Etikett: restaurang

???

Av , , 4 kommentarer 13

Nä, det här blev en total överraskning, då alarmet på mobilen satte igång. Konstigt det där, att ibland är man helt på det klara vad som ska hända, alarmet går, man hoppar upp ur sängen, redo för en ny dag som man vet, börjar si eller så. Men inte i morse…jag hade inte alls planerat, i min skalle, att jag skulle upp och jobba.

Man fattar nada, stirrar på klockan och undrar vilken dag det är…är det verkligen jobb, eller varför har man ställt väckaren??? Såna gånger kan det kännas lite tungt, då sanningen går upp för en, man vill bara dra täcket över huvudet och fortsätta drömma.

10639694_10153211330549062_6403672994704202452_n

Brälla, Lena och Tova kom förbi igår kväll, bara så där, och höll på ge både mig och Åke en lättare hjärtinfarkt…ja inte dom då, men Winstone, som sätter igång så man tror att det kommer ett helt gäng laglösa elefanter som tänkt stjäla alla jordnötter vi har i huset, det riktigt vänder sig i magen då han gör så där…men ok, det är väl bra då, det hade ju kunnat varar dom där elefanterna och då hade vi varit förvarnade.

Idag har vi en firar dag…jag och Åke gifte oss för 9 år sedan, dagen bestämdes utifrån mina svärföräldrars födelsedag, vilket hade varit, just idag. Enbart för att Elsie alltid pratade om att vi skulle gifta oss någon gång, tyvärr dog hon cirka ett halvår innan, men det var med hennes önskan som vi valde just det här datumet.

Åke tog upp det i fredags…och gissa hur många år han trodde att vi varit gifta…3 år, hahaa…jaja, det kändes ju bättre än om han gissat på 25, om 9 år med mig, känns som 3, måste vi ändå haft rätt kul 😀 Så grattis till oss, och en hälsning till Åke, som ligger och sover just nu, jag älskar dig, 30 har vi varit tillsammans och 30 till, kan det bli, eller mer, det kommer att gå som en dans om det fortsätter  på samma sätt som det börjat. Ser fram emot middagen ikväll! Som vi förövrigt tänkt ta ute, på någon restaurang, härligt!!!

Foto0512_002

Önskar er alla en toppen söndag!

NONONO!!!!

Av , , 4 kommentarer 7

Tänker lite på hur olika vi är och hur vi känner eller tolkar situationer, eller att man får för sig saker, vill ha det på ett visst sätt och då spelar det ingen roll, vad någon annan säger.

Jag vill nog ha mitt space, som en ”typisk” svensk, folk ska inte vara uppe i mitt ansikte utan hålla sig på behörigt avstånd. Därför var det lite av en övning, kanske man kan kalla det, att vara i Spanien. Där människorna är högludda, närgångna och i vissa fall, rätt så tjatiga, om ni frågar mig.

Vi sitter på en restaurang vid havet, en populärare sådan, eftersom vi får stå en stund och vänta på att få ett bord. På menyn står det att man har en timme på sig, klart dom vill hinna med så många gäster som möjligt. Och där, mitt i maten, kommer en glasögonförsäljare fram till bordet och vill kränga solglasögon.

Jag vet inte hur många gånger jag säger, no, nej, jag vill inte, jag använder inga såna, NONONO!!! Och han fortsätter oavbrutet att tjata, drar fram vartenda par han har i sin påse, efter 5 minuter säger han, Specially price for you!!!  Och efter ytterligare en stund får han lov att ge sig, och man undrar vad det var han inte begrep???

Lite fräck också att störa så där, då man sitter och äter. Han var nu inte den enda…det var låtsas statyer, utklädda hundar, musikspelande gubbar, och osynliga män efter strandpromenaden. Alla ville förstås ha pengar…vad annars.

050Foto1546 Foto1547_001

Dom sistnämnda, inlejda av kommunen för att det ska vara lite spektakel så där, nåt att roas av. Fast jag vet inte jag, om jag roas av deras bedjande ögon och utsträckta händer. Lite som…ge en till en och du får ge till alla.

