Etikett: promenader

Blir det chill eller…

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 januari 2022 kl 09:37, Bli först att kommentera

Att gå runt Umestan är inget jag gör, dagligen dags, men igår, tyckte jag var ett bra tillfälle. Så jag drog iväg, mellan frukost och lunch. Mmsade en bild till Åke, som satt på Ullas med några som brukar träffas där och prata minnen.

Jodå, han såg väl direkt vart det var, fast vad han inte fick ihop, var att han tyckte att det såg ut som om jag vek av ner på Blomstervägen då jag for, haha, men det stämde inte alls.

Jag tycker det ser ut som om Umestan, skulle kunna erbjuda ytorna som behövs för att hålla ett Wheels. Vet ju att det kommer att bli till sommaren, men vi har inte fått höra vars det är planerat. Det är väl som vanligt, det sitter fast i lagar och regler och då är det aldrig så lätt som man själv kan tycka.

Apropå Wheels och bilar, Mats Alfredsson taggade mig i en bild han tagit uppe i Piteå, så kul att se.

Tror att det är samma tävling där jag tagit denna bild, det kom en del vatten under natten.

Åke ringde då jag kom hem, han såg mig då jag passerade på gångbanan. Han undrade om han skulle köpa lunch, det vill säga räkmacka, och vem tackar liksom nej till det… Han behövde dock bara köpa 1, så kokade jag oss varsitt ägg, att äta till halvan, blev perfekt mängd att äta.

Hämtade ut nya köksgardiner jag beställt, så nu åker dom röda ner. Jag hade förträngt att julgardinerna satt kvar där. Fast det var då inga tomtar på dom, i alla fall. Inte på dom nya heller, haha.

Sen blev det fler promenader minsann, lite bilder från det.

Och innan sängdags var jag mer än nöjd med slutresultatet, och tänker att idag, borde få bli en chillardag. Nån promenad, javisst, fast inte så där långt, haha. Måtta vet ni, det är ju det bästa.

Avslutar med en bild Elisabeth skickade till mig på messenger, jag tror dock inte att det är ägaren som stoppat undan katten, det är nog katten som hittat sitt, chillarplace .

Ha en fin fredag allihop!

Är det nu man ska bli glad, eller…rädd 😊🙄

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 januari 2022 kl 10:11, Bli först att kommentera

På TikTok visas nu med jämna mellanrum, små korta snuttar om livet vid och efter 50 år. Kvinnor som sitter på sängen för att ta på sockorna… fast inte jag, jag står och balanserar på ett ben, hur konstigt just det, må låta 😏

Dom står och kliar sig i huvudet för dom kommer inte ihåg vad dom skulle göra. Jodå, det stämmer väl, till viss del. Skillnaden här är att jag gör 10 andra saker istället för att fundera, och glömmer bort huvudmålet.

Dom sitter med glasögonen som ett diadem mitt uppe på skallen. Sen får dom ta ner dom när det är dags för att läsa. Jag har mina på mig men måste ta av dom, för att se att läsa.

Och sedan svettas dom tydligen, om vart annat. Och jag som sitter här och fryser in i benmärgen.

Den enda gemensamma nämnaren, då man blir äldre… kanske inte för alla men för väldigt många. Är väl att man är tröttare, överlag. Jag är dock kroniskt trött, men tydligen finns det saker på marknaden, för just det. Kolla vad jag hade i mejlen i morse 🤣

Är det nu jag ska bli glad, för det måste innebära att jag mentalt och fysiskt, INTE är 50 år än, fast jag passerat 54. Eller är det nu jag ska bli rädd, för som med så mycket annat, är jag och gör jag, saker tvärsom, och jag är på väg till nåt typ av babystadium. Eller värsta scenariot, jag har passerat alla stadier och nu är det bara slutet kvar, haha…Skulle inte tro det, men…

Gick och lämnade bort påsen med tyger igår och frågade mer specifikt, vad som skulle göras med det. Det är alltså en hel klass på konsthögskolan, som ska göra den där textila bonaden, jag skrev om igår. Den utställningen ska sedan vi, alla som vill, kunna gå och se på galleri ALVA inne på NUS. Galleriet ligger mellan Apoteket och centralhallen, och utställningen skulle vara nån gång i februari.

