Etikett: räcket

AKTA DIG!!!

Av , , 2 kommentarer 10

Theresé taggade mig i ett inlägg igår. Tyvärr finns inte klippet på youtube så att jag kan visa er, men jag kan beskriva det. Ung kille som håller i ett badmintonrack, fjäderbollen kommer susande i luften, han nickar bollen mot näsan, tar sats och ska hitta av den med racketen, missar bollen och slänger iväg racketen rätt ut i luften.
Han hade förmodligen inte tänkt att nåt av det där skulle hända, inte ens nicken var inplanerad, utan det bara hände. Taggningen gjordes för att Theresé tyckte då att detta skulle ha kunnat vara jag. Hm…

Screenshot 2018-08-23 09.01.24 Screenshot 2018-08-23 09.01.16 Mja, jag ska väl villigt erkänna att ibland lyckas jag med precis vad som helst. Bollar och rackets, brukar jag dock kunna hantera, fråga mig inte varför, men jag körde mycket tennis, badminton, brännboll och swingboll, som barn. Tyckte det var kul!

Men…att kasta saker, det är en helt annan femma. Fråga Winstone 😀 Han får oftast höra varningsrop då jag ska slänga en pinne åt honom, om nån annan är ute och ser vad jag ska göra. Dom vill att han ska akta sig så han inte får en pinne i skallen. I know nanthing!!! Nåja, man kan ju inte vara bra på allt…men nästan 😀

Så har man gjort första arbetsdagen efter semestern. Kändes inte nåt speciellt, jag brukar ju säga att det kan vara skönt att komma in i rutiner igen, och så är det, på nåt konstigt sätt. Fast det är väl tur att man kan glädjas åt bägge sakerna, att vara ledig och att vara tillbaka på jobbet igen.

Åke var ju till ortopeden i tisdags, och fick där veta att han ska ha kragen längre än vad som sas från början, samt, att en ny röntgen ska göras igen så snart som möjligt. Nu misstänker man nervkläm och det är därför han har så fruktansvärt ont i axel och arm. Men utan att veta det säkert, så görs ingenting, utan han får vänta och härda smärtan. Inte roligt men vad göra? Ibland finns inte så mycket att välja på.

I övrigt finns inte så mycket mer att förtälja, för stunden. Ska ut med bushunden en sväng, och om det ger fasen i att regna så kanske jag tar en vända med borsten på honom också. Jag har varit på han flera gånger nu och hans päls känns verkligen mjuk och fin, men ändå är det ett evighetsgöra om man verkligen vill komma ner på botten. Svansen är absolut värst, och det han är mest rädd om, tufft!

39956150_10156530095926585_5116573709133414400_nHoppas på en bra dag, för er alla!

39948945_10156530094981585_4467792296045182976_n

En björn i dungen!!!

Av , , 2 kommentarer 11

Vi fick gjort en del igår trots en lång startsträcka, men hey… vem har bråttom. Jag krattade ihop 3 stora högar med barr, psst, Camilla, nu hade du ju chansen att komma över och köpa en säck med barr, till erat pool projekt, eller har ni lagt det på hyllan 🙂

Låter säkert kryptiskt, vadå pool och barr, vad har dom sakerna gemensamt. Jo, när vi hade poppar besök här, förra helgen så kom vi in på ämnet pool, och då skulle ju Camilla ha en poolskötare också, en lite yngre förmåga, men för att han skulle få tillräckligt med arbete krävs ju också lite skit i poolen och där erbjöd jag henne att köpa lös lite barr från oss så kunde hon sprida den i poolen… vid behov. Hahaa… jaja det är tur att vi kan skämta 🙂 Och om den inte var ett skämt… så vet du ju vart vår brevlåda bor 🙂

Foto0652

Åke klippte ner krusbärsbusken och svarta vinbärsbusken, så ska vi se om dom kommer upp igen, bättre och starkare laddade med mer bär än dom hittills har gjort. Sen städade han upp där bakom garaget och fick det lite snyggare än det varit.

Jag och Winstone tog en kvällspromenad, en längre sådan, ut mot I20 skogen. Däruppe vid tåg-bron, finns en liten skogsdunge, och plötsligt stannar Winstone och lyssnar, tittar skeptiskt och lite rädd mot dungen, han vill inte ens gå på den sidan längre utan försöker byta sida.

Då börjar man ju naturligtvis fundera vad stackarn han gick igång på, tänk om det är en björn där, I20 skogen är ju snudd på känd för att år efter år ha huserande björnar i sig. Och då börjar ju jag gå runt och klura på vad jag skulle göra om det plötsligt springer ut en björn därifrån, hm…

Ska jag hoppa ner från bron (då jag lika säkert som Amen i kyrkan kommer att bryta benen av mig och bli liggandes i nån buske), eller ska jag släppa Winstone och hoppas på att han springer fortare än björnen och björnen följer efter honom, eller ska jag göra ett skutt över räcket, i början av bron, och sedan springa nerför kullerstenarna. Ja jag vet, man ska aldrig tro att man kan springa ifrån en björn, men om man vill ha en chans, så ska man springa utför en backe och inte uppför, eftersom björnarna är rätt så klumpiga…fast hjälper det då, jag tror att jag också är rätt så klumpig 🙂

Risken är ju att jag fastnar redan i första skuttet över räcket och sedan snavar jag på en sten och gör en face plant rätt över stensättningen.  Mm, och så där gick jag och klurade och inte kom det någon rytande björn utrusande från dungen, det kom absolut ingenting därifrån, jaja och lika glad fick vi ju vara för det då.

Idag ska jag till Tina, och bjuda henne på lunch, det blir mina special vårrullar får se om hon tycker om dom. Igår till lunch, hade Åke köpt räkmackor från Ullas, supergoda, jag ringde upp till Nicco och frågade om jag och hon skulle dela på en macka…en Vivan delning, men det ville hon inte.

Vivan var ju en moster till Åke och en jul då jag bakat en kaka med glasyr, så frågande Vivan hennes syster Elsie om dom skulle dela på en bit. Visst sa Elsie, det kunde dom göra, Och Vivan tog resolut en bit av kakan och skar den tvärsöver, och tog den översta biten själv, den med glasyr och gav botten till sin lillasyster, som såg mäkta imponerad ut över rättvisan i delningen, hahaa… vi har skrattat gott åt detta, många gånger.

Nicco testade också att ge Winstone en räka, han som nu käkar ALLT, han slickade på den, prov-bet i den, släppte sedan ner den på golvet och gjorde ett tappert försök att rulla sig på räkan, men hallå… vill hunden gå runt och lukta räka eller vad? Näpp, det var inget som föll honom i smaken, inte som mat i alla fall.

Önskar er alla en fin måndag!

 

Maria Lundmark Hällsten