Inkastare vid varje matställe och det fanns inte bara ett och två ställen, utan precis överallt, vilket otacksamt jobb, tänkte jag, att stå där och försöka få in folk på just deras hak. Jag tänker att om jag vill ut och äta, så vet jag kanske redan vart jag ska, och att säga NO, är det första man får lära sig, om man inte ska bli överkörd, totalt.

Eller så kan man göra som Tina, som skulle köpa nio frimärken och säger. Nine stamps, thank you, och dom tror att hon pratar tyska: Nein, stamps! Inga frimärken, tack så mycket! Hahaa…

Nåja, vi är som sagt var alla olika, och man lär sig nåt nytt, varje dag. Nu frukost i en hast, ska strax iväg och jobba. Önskar er alla en toppen lördag!

Trådlöst barn

Av , , 2 kommentarer 16

 

Det var riktigt spännande att åka till Uppsala igår, världens sämsta väder att åka/köra bil i. Man såg absolut ingenting framför sig och alla hästsläpar och lastbilar man hamnade bakom var dessutom helvita så inte syntes dom nå bättre.
Här skulle det nu komma in några bilder på eländet men Maria har precis lyckats fiska fram kamerakortet som hon tryckte in i datorn i tron att det skulle funka men kortet var för litet, tur att hon hade med sig en pincett och kunde pilla ut kortet igen.
2 lastbilar stod stilla i Bjästa backen, och det var ju tur att det var två-filigt just där. Så där såg det ut ända till höga kusten bron, där slutade det snöa och då vi passerade Y:et i Timrå, så sken helt plötsligt solen.
Vi stannade vid Ikea där mammas bekanta mötte upp och vi gick och åt lunch tillsammans innan jag, Åke och Nicco reste vidare. Nu sken solen ända fram till Uppsala men nu var det, istället för snö, slask, blött och vatten, överallt.
Vi mötte upp Theresé, Anders och Sally vid Statoil i Uppsala för vidare färd till restaurang, där vi blev flådigt bjudna på middag, entrecote med rödvinsås, var ju inte att förakta. Och efterrätt till dom som ville ha.
Efter det var det dags att åka och hälsa på Winstone, han var ju bara världens sötaste hund, och vi ska tillbaka dit i eftermiddag och kolla in honom lite mer, innan vi plockar upp honom imorgon, för hemfärd till Umeå.
Just nu är det sol ute, och på tv härinne är det vasaloppet för hela slanten.
Satt och surrade igår kväll om sladdbarn, Nicco är ju just ett sådant, men jag tycker det är dags att byta ut det ordet, sladd till trådlöst istället, eller hur, vi måste ju följa med i utvecklingen 🙂
Önskar er alla en fin söndag!

Maltträsk i helgen

Av , , 2 kommentarer 8

 

Idag kan jag ju inte börja bloggen med annat än att gratulera min käre make, Åke, som har sin födelsedag idag, Grattis, paket får du senare under dagen, och middag blir det på restaurang, bjuden av Theresé och Anders, jojomensan 🙂 Och vi avslutar med ”fluff” tårta här hemma.
Vi har nu varit i Maltträsk och roat oss, lördag till söndag. På lördagen hade dom ordnat en liten aktivitet kallad ved och spis (tror jag, i alla fall något liknande). Vi delade upp oss familjevis och fick väga ved, kasta ved i vedspis, spika spik och kasta boll. Kan inte skryta om att vi vann, men vi blev inte sist och egentligen har det ingen betydelse, det är alltid kul med något man kan göra allihop, tillsammans.
Sen var det grilldags, vi satt ute, och varmt var det hela dagen, fram till dess solen gick ner, och då kom kylan istället, så vi vandrade upp till pub, Fairlane Saloon, och intog kaffe och annat flytande… ja… det är ju en pub ju 🙂
Dom andra höll igång till mitt i natten och tidigt på morgonen, med badtunnebad och allsång, men vi gav upp vid tolvtiden, det tar på att vara ute hela dagarna, fast å andra sidan så var jag och Åke uppe först av alla, och drack kaffe på verandan redan kvart i åtta, i solgasset, igår morse. Någon ska vara först.
Vad har bussarna gemensamt?
Förutom att dom alla är av märket Volvo, så är det ju alla flaggor förstås 🙂
 
Idag är det jobb, kalas och sånt på schemat, önskar er alla en fin måndag!
 

