232777496_oOch vi pratade om ljud, kan vara en mobilsignal, men även musik, och vilka minnen dom kan väcka. Ibland är det till och med så att man kan känna en doft, då man hör en låt…för att man förknippar den så starkt, till just den händelsen. Och innehöll den en doft, ja, då sitter den där 😀

För mig betyder E.L.O, Electric Light Orchestra, en hel del. Jag fick brorsan skivor, då vi var i tonåren, och dom spelades rätt så mycket. Sen köpte jag en cd skiva av dom, sommaren 2012, i Arvidsjaur. Den satte jag i cd växlaren, i Jeepen, och den sitter där än.

2012, var hösten då min pappa var med om den ödesdigra olyckan, då vi varje dag, i 6 veckors tid, åkte upp till lasarettet. Och jag spelade dessa låtar på den skivan, varje gång…

Nu kan man ju tänka att jag idag, inte härdar att lyssna på dom, men tvärtemot…jag tyckte då, att låtarna ingav hopp, dom var stärkande på nåt konstigt sätt, och den känslan, är precis vad jag känner idag, då jag lyssnar på dom, vilket jag gör, garanterat, minst 1 gång i veckan. Mja, rena rama terapi skivan 😀

Men visst är det fantastiskt att musik…ljud, kan göra skillnad, och det var väl bra att just jag fick ut nåt positivt av E.L.O, det kunde ju lätt ha blivit tvärtom, och det hade inte varit roligt.

Idag är det Classic Car meet i Överboda, så vi funderar på att åka dit. Nåt vi aldrig varit på, men nån gång ska väl vara den första. Åke har bytt generator på Camaron, så då får man testa att den funkar som den ska, och Åke tar Amazonen, får väl passa på att skylta om att den är till salu…kan ju finnas nån där som är intresserad av den.

20645546_10155540872186585_2636507789057827978_oMå solen fortsätta lysa på våra huvuden, och ha en fin dag, allihop!

21055989_10155586480106585_6550726567275396205_o

Vint och snett och superbra

Av , , 4 kommentarer 11

 

Vi gjorde oss en liten tripp till Överboda igår, för att kolla på en sak…var in en sväng hos Jeppe, som råkar bo där och hämtade dekaler och tygmärken från SHRA Umeå.
Vid kaffekokandet då vi kom hem, påpekade jag för Åke att ”min” potatisskalare håller på ge upp, den vill som snurra runt handtaget. Till saken hör nu att denna skalare bör ha minst 30 år på nacken, jag fick den av mamma, deras gamla avlagda då vi flyttade in på Mariehem -85.
Den är verkligen speciell, fråga mig inte hur det kan komma sig men den är diskad i diskmaskin hur mycket som helst, jag tog till och med den på jobbet då jag var i köket på en förskola, för deras skalare var inte hälften så vass. Här i huset fanns två likadana skalare, men tror ni dom funkar… näpp, det enda som händer är att jag får jätteont i händerna då jag provar att använda dom.
Nu pekade Åke på skalaren och frågade om jag såg någon skillnad på ”min” och den andra, och ja, ”min” är nött, nå hemskt, hålet där man skalar är större och faktiskt ojämnt om man jämför med den andra. Här kan vi snacka om riktigt slitage.
Nu gör du ingenting så den går sönder, var det sista jag sa då han gick ut i garaget. Vad tror ni hände?
Den gick sönder, men går förmodligen att laga i alla fall så någon större fara är det ju inte. Nu visade jag honom på min nagelsax… här pratar vi återigen om slitage som heter duga och åldern på den saxen bör vara likadan som på skalaren, 30-35 år. Och jag har köpt några stycken nya men ingen… och då menar jag ingen sax överhuvudtaget, kan jämföras med denna:
Jaja, nu menar jag inte utseendet, för vind och skev är den och så in nött i mitt fingergrepp, så jag tror att jag förmodligen är den enda som duger till att klippa med den. Få se, sa Åke då jag höll fram den. NEJ, du rör den inte sa jag och bar bort den. Det finns ju en potentiell risk att han saboterar saxen också, och då blir jag olycklig 🙂
Men lite konstigt är det ju ändå, att en sak gjord av det materialet kan nötas på det där sättet och ändå vara så suveränt bra, eller så har jag ett jättefel på mitt grepp så jag ”förstör” sakerna jag håller i… vilken tur då att det bara rör sig om små saker, eller så gav jag mig själv, nu svaret på hur stackarn vår dammsugare helt plötsligt gick sönder på ett mycket konstigt sätt, och det var bara då jag höll i den som den knasade ihop, hmph… ja, jag kanske får sluta använda såna där saker då 🙂
Ikväll är det bastu, men jag avstår, är inte alls pigg och fräsch utan kommer istället att spara på mig till på fredag, då är vi nämligen bjuden till vår ”gamla” förening på pubafton, jojomensan, och då hoppas jag ju att man känner sig bättre än vad jag gör idag. Önskar er alla en fin måndag!