Det var inga sköna promenader igår, i -17 grader och blåst. Fåglarna satt tämligen orörliga på stolparna och såg ut att invänta varmare briser.

Idag är det då varmare och som jag förstått det, ska det bli upp emot nollstrecket i början av veckan. Mja, det är en fin gräns där om vad som ska vara bäst. Man vill inte att det ska bli klibbsnö heller. Då är det bättre med några minus, i nån månad till.

Nå, vädret rår ingen över, så vi får se vad det blir, eländigt eller ej, väder blir det oavsett. Önskar er alla en toppen söndag!

Dagen kom och gick…

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 juni 2021 kl 08:18, 2 kommentarer

Igår, när det väl blev bättre luft ute, efter åskan och dom där regndropparna som föll, lite hastigt. Då man kunde göra nåt mer produktivt än att dricka kaffe, och dom där vardagliga sakerna man inte kommer undan. Ja då hade solen gjort att man blev trött och man kände inte alls för att göra nåt, överhuvudtaget.

Nå, riktigt lat, var jag väl inte. Jag började med att duscha Winstone, innan jag ens klev utanför ytterdörren. Visste ju att det skulle bli varmt och då torkar han relativt fort.

Sedan blev 2 hundpromenader, det här var väl en konstig rotvälta? Ser ut som om nån dragit upp ett litet träd och använt till spjutkastning

Lite enkel handling på Ica Nära, som vi har så nära inpå knuten, och lite planering för vad som borde göras, i sommar. Staketet är väl på tapeten, och vore det för mig, så tog vi bara bort det.

Fast då släppte väl 75% av alla hundägare, in deras hundar på vår gräsmatta så dom får göra sina behov där. Vad är liksom skillnaden att tillåta dom pinka på staketet 💩

Häckar i alla ära, men dom ska underhållas och klippas och göras snygga, och plötsligt, då den är som finast, så dör väl en planta mitt i hela alltet.

Nicco och Camilla hade det bara trevligt på sin campingtripp. Och hon, Nicco, kom fram till att hon förmodligen redan är förstörd av sin uppväxt i bussar, så hon kommer att vara såld på buss/Van och campingliv, hädanefter. Det bästa är väl att man inte ens behöver en camping, utan bara en plats att parkera på.

Idag är det vanlig måndag för vår del, vilket betyder arbete. Men dessförinnan ska det väl hinnas med ett och annat här hemma också. Ska börja med en promenad i omgivningarna, innan frukost. Kaffe har jag redan hunnit med, 2 koppar.

Avrundar med en rolig historia och önskar er alla en toppenstart på veckan.

En ung man bestämmer sig för att köpa en riktigt fin bil och hittar en Porsche 911 turbo – en av världens dyraste bilar.

Han vill ju gärna visa upp sin fina bil så han åker ut på stadens gator och glider omkring.

Efter ett tag kommer en gammal man på en moped och tittar storögt på bilen…

Det var en fin kärra, sa den gamle mannen.

Visst är det? Den kostar 700 000 kronor, svarade mannen i bilen.

Ojdå, säger den gamle. En sån skulle man ha.

Mannen bestämmer sig för att visa den gamle vad bilen går för och gasar iväg i full fart…

Efter tio sekunder står fartvisaren på 150 kilometer i timmen.

Plötsligt ser han någonting i backspegeln som närmar sig i hög fart…

Mannen blir väldigt överraskad när han ser att det är den gamle mannen på moppen som håller på att köra ifatt honom…

Mannen saktar in och ser att mopeden försvinner förbi honom i en helvetes fart…

-Hur sjutton kan han köra så snabbt? tänker han för sig själv…

Plötsligt ser han att mopeden kommer tillbaka i lika hög fart !