Ögonöppnare

Av , , 4 kommentarer 6

 

Det var den helgen det. Efter incheckningen på hotellet så gick vi ner och letade upp en restaurang för att få äta middag. Och vilken tur vi hade, lördagsspecial, oxfilé med sherrysås och pommes, sedan choklad cheesecake till efterrätt och allt detta till priset av 199: -, som klipp och skuret för oss.
Hotellrummet var inte så speciellt, men vad spelade det för roll, vi skulle ju bara sova där och på sjätte våningen hade vi ändå en fin utsikt och man kunde se Skellefteälven, därnere.
Och det var den skönaste sängen jag legat i på länge och vilka täcken… jag vaknade några gånger under natten och tänkte att det kändes som att ligga på ett moln, påslakanen måste ha varit gjorda av nåt speciellt tyg, undrar jag, om det kan vara det där t-shirts tyget jag någon gång hört talas om och som dom gjort påslakan av, ja jag vet inte, som en dröm var det då 🙂
Sedan var det kurs dags, och första passet fram till lunch, handlade mest om bilsportsförbundets uppbyggnad och några regler, gällande protester och bestraffningar. Med alla bilsporter inräknade, såsom till exempel folkrace och rally så är vi idag 20 000 aktiva förare, och det var inte illa det.
Till lunch så traskade vi iväg till en pizzeria och där var det pizzabuffé, dom slicade pizzor på löpande band och man fick ta det man orkade.
Sedan kom JP dit och informerade om säkerheten runt bilsporten, och vissa saker var verkligen en ögonöppnare. Han började visa en filmsekvens från ett formel ett heat (tror jag att det var) som filmats för ca 40 år sedan. Killen kraschar, en annan förare som kommer bakom, stannar och springer ut för att hjälpa honom ur den brinnande bilen, men han får inte ut honom, ingen räddningspersonal kommer dit, för det finns ingen, han använder en brandsläckare som han har i sin bil, men han kan inte rädda föraren.
Sedan visar han en annan filmsekvens, filmat för två år sedan, och jag tänker att nu ni… ska vi få se på räddning och vad som är annorlunda idag. Vad lurad jag blev. Det såg skrämmande likt ut, den första filmen. Visst, räddningspersonal kommer dit, men ingen av dom bryr sig om föraren, dom står och sprutar lite skum eller vad dom nu använder, bakom bilen, teamchefen springer fram och försöker visa att det är på föraren dom ska spruta… snacka om frustration.
Och här fick vi då en lärdom, det är upp till oss, som förare, att se till att vi har dom rätta kläderna och skyddsutrustningen på oss, det är vi som sitter där och det kan dessutom ta ett tag innan vi kommer oss ut, om olyckan skulle vara framme.
Nu är formel ett, och rally, en sport för sig, där kan inte räddningspersonal ta sig fram lika fort som på dragracing, och dom banorna är ju betydligt längre, så jag är inte orolig över det. Men vi fick upp ögonen för annat också, detta med bilbältena.
Hur dom ska sitta, hur dom ska vara justerade, och detta gäller ju faktiskt även i våra privata bilar som vi använder dagligen dags. Man ska sitta gjuten i stolen och höften ska sitta fast, du ska inte kunna glida framåt i sätet då du har bältet på, för gör du det så kommer du att ha bältet uppe på magen vid en smäll och då är det dina inre organ som får ta den stöten, och det är inte bra. Höften är den skelettdel som är starkast i vår kropp och därför ska den ta stöten och inget annat.
Nä, det där var en viktig del av kursen, och fler bör nog gå på den, säkerhet är ju A och O, dessutom stämmer inte riktigt regelboken överens med vad som sker i verkligheten. Man ska tänka logiskt och hur saker som händer kan få allvarliga konsekvenser för att ingen ”tänkte” på det, innan.
Ta bara en sån enkel sak som när dom besiktar våra bilar på tävlingarna, inte en gång har du behövt ha på dig tävlingskläderna eller suttit fastspänd i bilen, för det är ju först då, dom kan se att du sitter rätt och att kläderna faktiskt passar just dig.
En annan kursledare berättade en skräckhistoria om dragracingtävlingen, den sista dom hade inne i Skellefteå, det var en prova på bil som skulle upp, den besiktigades innan och dom noterade att bältet gick ner till baksätet och fortsatte under det. Besiktningsmannen drog i bältet och fick det i handen, killen hade haft så jäkla mycket för sig innan, att han inte hade hunnit fästa bältet. Då kan man ju gissa hur det skulle ha sett ut om han hade fått köra och det hade gått åt skogen.
Nog om detta, vi fick en bra helg och dessutom lära oss något nytt eller åtminstone uppdatera vårat tänk, inte alls dumt 🙂
Jag är ledig idag och imorgon, och kan ni tänka er, Niccolina har slutat på Grubbeskolan, och ska idag ha sin första skoldag på Haga istället, jojomensan, hon såg verkligen fram emot bytet så det går säkert bra. Nu ska jag ha lite frukost, och sen får vi vad det blir. Ha en fin måndag!
 

