Etikett: rötter

Ren skräck eller kanske fascination!

Av , , 2 kommentarer 12

När vi höll på närma oss slutet med allt jobb, nere i rosa rummet, bar jag ner en blomkruka med tygrosor, som jag ställde på min egenhändigt, ihopskruvade stephylla:

53835414_10156982087696585_3395425183702450176_nGick ner dit, varje dag, för att ställa fram nåt eller fundera ut en fortsättning. Dag 4, efter blomkrukan kommit dit ner, så möts jag av detta:

53377779_10156982087551585_8817473803199184896_nOch hur i hela…har den hamnat på golvet???

Jag låter tankarna gå runt några varv, tar sedan resolut upp blommorna och klämmer ner dom i krukan igen, och ställer den där den stod.

Pysslar på med annat därnere och plötsligt börjar det prassla i krukan. Gissa om hjärtat och andningen upphörde under en kort stund. Jag står och stirrar på blommorna som faktiskt rör sig och *TJOPP* så flyger hela buketten upp och landar på golvet igen. Känner lätt skräck eller kanske fascination, jag förstår ju egentligen inte vad som pågår.

Tills jag plockar upp den igen och inser att dom böjliga plastbeklädda metallrötterna, som jag vikt ihop så dom liknar en bläckfisk, gör att dom pressas utåt och sedan uppåt och därför kan rosorna hoppa ut. Jag böjer dom sedan huller om buller och nu står dom precis där jag ställde dom :D

53639362_10156982085946585_3723815449691947008_nMysteriet löst!

Nicco ringde igår och var sugen på en fika, ute, så vi åkte på Avion och där bjussade hon på kaffe och en bulle, efter små inköp i affärerna. Det tackar man ju inte nej till.

53302393_10156982490751585_5382562373804490752_nVad jag däremot skulle ha avstyrt, var att som en god mor, försöka hjälpa Nicco att nå det där paketet med djupfrysta vegkorvar, som låg längst in, längst bort i frysdisken.
Jag gör ett svanhopp med en tvåsidig twist, dubbel revbens rullning och landar där så fint på kanten. Känner hur revbenen far över varandra, typ, med ett konstigt ljud.Och får tvärt, lite svårt att andas, och mitt i det ska vi skratta åt eländet, inte kändes det bättre, med skratt, och då kunde man inte sluta heller.

En god samarit passerade och frågade om vi behövde hjälp, och ja, sa Nicco, vi når inte paketet i disken så han plockade upp det i ett svep, varför kunde vi inte ha väntat på honom, kan man ju fråga sig, så här i efterhand. Men det vet man ju, hur lätt det är att vara efterklok...

Screenshot 2019-03-11 08.57.28Åke frågade senare på kvällen, hur det kändes. Mja, det känns ju värre än från början, och nu i natt, har det varit nalta besvärligt, ja det vet ni ju, är man van att ligga på sidan så blir det svårt. Jag kunde ta mig lätt åt vänsterhållet, men har ju vaknat varje gång jag ska till och röra på mig. Så jag sjukskrev mig, det funkar inte riktigt att ha det så här i det jobb jag har.

Snacka om att man börjar känna sig ranglig på nåt sätt. Svanskota känns som om den suttit lös i snart 9 månader, den kluckar då jag rör mig i sittande ställning, mina armbågar är slut, ingen höjdare att bära saker eller när man råkat ligga konstigt och man vaknar och tror att man brutit armarna i sömnen. Och nu det här, på allt annat.

Nej då får man söka roliga saker att lyssna på, läsa om eller som det här lilla klippet på valpen som saknar fäste :D

Och med detta önskar jag er alla en fin måndag!

Nytt jobb på g, kanske :D

Av , , Bli först att kommentera 9

Jo jag fixade även gårdagens besök hos tandläkaren, även denna gång, smärtsamt, innan han tagit död på tanden, totalt. Första gången hittade han bara 2 rotgångar, igår, grävde han fram, 2 till…men nu så, ska det väl inte vara allt kvar, tänker och hoppas jag.

Sen var det ju det här med känslorna…smärta som man vet vart den kommer ifrån, kan man övertala sig själv, om att det är en känsla, och dessutom, väldigt olika från människa till människa. Att föda barn…känns, men man vet ju varför, så det är bara att härda.

Hade man lika ont, och inte var gravid i nionde månaden, bör man nog söka akuthjälp, och lyssna på dom riktiga känslorna. :D

Skärmklipp 2016-08-12 09.11.02Nu kändes det nästan som om jag skulle kunna söka jobb på 1177, sjukvårdsupplysningen. Jag har nog nästan alltid blivit hjälpt av dom, men ibland finns det stolpskott, även där. Nicco har pratat med ett sådant, i förrgår. Och dom hamnade i en liten dispyt, faktiskt. Och jag tycker det känns väldigt lamt, då dom inte råder en att söka hjälp, då man googlar på saken och det står, svart på vitt, att man ALLTID ska kolla upp om nåt sånt här inträffar.

Men det tyckte inte stolpskottet. Så då ringde hon vårdcentralen igår, och det var klart att hon fick komma…*suck*. Där ser man, hur olika det kan vara, och hur viktigt det är att kunna stå på sig.

Nicco flyger iväg idag, först Stockholmo, några dagar, sedan väntar Budapest, och alla äventyr där.Som att kanske hitta en fiiin present till mamma, very importante :D Dom får då förhoppningsvis en förlängd sommar då det brukar vara rejält varmt därborta, den här årstiden. Här får vi idag nöja oss med solens strålar att få upp värmen, men det ser ju då betydligt mer lovande ut, att det ska funka idag, om man jämför med gårdagen.

Jag ska strax ut och testa värmen, med Winstone, och han vill antagligen inte gå in, då vi kommer tillbaka, han är ju som en utehund. Och det finns fler djur som vill vara ute, bland annat den sibiriska nötkråkan, alias kottbombaren, som kom för någon månad sedan, och som fortfarande håller på tömma våra tallar på kottar.

2016-08-05 10.44.23 2016-08-05 10.44.29Jag önskar er alla en toppen fredag!