Den här gången kör mopeden rakt in i Porschen och smällen blir enorm…

Mannen springer ur bilen och ropar till den gamle:

Hur gick det, hur gick det? Finns det någonting jag kan göra för dig?

Visst, svarar den gamle, du kan haka av mina hängslen från din högra backspegel…

Positivt! Always…

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 september 2018 kl 08:02, Bli först att kommentera

Inneliv igår, endast snabba promenader i omgivningarna, med hunden:

Sängen verkar bli såld, kommer en och betalar ikväll, gick lite snabbare att lägga ut den på blocket än att lägga ut på FB och här 😀 Men det är klart, söker man nåt specifikt, så letar man väl först på annons sidor där man kan söka efter det man vill ha.

Sen ids man väl inte betala för en annons då det är billigare saker man vill sälja, det lönar sig inte så mycket.

Tänkte inte skriva nåt om valet, utan oavsett vad som blir tänker jag göra som Nicco, hon skickade denna till mig:

Enkelt va? 😀 Eller varför inte kolla på Hilding, kanske nåt att ta efter:

Kul att bli väckt av katten 20 minuter innan alarmet skulle slå igång. 5.10, satt hon och jalmade som tusan. Och ganska snart blev jag varse om hur hon kunde låta så mycket. Hon hade fått upp källardörren och satt nu utanför halldörren och var förbannad över att den var stängd…*suck*

Nåväl, känns som om vi kan vara extra snälla mot henne nu, hon har sjangserat och mår förmodligen inte så bra. Hon har ju nåt som heter forl, en tandsjukdom som gör att tänderna ruttnar, och för några dagar sedan såg jag att hennes hörntand farit. Nu har hon inte mycket kvar att tugga med.

Sedan gör hon som Enya gjorde på slutet, går inte alla gånger på lådan, utan gör sina behov på golvet därnere. Så jag har beslutat att korta av hennes lidande. Hon är ju snart 14 år och inte kommer hon att bli bättre. Nu handlar det mer om när man känner att man kan släppa taget…en dag till…och en dag till…kanske nästa vecka…ja, ni som har eller har haft djur, förstår vad jag menar.

Samtidigt som man inte vill att någon ska lida, och det är djuret man ska tänka på, inte en själv.

Önskar er alla en fin måndag!

Hur gör dom, egentligen?

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 juli 2018 kl 08:21, Bli först att kommentera

Vi åkte ut på Avion igår, strosade runt lite och avslutade med en lunch inne på Finas, Ulla bjöd på deras underbart goda, räk tallrik:

Nu undrar jag dock om det är fler än jag, som noterat att just dessa räkor, som finns att köpa lite varstans. I tillrett tillstånd, typ sallad, räkmacka, eller i andra former, och där det så tydligt står, att det är handskalade räkor, ändå måste undra hur tusan dom har skalat räkorna, då det faktiskt är kvar skal, på varannan räka?

Jag tycker också att det är lite äckligt, med just räkskal, precis som det är med bitar av äggskal eller kaffesump i munnen. Nu vet jag ju att dessa skal bitar inte är hårda, utan väldigt mjuk, så man kan äta dom utan problem, men jag har ändock en annan teori, om skalningen.

Dom kanske ångkokas, på nåt sätt, så skalet ska falla av, detta ”falla av”, kanske görs för hand, men allt ”faller inte av” utan fastnar som fjädrar på tjära, och därav dessa skal bitar, som retar mina ögon. Och jag kan oftast inte låta bli, att försöka pilla bort skalet, även om dom kan slinka ner, utan att dom fastnar. Jojjo! Rätta mig om jag har fel, ni som kanske vet hur det går till.

Nu har jag och Winstone visat Ulla en del av Tvärån, på våra promenader. Och här försökte vi oss på att fota lite djurliv:

Kvällen ( eller jag) bjöd på både lite likör till kaffet:

Och nån cider, så där…bara för att:

Idag hade vi tänkt plocka upp mamma och åka bort till smultronstället, jag funderar på att kanske investera i åkerbär, som man kan plantera härute på gården. Vi får se vad dom har att erbjuda, en fika lär det då bli.