M eller XL?

Av , , Bli först att kommentera 10

 

Inga bilköp blev det i natt, däremot, då jag tänker efter, så har det inte bara varit inköp av Lamborghini utan både traktorkörning och busskörning också, då jag legat och sovit…mycket med motorer, och jag fattar ingenting. Eller jo, det där med traktor, vet jag nog vart jag fått det ifrån, Theresé skickade nämligen ett mms för några dagar sedan där det var en bild på en jordbrukstraktor och där hon skrivit att hon numer kan titulera sig som traktorägare.
Dom har ju införskaffat mer mark med tillhörande hus, därnere i Järlåsa och då gissade Åke att den där ska nog användas till snöskottning…men…jag tyckte precis att Anders sa att det var därför dom köpte skotern 🙂 Hm, eller kan skotern bara vara en förströelse sak, ja, vem vet…eller kanske traktorn, mm, jag får nog fråga då jag pratar med dom nästa gång. Just nu är dom i alla fall på en liten roadtrip i södra Sverige, en minisemester.
Apropå Theresé och alla bekantingar vi haft och matprat som det har varit så tycker jag ju att det Theresé berättade för nåt/några år sedan var klockrent. Jag vet att jag skrivit om det förut men ni får läsa det en gång till.
Det var hennes kompis…eller en kompis kompis, som för första gången skulle ut och käka på ”riktig restaurang. Hon hade sett emot detta besök och satt förväntansfullt vid bordet och väntade på hennes tur at beställa. Dom började med att ta emot beställningar från hennes bordsgrannar som skulle ha sig en köttbit, alla ville ha sin bit, medium. Då det äntligen blev hennes tur och hon blev tillfrågad hur hon ville ha sitt kött, så sög hon på svaret ett kort ögonblick och sa sedan: -Ja, jag tar en extra large! Hahaa…hon trodde det var storleken på köttet som efterfrågades inte hur man ville ha det stekt.
Nä, nu ska jag masa mig upp ur soffan och ta min första kopp kaffe, önskar er alla en fin dag!
 

Stoorn

Av , , 6 kommentarer 4

Vet inte om jag skrivit om detta tidigare men om det är så, så kommer här en repris.

Ni har säkert hört talas om Stoorn, Älgen som dom tänkt bygga med restaurang, och alla möjliga saker i, här är en länk till projektet.

www.stoorn.se/

Om man går in där och klickar på vision, så kan man sedan gå ner och klicka på, se vision så kan man se hur dom har tänkt sig att det ska se ut då allt är klart. Han som hitta på allt detta är även berättarröst till det man får se. Niccolina kollade in filmen för ett bra tag sedan, berättaren talar om restaurangen och att det ska vara så speciellt, om he kom ett minner sällskap på ain eller tchvo får dom sitta själv eller ain oppa tii eller ain oppa femti osv. Niccolina ser frågande ut och säger sedan, vilket språk pratar han???

Hahaha, ja det låter faktiskt lite utländskt men…

Lokaliserade huset men inte…

Av , , Bli först att kommentera 4

Gårdagens intervju gick bra, tjejen är trevlig fast man lär ju inte känna en annan person på 45 minuter. Det fanns egentligen inga frågetecken från min sida men det är ju fler som söker efter denna tjänst så vi får se till veckan vad som händer, dom skulle höra av sig i vilket fall som helst.

