Åke och Anders tillbringade mesta dagen igår, i garaget. Theresé gjorde nåt till Åke men det skriver jag om imorgon. Winstone hängde ute på gården med sitt ben. Av nån anledning känner han sig inte trygg med katten så nära inpå…jisses, katten kan ju säkert sluka hela hans ben i en grisblink…not.

Så jag sitter i soffan, Bobby har lagt sig under filten och Winstone är ute. Kolla bara.

Hahaa…Bobby ser ut som en kung med mantel runt nacken, eller ser han ut som ett lejon kanske.

Efter lunch och kaffe så drog jag, Theresé och Sally iväg in till Uppsala.

Vårt första stopp blev på Tantens gröna skafferi och garderob. Där fanns det allt möjligt, både prylar, och matvaror samt godis.

En bild säger inte hela sanningen. Jag blev helt fascinerad av denna rönnbärsklase, som satt på trädet utanför. Men då jag ser bilden så visar den inte alls, hur stor den var. Vet inte om jag hade kunnat ta mina bägge händer runt den…

Nästa anhalt, Uppsala Domkyrka. Theresé och Sally hade laddat ner en app, och detta funkar såklart bara på Iphone, så jag hade ingen glädje av den. Den heter Visir Uplandia och med den håller du mobilen mot en byggnad eller omgivning, så får man se hur det såg ut…long time ago.

Så coolt, varför finns inte det överallt. Tänk att trava runt hemma i Umeå och få uppleva 1800 talet eller början på 1900. I denna app fanns det även uppgifter man kan lösa om man vill. Kanske mer menat till dom yngre.

Vi knatade runt kyrkan, det är mäktigt.

Nu håller dom på att renovera kyrktoppen. Ni vet dom där två korsen, längst upp.

Ett sådant väger hela 830 kilo, say what. Ja läs här och jämför med folket som står därnere.

Det säger också lite om höjden på tornen. När man står på backen är det svårt att föreställa sig hur högt upp dom är och därför upplevs dom inte så mäktiga.

Vi gjorde en tvärsväng in till den lilla butiken inne i kyrkan. Vi kunde inte gå längre eftersom det var nån konsert och sedan skulle det vara ett bröllop där. Det här brunnen, finns inne i butiken.

Gick runt hörnet och ner en tvärgata, och där finns då Ofvandahls Hovkonditori. Gå in på deras hemsida och läs under historia…jojo. Klicka på bilden och sedan kan ni skrolla för att läsa hela historian.

Och därinne fick vi då ett alldeles eget rum. Egentligen för att det var det enda som var ledigt. Haha… Här använde Theresé appen igen och hade det inte funnits väggar där, så hade detta varit vår vy åt det hållet.

Jag min dumskalle, tog en arraksboll, eller som jag fördrar att kalla dom, myrstack.

En halvtimme efter det, sa jag till Theresé att känslan är att mitt socker kommer att falla. Och jag fick rätt. En timme senare blev det Dextrosol och en hårdbröd macka med skinka och tomat. Att man aldrig lär sig 🙃

Ikväll börjar vi rulla hemåt. Vi fördelar resan på två etapper, vi är ju två skröpliga människor som ska åka i bussen. Jag kan bara ligga på ett sätt under natten. På rygg, aningens vriden till höger. Det är otroligt jobbigt, man vill ju justera liggställningen med jämna mellanrum.

Då man är van att ligga ihoprullad som en kanelbulle, fast stående på sidan då…ehh hehe, så är det tufft att låta bli. Men det är kört. Jag kan ligga på sidan i 1 minut, om jag sträcker ut hela kroppen så den är rak, men hur enkelt är det då höften vill ner i sängen och det blir en böj i midjan. Funkar inte 😒

Nåja, det finns alltid dom som har det värre, sådeså. Och jag är glad att jag inte levde på 1800talet då man faktiskt inte fick ligga ner då man sov, eftersom kroppsvätskorna då kunde blandas och det var verkligen obra. Vilka påhitt!

Ha en fin söndag, allihop!