I begrip int va ji säg…

Vilket väder det var igår…puh, man trodde ju att skinnet på armarna skulle korva sig, så varmt var det innan det började fläkta lite.

Jan A, Ingegerd, hennes syster Gunbritt samt ehhh, Kalle, skulle iväg på en dagstripp med slutdestination, Sjöbotten. Kalle var inte fullt övertygad om att gps:en skulle funka i vildmarken så jag skickade ett sms till min käre make, Åke, och frågade om dom kunde ringa honom ifall dom inte skulle hitta. Men du, sa Kalle, säg då för guds skull att han får ringa till Jan, jag begriper inte ett ord av vad han säger. Åke ringde upp efter någon minut och undrade vem som skulle dit. När jag bland annat nämnde Kalle så sa Åke: Skåningen? Till saken hör att han inte kommer från Skåne, utan Småland. Kanhända att Åke inte riktigt förstår allt som Kalle säger heller 🙂
 
Åke hade tydligen kommit hem i förrgår och ropat något som Kalle uppfattade som: Hur gammal är hunden? Kalle svarade: 11 år. Och vad svarar du på för fråga då, hade Åke ropat, jag undrade när ni skulle åka hem.
 
Jag träffade Jan och Kalle, Kalle som förövrigt är ett fingerat namn då han inte vill förekomma i dagspressen, hehehe…nå, jag sa till dom, ni hittade i alla fall hem. Jo sa Sö…Kalle, men det var då inte lätt att ta sig dit och vi var så här nära att ringa Åke, sen måttade han någon centimeter mellan tummen och pekfingret och när jag skrev in Lillsävarträsk så sa gps:en: på det stället kan ingen j-kel bo! Hahaha, ja dom kom sig då både dit och hem.
 
Jag, Nicco, Theresé, Anders och lilla Pyret, for ut en sväng till Överboda där Anders skulle kolla om Jeppe hade en bok hemma, som han kunde haft användning av, sedan fortsatte vi till returcentrum i Vännäsby, Nicco köpte sig en stickad tröja för en tia och sedan kollade vi in en divan, som hon skulle vilja ha i sitt rum, vi får se, vi kanske åker och köper den om vi får tid.
 
Sen kom Lena upp för att kolla in nyförvärvet i familjen Hällsten/Söderberg, Åke bjöd på kaffe och jag på glassbåtar, jag sa ju att vi skulle fira 1 veckas dagen. Pyret själv, fick fira med sitt första bad i ett badkar, här vilar hon ut efter den upplevelsen:
 
Apropå glassbåt, kunde inte det vara något för kajen? Vi har ju restaurangbåtar där och om jag inte är helt fläng så finns det väl en räkbåt också, så varför inte en glassbåt?
 
Ni får ha en fin dag och hoppas det klarnar upp till kvällen då Gammlia har sin onsdags träff med bilfolket. Själv vet jag inte om just vi kommer att åka dit, vi är inne i slutspurten med Camaron och vill gärna ha styrningen färdig till imorgon då vi ska få framvagnen checkad av ett proffs.
 
Maria Lundmark Hällsten