Etikett: rulltrappa

Minnet sviktar…ibland…

Av , , Bli först att kommentera 20

Tiden susar fort förbi, och snart har vi helg…igen! Jag har hunnit med både det ena och det andra. I förrgår var jag på ultraljud samt röntgen av mitt ben, provsvar har ej inkommit, men han som gjorde ultraljudet, sa att han ville rekommendera en röntgen, då han såg en utväxt eller nåt sånt, på skelettet.

Jag sa att jag hade tid för det, samma dag, och det tyckte han var bra, han skulle kika på dom bilderna, sa han. Nu tänker jag ändå, att det är säkert ingenting, även om det gör ont just där, fast varför skulle man inte ha det, om det plötsligt växer ut nåt där det inte finns plats för nåt extra 😀 Nää, jag har nog bara blivit gammal och knotig.

2016-05-05 15.59.50Igår tänkte jag slå två flugor i en smäll, så jag åkte ut till Avion och var så jädra tvärsäker att butiken jag skulle till, låg därnere, ut i högersvängen, och jag gick, och gick, och förstod att jag var fel ute…igen. Då tog jag rulltrappan upp för att slippa gå runt hela alltet (det har jag gjort så många förut) för där uppe, vet jag absolut vart jag ska.

Och yes, jag hade rätt 😀 Fast det var inte så svårt, ska jag villigt erkänna, butiken ligger i väldigt nära anslutning till Finas, och hur svårt är det att hitta dit då…på en skala…

2016-08-12 12.34.30 - CopyNå, jag köper det jag ska ha, tar rulltrappan ner, går in på Willys, köper där, det jag ska ha, och vet ni vad jag gör sen…jo, jag åker hem. Och gissa ännu en gång, vad jag kommer på då jag kommer hem…jo jag glömde ju den där första butiken jag skulle till, alltså, hallå…nu vet jag i alla fall vad jag ska skylla mitt dåliga minne på, B1 brist, haha, bra att ha nåt sånt liggandes, så är det ju inte mitt fel, i alla fall, eller hur 😀

Jag har gjort en till miss, beställde nämligen ett par byxor från Modehus.nu, ville sedan skicka tillbaka dom, mejlar efter en retursedel som jag sedan klistrar på, och skickar iväg paketet, fort var det gjort.

Efter några dagar får jag ett mejl från Hem Fina Hem (ett annat företag som säljer kläder och dylikt) guess what, jag har skickat paketet till dom, ska man skratta eller grina…ja jag skrattar 😀

Nu var dom jätte hjälpsam, bägge företagen, så dom första skickar en länk med retursedeln, och Hem Fina Hem skriver ut den och lägger paketet på lådan igen, nu med rätt adress. Jättesnällt, det tackar vi för! Och sedan tackar jag Televerket för alla missar, nä, just ja, det var ju B12, det skulle skyllas på, tack å tack.

Önskar er alla en fin torsdag! (tur att jag skriver in dagarna, så jag vet vilken dag i veckan det är, kunde ju bli riktigt kaos, annars, eller hur?).
IMG_3239

Vet man det, bara så där…

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag har åkt rulltrapporna på Östra station, x antal gånger nu, ja, ni vet, när man inte hittar en ledig plats för bilen, på ovansidan, då får man bränna dit, på neder sidan, och ställa sig. Så tar man rulltrapporna upp, rätt enkelt, det med.

Nå, till saken. När jag då har åkt där så har jag undrat hur hjärnan är funtad, då man stiger på…hur kan man veta vart man ska sätta fötterna , att den gula makeringen är längst in och inte längst ut? Vet man det, bara så där, eller?

20151204_095302

Jag vet då aldrig någon som stått och kliat sig i skallen och försökt klura ut när dom ska stiga på, man gör det bara, och fötterna hamnar alltid rätt.

Lite som trolleri, eller dom här illusionisterna, som gör saker man inte trodde var möjliga, fast många gånger går dom på det som är mest troligt…det folk väljer i första hand. Hjärnan kanske bara vet, eller?

