Etikett: Rödå anitk

Det kunde man inte tro, minsann

Av , , 6 kommentarer 11

 

Mamma kom hit igår och vädret då, bjöd på utesittning och korvgrillning till lunch… jo, det kan man ju inte tro idag, om man tittar ut genom fönstret. Tur ändå, att man vet att detta bara är tillfälligt, våren är på gång och bakslag är någonting man alltid kan räkna med.
Jag hade fått ett tips av Emma, att Blå eld i Tavelsjö, skulle ha utförsäljning av vissa saker, igår och idag på Sundlingska gården, så vi, mamma och jag., åkte dit, och där mötte vi upp Emma och Johan. Dom hade upp till 70% på sakerna och jag köpte en polare till katten som jag fått av Tina, men nu var det ingen katt, utan en groda:
Sedan köpte jag en fåtölj åt Nicco, klädd i jeanstyg… bild på den, kommer senare, jättefin, tycker jag.
Efter Tavelsjö satsade vi på Rödå antik, och där finns det ju många saker att kolla runt på. Jag köpte ett grytunderlägg, kunde ju inte låta bli då jag såg vad som stod på det:
Blomman kaffet, har jag ju skrivit om förut, det var ett kafferosteri som låg härnere på kajen, i Umeå. En termometer med det namnet har ju Jan B i sin ägo:
Jag hittade också ett snaps/likör glas från Iittala, och det passade ju bra, jag rev  sönder ett i påskas, så då var ordningen återställd. Vi blev inte så länge där, skulle skjutsa Emma och Johan ner på stan, så det blev en mellanlandning i Hissjö innan vidare färd tillbaka till Umeå.
Kom osökt att tänka på grodor, hm… beror säkert på alla grodor som fanns på utförsäljningen och sedan pratade vi om det då Theresé var här. Vi hade nämligen två stackare i vårt akvarium, då vi bodde på Mariehem.
Det var nu grodor som skulle vara i akvarium, tillsammans med fiskar och andra vattenlevande saker. Nu matchade dessa grodor inte varandra så bra, den ena var större än den andra och tror ni inte, rätt var det är så försöker den större grodan käka upp den mindre, han får in hela benet i munnen och Maria kan inte stillatigande se på kannibalismen som utspelas framför hennes ögon.
Hon får tag i den lilla håven och dunkar den i skallen på den större grodan så han till slut släpper taget…tyvärr försvinner bägge grodorna spårlöst från vårt akvarium och vi tror till en början, att han käkade nog upp kompisen, och sedan blev han själv offer för en fisk eller annat.
Men så var inte fallet, grodan återfanns då vi drog fram bokhyllan som akvariumet stod på.. där låg den, minsann… uttorkad och hädangången, han hade försökt sig på ett rymningsförsök, men utan vatten klarar dom sig inte speciellt länge, sen avvecklades detta akvarium och nåt fler sådant, tänker jag inte skaffa. Önskar er alla en fin söndag!
Maria Lundmark Hällsten