Etikett: rally

Borrhålsprincipen

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi kom in på ämnet fritidsintressen, igår kväll, jag och Nicco. Upprinnelsen till samtalsämnet , var vår osthyvel, kan ni tänka.

Den har ett trähandtag, och nu vill den inte sitta kvar där längre, detta problem uppstod redan för 1 år sedan, gängorna inne i träet har blivit upp eller ner nötta och nu är det säkert bara ett runt hål, därinne. Jag påpekade hur länge det varit så, och Nicco tyckte att det inte skulle vara någon sak att fixa. Det är ju bara att borra ett nytt hål, eller ordna ny träbit, med nytt hål, ja, svarade jag, jag vet. Jamen varför gör du inte det då, sa hon.

Jo, det kan jag tala om. Jag vet inte hur man borrar ett hål! Ja, jag fattar borrhålsprincipen, hur det blir till, men sist jag borrade ett hål, var då jag gick i 3:an och gjorde en sån där trä tärning som alla fick göra som första test, och då skulle hålen borras, fast med en pelarborr, inget man höll i själv.

Dessutom, sa jag , med lätt förhöjd röst, så vill jag INTE lära mig nåt sånt nytt. Och det, av en enda enkel orsak, med en händelse färsk i minnet, trots att det var 31 år sedan. Åke visade mig hur tvättmaskinen fungerade, nere i källaren, och sen dess har jag skött tvätten, han påstår själv att han inte vet hur, man gör…tillåt mig småle.


Visst, maskinen ser annorlunda ut idag, än den gjorde då, men jag tänker att det hellre är, att han INTE vill. Precis som jag INTE vill lära mig att köra lill traktorn med plog, för då lär jag åka på snöröjning, gräsklipparen, ok, den kan jag med, och ibland klipper jag gräset, mest för att vara snäll mot min hårt arbetande man, (nu blir det pluspoäng :) ). Och borren, nä, sa jag till Nicco, jag är inte intresserad.

Nu tyckte hon att det var tråkigt, varför vill man inte lära sig nya saker? Jamen jag lär mig ju varje dag, sa jag. Inte nödvändigtvis att spela ukulele, använda borrmaskin, eller göra batiktryck, men jag får nya erfarenheter, jag kan växa med sånt jag redan kan och vet.

Fast, jag har ju lärt mig något helt nytt, från att inte vilja köra bil i vintertid, till att köra dragracing och sladda i snö, det är kul :D

012 0302

Och vem vet, rätt var det är, så faller jag för något annat som låter kul. Åke bävade då jag nämnde att rally ser ju roande ut, hahaa…

0441Jag har haft fullt upp på morgonen, med skjutsande hit och dit, men nu har jag landat i soffan och tänker ha det lugnt i några timmar, sedan ska jag träffa Sussie på Strömpilen, det blir trevligt. Ha en fin torsdag, alla vänner!

Mörka typer

Av , , 6 kommentarer 5

 

Jag och Nicco ska klara oss själva idag, och det gör vi ju säkert också, Åke ska åka kalldraget, ett rally i snö och med frågor runt en snitslad bana.
Vi däremot ska inte köra rally men hade tänkt oss ut på Expo och kolla runt lite och sedan ta en fika på Nybro konditori, jodå, sämre saker kan man ju roa sig med  :)
Men dessförinnan ska jag nog ta en promenad i huset med snabeldraken, och kanske till och med torka lite med golvmoppen, inte fullt så underhållande och kul men desto roligare då det är gjort.
Vi pratade igår om hur konstigt det blivit om man tänker på serier som nu går på tv eller filmer som visas på bio och böcker som yngre förmågor läser. Det är väldigt mycket vampyrer, zombies, konstiga mörka människor där den som har mungiporna längst är den man ska se upp till och tycka är bra.
Själv hade vi visserligen greve Dracula, varulven, den där håriga typen som såg ut som en förvuxen apa, och Frankenstein, en typ att tycka riktigt synd om, med skruvar i pannan och ström i skallen. Men var dom verkligen så där läskiga så man inte tordes sova på natten? Inte för mig i alla fall.
Men visst, vi är ju även där, väldigt olika allihop. Chefen berättade att hon inte tordes gå i vattenpölar efter att hon sett Hajen :) Själv tror jag inte att det hade kunnat rymmas nå större faror med huggtänder i dom små pölarna, men vem vet.
En person jag däremot tyckte var riktigt läskig, var Ernst Hugo Järegård. Jag kunde inte ge mig till att gilla varken hans uppsyn, röst eller något överhuvudtaget som han medverkade i… och då undvek jag givetvis att se något med honom.
Men så kom då Kalle och chokladfabriken. Jag tror att det var då Theresé var liten. Det var en tecknad version och uppdelad i flera avsnitt. Berättarrösten var just Ernst Hugo, och kan ni tänka er, efter att ha lyssnat och sett det barnprogrammet så kunde jag inte annat än börja digga gubben. Han var ju helt suverän att lyssna på, och visst hade han ett udda utseende, men det blev inte lika hemskt efter att ha fått höra honom, utan han blev tvärtom, lite fascinerande att se på… jätte knepigt men sant.
Nå, där ser man hur det kan vara och även att man kan ändra åsikt fast man egentligen inte tror det, till en början. Jag önskar er alla en fin lördag!