Som barn kommer jag ihåg bland första gångerna man skulle upp på bandet och mamma mer eller mindre drog en upp, rädd för att man skulle snubbla eller fastna någonstans, men det var ju knappast dom gångerna man fattade hur man egentligen skulle göra 😀

Vi skrapade triss här igår, (bastugänget) och det blev totalt 90:-, 120 förra svängen. Så nu börjar det byggas upp en liten buffert för framtida planer 😀 Tänk vad roligt om man fick lite mer än bara någon hundring på typ, 8 månader.

Hittade ett klipp på youtube, den där kvinnan, 84 år, som vann storvinsten, vilken drömsits 😀

Ha en bra dag, allihop!

Visst svinn får man räkna med

Av , , 4 kommentarer 6

 

Igår hade chefen en fika dejt på lasarettet, så vi åkte dit. När fikat var över och vi skulle åka så frågade jag henne om vi skulle ta en sväng till tågstationen, ni vet den där nya vid lasarettet, så skulle hon få se hur det ser ut där. Ja, det ville hon, så vi travade iväg dit.
 
Jag och Åke har ju varit där förut, men inte åkte vi hissen då, utan vi tog ju rulltrappan. Nu var det hiss som gällde och jag lokaliserade en glasdörr med en hiss innanför. Styrde in chefen och koncentrerade mig på vilken knapp jag skulle trycka på, när chefen säger : Jösses!
 
Vad är det, säger jag, och vänder mig framåt, ser en glasdörr på andra sidan, men detta är ingen vanlig hiss, den går inte rakt ner, utan den glider ner precis som en rulltrappa. Hissen startar med ett knyck och rullstolen puttar till mig, sedan går färden nedåt och jag tyckte jag fick en känsla av Willy Wonkas chokladfabrik. Nä, den hissen var verkligen cool, och vi undrade hur den skulle bete sig när den skulle stanna, men det gick så lugnt och fint, så det var ingen sak.
 
Nicco hade en kompis här på middag igår, så vi tog oss en kaffe efter maten, inna vi gick iväg till det omtalade huset.
 
Jag hade sagt till Åke att varje gång vi går dit så tar vi med oss två kassar var, fyllda med saker som vi faktiskt inte behöver just nu, så är det ju det mindre, dagen D. Så jag hade slängt (lagt) ner en massa porslin, tallrikar och dessert fat, muggar och en del glas, i fyra kassar.
 
Det går ju bra att ta dit saker när man röjt plats och vet vart det ska vara, så vi gick förnöjsamt iväg, Åke klagade lite på tyngden i hans påsar, men men…
 
När vi kom utanför dörren säger jag till Åke, det är inte läge att halka nu, förstå vad som händer om man vevar runt en sån här påse ett varv och släpper ner den i backen. Du, säger han, den här påsen vevar man inte runt. Hinner gå 300 meter så lägger Åke omkull sig i en liten svag högersväng, och gissa om det klirrade i kassen. Nämen Åke, säger jag, vi skulle ju inte halka. En kille som stått vid sin bil för att ta bort isen från rutorna kom fram och undrade om det gick bra, jadå svarar Åke, såg det inte snyggt ut, då jag la omkull mig?
 
Sen säger han, för att förklara *kraschljudet*, vi håller på att flytta så därför bär vi kassarna. Jag undrar just vad han tänkte sedan, vilka korkskallar som bär flyttlass med porslin och glas i en vanlig platspåse, men saken är den, att det hade gått hur bra som helst…om det inte hade varit så halt, just där, eller om han hade parerat med fötterna efter sladden, med stor risk att han faktiskt hade snurrat ett varv med påsen, nu damp den bara ner en gång och det var bara en tallrik och en skål som fick sluta sina dagar där…lite svinn får man allt räkna med.
 
Önskar er alla en fin onsdag!
Maria Lundmark Hällsten