Jag ska inte avslöja för mycket eftersom man har tystnadsplikt men det var liiite dråpligt ändå. Jag kollade upp hennes adress på eniro och hon bor på ett litet område dit jag aldrig har varit förut, men jag hittar dit och man passerar på vägen utanför, ganska ofta, så det skulle väl inte vara några större problem, tyckte jag.
 
Parkerade bilen mitt i området och gick tillbaka en bit där jag såg att det fanns en tavla över området. Jag stod då mitt framför huset som jag skulle upp i. Perfekt, tajmat och klart, tänkte jag och gick in. Där satt en tavla på vem som bodde vars och en hiss. Glad i hågen klev jag in i hissen och skulle trycka på knappen, men se…det fanns inga siffror, bara en blank knapp, en entré knapp, en dörrknapp och en larmknapp. Döhhh???
 
Jag gick ut igen, tittade mig omkring och tänkte att det här går ju inte, man måste väl kunna trycka på någon knapp och komma någonstans, så jag gick in igen, provade trycka på den blanka knappen i tron att det skulle vara en digital röst som skulle tala om vart man skulle eller nåt sånt, men det hände ingenting. Jag gick ut igen och bestämde mig för att ta trapporna istället.
 
Ja det gick ju fantastiskt bra, efter en våning var det stopp, då hade man kommit upp till en restaurang och trappen fortsatte inte längre, men *suck*. Det var bara att bita i det sura äpplet och ringa upp henne för att få en liten vägbeskrivning. Jag var i rätt hus men i fel ände och fel trapphus. Så jag kom dit i tid men det roliga var ju då hon i slutet av intervjun underströk vikten av att ha bra lokalsinne. Ja sa jag, det har jag då det gäller själva Umeå, men jag gjorde ju inte speciellt bra ifrån mig då det gällde att hitta upp i detta hus. Hahaha…
 
Önskar er alla en fin torsdag och kolla in…imorgon är det FREDAG, veckans bästa dag, och vilken tur att jag har fredag, nästan varje dag i veckan.

Katt på restaurang

Av , , Bli först att kommentera 3

Gårdagen gick i lugnets tecken. Jag och Theresé gick en sväng på Hp:s, kändes tvunget att fylla upp mjölkförrådet, sen hann vi inte mer än hem och sätta oss med kaffekoppen så ringde det på dörren.

Det var Mats, Helena, Brälla, Lena och Tova som var ute på uppdrag, dom skulle hämta bilarna på verkstaden och tänkte bara kika upp och kolla läget. Anders ville ha en liten rundvisning på klubben så vi klädde på oss och travade dit i all snö, och jag som sagt på morgonen att jag inte skulle kliva utanför dörren igår, hm…

Theresé, Anders, Brälla och Lena for sedan ut och käkade, jag iddes verkligen inte gå ut en gång till utan fixade vår middag hemma istället. Kvällen avslutades med Ice Age 3, som Theresé och Anders inte sett, fast nu blev det andra gången för vår del, men vet ni vad, den är så rolig att det gjorde verkligen ingenting att vi fick se den igen.

Vid middagen blev det prat om restauranger och att vi sagt att vi skulle gå på mammas och käka med grannarna någon gång, då poppade detta upp i mitt huvud.

Jag och Laila stod ute på gården för 2-3 år sedan och då kom en annan granne dit som är eller åtminstone var, ganska duktig på att dricka. Han ägde dessutom en katt och det var av den anledningen han kom ut och pratade med oss, katten var där och lufsade omkring bland blommorna. Han sa då att katten var som en hund, den följde honom överallt.

En gång skulle han gå på en av våra närliggande restauranger och ta sig en öl. Han kom fram dit, gick in och fick en öl serverad, då han kastade ett getöga på stolsitsen brevid honom höll han på sätta ölen i luftstrupen, där låg nämligen hans katt. Den hade följt efter honom in på resaturangen utan att han eller någon annan lagt märke till det.

Han blev förtvivlad, han ville inte lämna sin nyinköpta öl  men en snäll servitris som kom till hans undsättning och som han förklarade allting för, la en tidning över katten och gav honom några minuter att avsluta ölen, sen fick han ta katten och gå hem. Jojo, så kan det gå om inte haspen är på.

Ni får ha en bra och lugn lördag, det ska vi ha!

Maria Lundmark Hällsten