Ha en fin fredag, allihop!

Rondelldjur och andra saker…

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 december 2016 kl 09:38, 2 kommentarer

Vi började gårdagen med lite handling på Stor Coopen, och titta vad jag såg, på vägen dit, precis utanför Vk huset:

Den vandrande rondellbocken, jag passade på att fota den på hemvägen.

Theresé hade gjort en liten släktbok till kusin Anna, jättefin med bilder och lite annat smått och gott i den. Den överlämnades igår, då vi var dit på en Swedish fika, med prat och skratt.

Anna fotade sin bok

Jag kan här tillägga att på väg till kusinen, så passerades rondellen vid brandkåren och där står plötsligt ett nytt rondelldjur, såg dock väldigt suspekt ut, flathuvad sak, typ. Den hann jag inte fota, utan ni får måla upp en egen bild i era huvuden på hur den ser ut.

Nu håller huset på fyllas på, Nicco och Adam kom igår och idag kommer Anders med tåget och då är vi fulltaliga. Det märks…på platsen i soffan, disken i diskhon, det fulla kylskåpet och alla ljuden.

Och imorgon…finalen på detta år och sedan början på ett nytt. Jag har kollat vädret och det ser väl rätt ok ut, inget regn i alla fall. Och det passar alldeles utmärkt på hur vi lagt upp nyårsaftonen med promenader mellan husen 😀

Winstone väntar nu på morgon promenaden så det är bara att göra sig redo för utgång, och sen får vi se vad det blir av den här dagen. Önskar er alla en bra sådan!

Vårt place, uppe vid vattentornet!

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 oktober 2016 kl 09:06, Bli först att kommentera

Jag och Winstone, bjöd in oss på kaffe hos mamma på Mariehem, igår. Och då vi lämnade henne så tog vi en promenad upp till vattentornet. Det var längesedan jag var där, och min skolväg, gick ju där i skogen, under 3 års tid då man var stationerad på Bräntbergsskolan.

Jag hade ju även en hund, på den tiden, då man var Mariehemsbo, Lady, eller Tolletott, som hon också fick heta:

Så med henne var man åtskilliga gånger däruppe och vandrade på.

Vattentornet var också en samlingsplats, för oss, ungdomar. Vet inte om jag skrivit om detta förut, inte otroligt, men här kommer det i så fall, ännu en gång 😀 Jag och min bästa kompis på den tiden, Urban, gick runt där för x antal år sedan och var nyfikna på den där kullen, på baksidan av vattentornet. Det finns ett rör som sticker upp där, och gör så, än idag:

Av någon anledning, var den lilla fyrkantiga pansardörren öppen, och detta fick vi ju naturligtvis se. Man kunde krypa in i en liten gång, det var inte ståhöjd därinne. Kröp man fram, låt oss säga 2 meter, så öppnades det upp lite och där var som en rund kula, om man kikade ner, med 3 bänkar som gick runt där man kunde sitta och en hylla på ena sidan.

Kulan var vattenfylld upp till bänkarna, det luktade rost och vattnet var rostfärgat. Det där, mina vänner, blev ju jätte spännande, vilket fynd!!!

Jag och Urban fixade hinkar, trasor, säkert nåt ”luktagottmedel” och begav oss dit upp, värsta städpatrullen…och rensade upp i kulan, tömde ut allt vatten och donade på. Vilket mys ställe det blev 😀

Ryktet spreds, givetvis, och avundsjuka, väcktes…vi hade satt på ett eget hänglås, på den där dörren. Så det var liksom vårat place, tyckte vi. För ett tag, i alla fall. En dag då vi kom upp dit, så hade låset bytts ut. Och ett annat gäng hade tagit över. Deras lycka över att ha ”stulit” vårt place, blev dock kortvarig. Deras lås byttes också ut, och nu var det nog allt kommunen, eller vem som nu äger detta, som låg bakom och hade återställt ordningen.

Ja, vi fattade nog då, att detta inte var nåt som vi fick göra, men tyckte väl att det var onödigt att ha ett sånt där ställe, utan att det skulle kunna användas 😀 Nåja, jag gissar att det vi gjorde, numer är preskriberat. Och jag kan meddela att kulan, inte finns där längre, nu är i alla fall dörren övervuxen, …eller borttagen, vem vet, jag tänker då inte ta med en spade och kolla om jag hittar dörren igen.

Avrundar med 4 bilder som min pappa tagit, 67-68, från vattentornet. Och med dom önskar jag er en trevlig tisdag!

Små samlingar…av olika slag

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 mars 2016 kl 08:57, 6 kommentarer

Det var inte så varmt som det såg ut, igår. Jag gick ut på bron med termosen men vände i dörren. Det fick räcka med promenader med Winstone.

Åke stöka i garaget och jag tog mig an ett köksskåp. Fruktansvärt stökigt, där saker bara blivit intryckta, och när man ska ha nåt därifrån, har man fått hålla emot med handen, för att det inte ska rasa ut på golvet. Ja jag vet, det är lättare att hålla efter från början, men det börjar alltid med en grej som hamnar där den inte ska vara i väntan på att en bättre plats ska dyka upp. Och när den väl gör det, så har man glömt bort den första saken.

Detta projekt tarvade nya ställen att få in saker i, så våra 2 teakbyrås i tv rummet, fick också en genomgång, välbehövligt, kan jag säga. Och vad hittade jag nu i dessa lådor och skåp?

Jag kom då underfund med att vi måste gilla tejp, i denna familj, en hel låda full.

Och sedan glasögon…but why?

Kolla in brillorna, några av dom från Åkes farfar:

Ozzy Osbourne släng dig i väggen 😀

Och när jag fått i ordning lådan med glasögon så hittade jag 4 stycken till, och jag vet att det ska finnas 1 eller 2 par till, någonstans.

Nu är projektet något sånär avslutat, en kartong ska ner i källaren och 4 pärmar ska jag rensa på papper.

Fattar inte varför man ska spara gamla fakturor, dom är ju inte ett kvitto på att dom är betalda, inte då man betalar via internetbanken.

Kommer ni ihåg lönedagen, oftast den 25 varje månad, för 25 år sedan, och kön på posten kunde gå ut genom dörren, alla skulle betala sin räkningar. Stackars postkassörskorna, som fick knappa in OCR numren i vild förtvivlan, snacka om att förstöra sina händer och fingrar.

Tänk vad enkelt allt hade varit om alla personer, hade sina egna personnummer som OCR på fakturorna, visst, man kan lägga in e-faktura, men det gäller inte hos alla. Och med dagens teknik, kunde man säkert lägga in sitt OCR i internetbanken, och låsa det, så slapp man allt knappande.

Nå, detta ämne gled jag över på, då jag satt med alla räkningar igår, tur att det bara är en gång i månaden 😀

Hittade även 2 medaljonger…? Likadana fast gjorda i olika material, undrar om någon kan tyda texten som står på baksidan?

Önskar er alla en trevlig annandag påsk!

Det tar sin lilla tid

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 oktober 2015 kl 08:09, Bli först att kommentera

Jag ska få återkomma till Bosse på Hasses, på måndag, han kunde eventuellt fixa Jeepen medan jag bara väntar där, och det låter bra…så här långt. Jeepen kan jag ju köra ändå, även om jag fått ändra taktik, så där vid inbromsningar 😀

Nu är Winstone hemma med mig, på dagarna, jag tyckte att det kunde vara bra om jag får börja komma ut lite, men nog märks det att jag inte är helt hundra…i förrgår blev det 3 små promenader och den sista, då var det väldigt tunga steg, på vägen hem, samma sak igår, fast jag hade ändrat till 2 prommisar istället. Men det är inget konstigt, det heller, inte bara allt som varit på sista tiden, det jag äter, kanske inte genererar så där väldigt mycket energi heller, det tar tid för kroppen att ställa om sig.

Då är det tur, att man har en skapligt skön soffa att krypa ner i 😀

Nu ska jag kasta lite skit. Mamma och hennes kusin Eivor, skulle utnyttja en kupong ur restaurangchansen, och valde nåt som heter Bradag, eller Bra dag (vet inte hur det sitter ihop. Dom valde kycklingspett, som då kostade 189:- ordinarie pris, men nu var det hälften.

Dom blev väldigt lur på kycklingen, tyckte inte om smaken, och färgen stämde inte heller, den var mörkare röd. Till slut var mamma tvungen at hejda en servitris och fråga om det verkligen var kyckling på spetten, och får till svar: Ja, det är kyckling med den är importerad från annat land!

Oh, vad nice…not. För det priset, 189:- /portion, om man äter utan kupong, så tycker man att förväntningarna skulle vara högre, än att dom väljer det billigaste alternativet, istället för att bjuda på kvalité.

Mamma berömde dock deras sallad och sa att om det inte varit för den, så hade dom lämnat stället, oäten. Ja där ser man, hur det kan vara. Likadant är det väl då man frestas att välja oxfilé, för den är ovanligt billig, men förstår ju sedan att det kan komma från vilket djur som helst, speciellt då filéerna ibland kan vara monstruösa, så där stora filéer finns inte på våra svenska djur.

Önskar er alla en toppen dag!

Den är numer hädangången…

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 februari 2015 kl 08:31, 2 kommentarer

Jag har satt igång projektet, ”vattna blommorna med tevatten”, och nu undrar jag om citronträdet blir en teplanta om jag fortsätter? Haha, precis som om blåbären i våra blåbärsbuskar skulle bjuda på alkoholfyllda bär, om jag vattnar dom med Absolut Vodka 😀

Den fina orangea Ranunkeln är numer hädangången, den blev inte långlivad här, inte. Jag har dock alldeles nyss, tagit reda på lite information om den plantan och inser att om jag hade haft den infon, innan köpet, så hade jag låtit bli. Men man luras lätt av billiga fina plantor, att ta med dom hem och hoppas på att det blir något som ska följa med en, i flera år, frodas, blomma och helst ta hem ett pris, för den. Men det har ju aldrig hänt och lär inte göra det heller…jag är ju inte ens med i något sällskap där man kan kamma hem priser för finaste, äldsta blomman i världen 😀

Fast ska man vara lite krass, så kan jag tala om att vi, för flera år sedan, då vi bodde i lägenheten, började på sitta ute på gården, och där samlades grannar, varenda soliga dag under sommaren. Och många timmar har tillbringats därute. Faktiskt så pass att vi började kalla oss för trädgårdssällskapet, även fast det bara var en person som höll till i planteringen därute. Åtminstone då, vid uppstarten.

Sen vet jag inte hur mycket blommor och växter vi ens diskuterade, haha…det var nog mer livshistorier, kaffedrickande, planering av utflykter med mera. En del av det gänget är ju numer bastugänget, och jag sitter ju inte där borta lika mycket som man gjorde då, på den tiden, men ibland så, kan man ta en promenad dit över och sitter ingen ute så brukar det inte dröja länge innan man får sällskap 😀

Jag vet inte hur många år, vi umgåtts men gissar på en 7-8 år, kul att det blev en sån gemenskap på en gård, i stan, där ingen heller hade småbarn, för det skulle ju annars kunna vara inkörsporten till att lära känna nya människor, speciellt utomhus, vid en lekpark. Men vi är inte som andra, vi 😀

Hoppas på en bra torsdag, för er alla!

Etikett: promenader

Blir det chill eller…

Är det nu man ska bli glad, eller…rädd 😊🙄

Dagen kom och gick…

Positivt! Always…

Hur gör dom, egentligen?

Rondelldjur och andra saker…

Vårt place, uppe vid vattentornet!

Små samlingar…av olika slag

Det tar sin lilla tid

Den är numer hädangången…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten